Pauli Brunila
Close
Pauli Brunila driver arbetsmiljöfrågor på stuveribolaget Yilport i Gävle hamn. I höstas fick han en skriftlig varning, efter att ha brusat upp på ett möte med arbetsgivaren.
Close

”Adhd är en del av mig”

Mötet. Pauli Brunila är stuveriarbetare och huvudskyddsombud i Gävle hamn. I vuxen ålder fick han diagnosen adhd, ett funktionshinder som nyligen kostade honom en skriftlig varning.

Det känns orättvist, säger Pauli som funderat mycket över diagnosen och om människor i hans sits verkligen kan jobba fackligt.

Det brinner en eld bakom de tunna svarta metallbågarna. En låga som inte gillar orättvisor, inte slarv med säkerhetsrutiner, inte folk som skiter i hjälmtvång eller andra arbetsmiljöregler.

Pauli Brunila
I vuxen ålder fick Pauli Brunila diagnosen adhd. ”Det var som att pusselbitarna föll på plats”, säger han.  Foto: Jan Lindkvist

Pauli Brunila tittar intensivt på mig. Kommer den här artikeln att hjälpa honom eller bara skapa mer problem? Jag passar på frågan och undrar om han alltid är lika engagerad. Alltid går ”all in”, även privat?

Pauli hinner inte svara innan sonen, Johan, pekar upp mot taket. Inga taklister. Hemma i familjens Brunilas kök glipar det uppe i alla hörnen. Taklisterna är ännu inte på plats, tio år efter renoveringen.

– Allt har sin tid, säger Pauli lite förläget.

Jag ler inombords. Tänker att jag känner igen mig. Att det finns något djupt allmänmänskligt i lister och golvsocklar som aldrig kommer på plats. Stora projekt som inte riktigt slutförs när annat kommer emellan…

Längre kommer jag inte i grubblandet innan Pauli tar fram anteckningar och dokument. De handlar om varningen. Om hans arbete, fackliga engagemang och inte minst humöret.

– Jag vill vara öppen, säger han. Alla i hamnen vet att jag har adhd. Jag har aldrig begärt att bli särbehandlad, fast lagen kanske ger mig har rätt till det. Men bolaget varnade mig som anställd, fast kontroversen uppstod i min roll som huvudskyddsombud. Det är kränkande.

Fler hamnarbetare i familjen

Familjen Brunila är på sätt och vis en del av Gävle hamn. Pappa Brunila var hamnarbetare och fackligt aktiv. Pauli jobbar där, hans bror gjorde det en period och sonen Johan har börjat hoppa in som extring.

Även adhd går i arv, konstaterar Pauli. Det började för åtta, tio år sedan med att sonen Johan utreddes och fick diagnosen.

Pauli säger:

– Jag kände ju igen mig väldigt mycket. Det var som att pusselbitarna föll på plats. Jag begrep varför det var så svårt att sitta still i skolan. Med medicinen jag tar, har det blivit bättre. Men fortfarande är det så att det brinner till i skallen ibland. Jag kan bli högljudd och påstridig.

– Största problemet är att jag kan låta arg, även om jag inte är det. Det bottnar
i ett starkt engagemang. Jag vill att det
ska vara ordning och reda. Och framför allt gillar jag inte orättvisor. Det är väl därför jag tidigt började engagera mig fackligt.

Förutom rollen som huvudskyddsombud i hamnen har Pauli Brunila en rad uppdrag i stuveriavdelningen. På andra sidan finns en arbetsgivare där stora förändringar skett de senaste åren. Numera drivs virkes- och containerterminalerna av den turkiska stuverikoncernen Yilport.

Pauli och många av de andra hamnarbetarna hade stora förhoppningar när det nya bolaget tog över:

– Till en början var det bra. Men ganska snart började arbetsgivaren gina. Det slarvas med utrustning och informationen brister. Vi har mycket jobb och det är ofta kort om folk. Vår maskinpark är gammal och saker går sönder hela tiden.

– Det är ”skoskavsproblem”. Smågrejer som lätt kan bli stora, om de inte åtgärdas. Vid ett tillfälle blev det fel på kompsaldot för många anställda. Plötsligt var vi skyldiga bolaget en massa timmar. Folk blev griniga.

Omplacering

Under årens lopp har Pauli Brunila utkämpat åtskilliga duster med arbetsgivaren. Men i februari 2017 bränner det till ordentligt. Vid ett möte om arbetsmiljön ryker han ihop med ledningen. Det slutar med att bolaget fattar beslut om en rehabiliteringsplan och att Pauli ska omplaceras till ett annat skift.

Pauli ogillar planen, men går ändå med på att träffa en psykolog.

– Jag skrev inte på rehabplanen, eftersom företaget beskriver adhd som en sjukdom. Men jag och andra med adhd, add eller andra neuropsykiatriska diagnoser är inte sjuka! Det är ett funktionshinder, inte en sjukdom. Det går inte att bota.

Mötet med psykologen blev en bekräftelse för Pauli:

– Jag sa som det var, att jag var ditskickat för att bli botad. Psykologen skrattade. Det blev inte fler besök.

Fast Pauli försöker ändå lägga band på sig. I mer än ett halvår lyckas det. Han får komma tillbaka till sitt tidigare skiftlag och fortsätter driva arbetsmiljöfrågor.

Men i november kommer nästa kalldusch. Pauli Brunila får en skriftlig varning, med hot om uppsägning vid ”fortsatt misskötsamhet”.

Brusat upp

Upprinnelsen är ett möte där han brusat upp mot en inhyrd arbetsmiljökonsult. I varningen står att Pauli höjt rösten och varit otrevlig. Han har sagt ”Det skiter jag i” ett par gånger. I en tredje och sista punkt anklagas han för att inte ha använt bälte vid truckkörning.

Transport kallar bolaget till förhandling och begär att varningen ska dras tillbaka. Förbundet anser att det ingår i det fackliga uppdraget att kunna vara kritisk och att rösterna höjs ibland – från båda parter.

Facket hävdar också att Pauli varnats just i egenskap av huvudskyddsombud. Något som kan vara en föreningsrättskränkning.

Yilport håller inte med. Arbetsgivarsidans uppfattning är att Pauli, som anställd, ”uppvisar ett konfliktbenäget beteende”. Bolaget vägrar dra tillbaka varningen. Parterna skiljs i oenighet och facket förbereder nästa steg – central förhandling.

När jag träffar Pauli Brunila hemma i köket har parterna ännu inte förhandlat centralt. Han är märkbart tagen av ovissheten.

– Jag får skit för att jag för fram medlemmarnas åsikter till arbetsgivaren. Fast det är ju min uppgift som huvudskyddsombud.

Trivs i grunden

Hamnen är en bra arbetsplats, betonar han:

– I grunden trivs jag, men konflikten med ledningen har påverkat mig mycket. Jag mår dåligt av att företaget ser mig som ett arbetsmiljöproblem. Jag pös ut frustrationen hemma. På hustrun, på andra i familjen.

Har du någon gång övervägt att hoppa av alla fackliga uppdrag, för att minska risken för konfrontationer?

– Varje dag! Varje dag har jag funderat över det! Att bara koncentrera mig på hamnarbetet. Fast det skulle inte gå. I så fall måste jag byta jobb. Jag kan inte strunta i arbetsmiljön, jag tycker att säkerheten är jätteviktig. Vi kör truckar och stora maskiner. Reglerna och föreskrifterna finns där av en anledning.

Utbränd? Hur nära har det varit?

Det blir återigen sonen Johan som griper in i samtalet:

– I början av 2017 var du helt klart det, pappa. När du blev omplacerad, påminner han.

Pauli Brunila nickar tyst. Han är inte ensam om att ha adhd. Omkring fem procent av Sveriges befolkning uppskattas ha samma eller liknande diagnoser. Det gör att bortåt 200 000 personer på den svenska arbetsmarknaden är bärare.

Hur ska arbetsgivarna förhålla sig? Ta vara på människors starka sidor? Visa lite mer tolerans mot folk som bullrar?

Pauli säger:

– Medicinen är bra, den kapar topparna. I yngre år hade jag en tendens att handla först och tänka sen. Jag vill inte vara utan mitt funktionshinder. Det är en del av mig. Bara i Gävle hamn ser jag åtminstone 10–15 personer som antagligen är som jag. Det finns ett starkt engagemang hos många, på gott och ont.

– Arbetsgivarna behöver skaffa sig mer kunskap om de här diagnoserna. Resan är lång, om man ser det som en sjukdom. Jag vill inte bli annorlunda behandlad. Men kanske kunde företagen generellt ha lite högre tröskel när folk lätt blir hetsiga.

Gillar att meka

Familjen Brunila bor i en röd villa halvannan kilometer från hamnen. Om en timme är det dags för Pauli att gå på eftermiddagsskiftet. På bakgården ligger garaget, ett ställe där han laddar om batterierna.

– Jag gillar att meka. Och även där lyser väl diagnosen igenom. Ska jag riva en motor har jag en tendens att hålla på tills det är klart, oavsett vad klockan blir.

Mekandet och sonens innebandymatcher är tillfällen då Pauli glömmer bekymren i hamnen. På rasterna under arbetspassen händer det att han drar sig undan en stund.

– Jag kan sätta mig med matlådan och spela spel på mobilen. Det är för att hjärnan ska få varva, en sorts återhämtning.

Arbetsgivaren undviker frågor om varningen

Yilport vill inte svara på frågor som rör Pauli Brunila och varningen han fått. När det gäller synen på adhd generellt och arbetsgivarens ansvar väljer bolaget att svara skriftligt, via mejl från bolagets personalchef Morgan Gustavsson.

Är det positivt med anställda som engagerar sig starkt i arbetsmiljöarbetet?

Absolut, det ligger i båda parternas intresse att skyddsfrågor drivs på ett sätt som får gehör i hela organisationen och då är de anställdas delaktighet en nyckelförutsättning. Arbetsmiljöarbetet är en del där parterna ska jobba mot en gemensam målsättning.

Vad tänker företaget om adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser? Är det sjukdomar som kan botas?

Att det är en funktionsnedsättning, men inte ett funktionhinder.

Gissningsvis finns det åtskilliga anställda med dessa diagnoser i ett bolag som Yilport, med 200 anställda bara i Gävle? Ser företaget det som en tillgång eller ett arbetsmiljöproblem?

Alla arbetstagare är givetvis att se som en tillgång. Vår erfarenhet är att personer med denna funktionsnedsättning (adhd) i många situationer är mer produktiva. En person i sig kan aldrig vara ett arbetsmiljöproblem. Dock kan personer skapa situationer som utgör ett arbetsmiljöproblem.

Hur gör ni som arbetsgivare för att hantera de här relativt nya diagnoserna och de rättigheter de kan medföra?

Företagets mål är att alltid följa gällande lagar och förordningar, oaktat området. Våra medarbetare har tillgång till företagshälsovården, och vi erbjuder, och har också hjälpt medarbetare till att exempelvis konsultera psykolog.

Har Yilport, och arbetsmarknaden generellt, tillräcklig kunskap om de här diagnoserna?

Nej, det tror vi inte. Inom våra bolag finns säkert kunskapsbrister. I det dagliga arbetet behövs framför allt insatser för arbetsledningen, som ju står närmast medarbetarna. Då är företagshälsovården ett viktigt stöd.

Kan ett stuveriföretag överse med/hantera att en del anställda kanske brusar upp lite lättare än andra?

Vi förstår och kan ha överseende med att vissa brusar upp lättare än andra. Men det finns förstås en gräns för när högt tonläge övergår i aggressivitet och därmed blir ett arbetsmiljöproblem för andra arbetstagare.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ett skepp kommer lastat med bananer – och kokain?

Hamn. Förra veckan stängdes fyra hamnarbetare av i Helsingborgs hamn. De är inte misstänkta för något brott men är kollegor till den man som är åtalad misstänkt för att inifrån hamnen hjälpt kokainsmugglare i stor skala.

Martin Kertész har testat många yrken. ”Jag skulle gärna jobba som ballongclown på heltid”, säger han.

Uppdrag: glädjespridare

Mötet. ”Jag vill ha en clown, pappa!” ”Vad gör clownen?” ”Knyter ballonger!” Alltihop började när Martin Kertész dotter fyllde fem år och skulle ha kalas.

Lars Sjölund på gamla konditoriet i Årsta. Foto: Lilly Hallberg

Lars Sjölund visar Kirunas förvandling

Mötet. I 43 år körde Lars Sjölund sopbil i Kiruna. Hans bilder och texter har väckt mycket uppmärksamhet. Bland annat har han under flera år dokumenterat den förvandling som pågår i hemstaden.

Kultur
Fredrik ”Doktor lagom” Nyström är läkare i endokrinologi och professor i internmedicin vid Linköpings universitetssjukhus med över 30 års erfarenhet av att behandla patienter med viktproblem.

”Doktor lagom”: Träna aldrig mer än du behöver

Hälsa. Undvik att träna hårt, hoppa över frukosten och ta gärna ett glas rödvin till din sena middag. Det är några av råden som professorn och överläkaren Fredrik Nyström ger i sin pocketaktuella bok Radikalt lagom.

Månadens klubb
Fem sjättedelar av klubbstyrelsen, med ombudsman Annica Collstam i mitten. Från vänster: Daniel Norén, Adam Abdelraouf, Tobias Persson, Leon Antypas och Christer Svensson. (Saknas på bilden gör klubbens sekreterare Nor Zouaiter.)

Vägen framåt – dialog, inte krig

Lager. Det har varit på gång länge. Nu har nybildade klubben på Cevas lager i Brunna, norr om Stockholm, haft sitt första årsmöte. Att förbättra genom att själva organisera är en grundtanke på terminalen där Zalandos varor packas.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Hallå där!

Anna Almqvist

…LO-ekonom och författare till rapporten Makt­eliten. Den visar att eliten i storföretagen tjänar 73 gånger så mycket som en lastbilschaufför.

Månadens medlem
”Jag är en social person”, säger Heba Hammoush som gärna tar sig en pratstund med sina kunder när tillfälle ges. Foto: Sven Rosell

Heba vill inspirera andra kvinnor

Miljöarbetare. Som barn drömde Heba Hammoush om att få köra lastbil när hon blev vuxen. När hon tagit sig till Sverige blev hon den första kvinnan från Mellanöstern som utbildade sig till lastbilschaufför.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Hallå där!

Sofie Vianden

... Du kör ägg ihop med en kvinnlig kollega och bad i Facebookgruppen Queen of the road om tips på en skoj-dekal (liknande registreringsskylt) som du och kollegan kan pryda framrutan i lastbilen med. Vad blev det för text?

Internationella kvinnodagen
Illustration: Shutterstock

Behövs det en särskild kvinnodag?

Enkät. Den 8 mars infaller Internationella kvinnodagen som vill uppmärksamma bristande jämställdhet mellan könen och kvinnors situation i alla världens länder. Behövs det en särskild kvinnodag?

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Kultur
Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.