Risken för backningsolyckor med sopbilar skulle minska om soprummen inte låg i områden där det är mycket människor i rörelse. Det anser Mikael Wahlberg, regionalt skyddsombud, och Elisabeth Jansson, lokalt skyddsombud.
Close
Risken för backningsolyckor med sopbilar skulle minska om soprummen inte låg i områden där det är mycket människor i rörelse. Det anser Mikael Wahlberg, regionalt skyddsombud, och Elisabeth Jansson, lokalt skyddsombud.
Close

Backande sopbil ledde till ännu ett dödsfall

Miljöarbetare. Ytterligare en dödsolycka har inträffat när en sopbil backade. Hade en infart varit tydligare markerad hade olyckan kunnat undvikas, anser Transports regionala skyddsombud i Örebro.

I början på september i år hände det som inte fick ske – igen. En renhållningsarbetare hämtade ett sopkärl i ett soprum i Kopparberg. När sophämtaren sedan backade bilen för att kunna köra ut på länsvägen blev en man i 50-årsåldern, som bodde på ett särskilt boende strax intill soprummet, påkörd.

– Föraren tittar ut och ser att det ligger en foppatoffel vid sidan av lastbilen. Föraren går då ur bilen och ser att det även ligger en keps på marken, böjer sig ner och ser att en människa har blivit överkörd, säger Elisabeth Jansson, lokalt skyddsombud på renhållningsföretaget Nordren.

Överlevde inte olyckan

Chauffören tillkallade direkt ambulans, men mannens liv gick inte att rädda.

– Jag har varit i branschen i snart 40 år. Vi har aldrig råkat ut för något liknade tidigare. Det här känns fruktansvärt, säger Helge Johnsson, renhållningsföretagets avdelningschef i Bergslagen.

Trots att sopbilen hade två backkameror syntes det inte varifrån mannen kom.

– Vi arbetar med arbetsmiljön hela tiden och försöker få bort backningar. Men på stället där olyckan hände hade vi inte reagerat på att det var farligt. Det är öppna ytor, säger Helge Johnsson.

Inte heller Elisabeth Jansson uppfattade platsen som särskilt riskfylld.

– Det finns andra ställen som är mer problematiska, där man väntar sig att något snart ska hända. Den här platsen hade vi inte ens tänkt på, säger hon.

Facket tycker att det tydligt borde framgå att det är tillåtet att köra in på grusvägen vid busshållplatsen. ”Hade det varit tydligt skyltat hade föraren kört in där. Hade föraren gjort det hade olyckan inte skett”, säger RSO Mikael Wahlberg.
Facket tycker att det tydligt borde framgå att det är tillåtet att köra in på grusvägen vid busshållplatsen. ”Hade det varit tydligt skyltat hade föraren kört in där. Hade föraren gjort det hade olyckan inte skett”, säger RSO Mikael Wahlberg. Foto: Kamilla Kvarntorp

Annan väg

Efter olyckan har sophämtarna fått tydliga instruktioner av arbetsgivaren att ta en annan väg till soprummet, där de inte behöver backa.

Transports regionala skyddsombud i Örebro, Mikael Wahlberg, anser att det borde vara tydligt markerat att det är tillåtet att köra in på grusvägen vid busshållplatsen.

– Hade det varit tydligt skyltat att det var en infart vid busshållplatsen hade föraren kört in där. Hade föraren gjort det hade olyckan inte skett, säger han.

Michael Lindström, avfallstrateg på Samhällsbyggnad Bergslagen, anger att det ska göras en undersökning av om det är möjligt att tydligare skylta att det är tillåtet att köra in på grusvägen vid busshållplatsen.

– Vi har fört samtal med vår trafikingenjör som jobbar med uppskyltning av kommunala gator, vägar och områden. Skyltning ska göras utifrån gällande regelverk.

Känt problem

Backningsolyckor är ett känt problem. Under perioden 2000 – 2020 dog 13 personer och 23 skadades allvarligt i vägtrafikolyckor där sopbilar var inblandade, enligt uppgifter som Transportarbetaren tidigare har tagit fram.

Elisabeth Jansson, som dagligen backar i tjänsten, är inte förvånad över att allvarliga olyckor fortfarande sker.

– Vi backar så pass mycket där det är folk i rörelse. Slapp vi backa, skulle vi ju inte backa på någon, säger hon.

Risken för olyckor skulle minska om det alltid var två sophämtare i varje bil, anser hon.

– Men en backvakt kostar pengar, en till ska ha lön. Ekonomin är hela tiden på marginalen, så fler utgifter önskar inte företaget, säger Helge Johnsson på Nordren.

Soprummens placering

Skyddsombuden och Helge Johnsson är eniga om att risken för olyckor skulle minska om soprummen inte låg i områden där det rör sig mycket människor.

– Men plan- och byggnadslagen säger att det inte ska vara för långt till soprummet för de boende, säger Mikael Wahlberg.

– Så vi måste köra in och hämta soporna och sedan backa ut, för att de boende inte ska behöva gå så långt med sina sopor, fyller Elisabeth Jansson i.

Kan fler soprum placeras mer avskilt, där det inte rör sig så mycket folk?

– Avfallsutrymmen ska vid nybyggnation alltid placeras med hänsyn till arbetsmiljö för hämtningspersonalen. Befintliga utrymmen har över tid placerats utifrån tidigare omständigheter. Där det finns risk för olycka arbetar vi för att få till en förändring. Behovet av förändring vid ett avfallsutrymme sker i samråd med entreprenören, säger Michael Lindström.

”Backning inte ett körsätt”

Miljöarbete. Backningskameror och annan ny teknik gör att sopbilar fortfarande backar långa sträckor, trots att parterna och Arbetsmiljöverket har kommit överens om att det inte ska ske.

– Det skapar risker som tyvärr kan sluta med att någon mister livet, säger Transports Martin Miljeteig.

I början på 2000-talet kom fack, arbetsgivare och Arbetsmiljöverket överens om att backning inte är ett körsätt. Tunga fordon ska alltså inte backa i tätbebyggda områden.

Ändå sker det fortfarande. Transports centrala arbetsmiljöombudsman, Martin Miljeteig, tror att en förklaring är upphandlarna inte tar tillräckligt stort ansvar när det gäller att skriva in i villkoren att det ska göras en riskbedömning innan ett nytt uppdrag påbörjas.

– Upphandlarna ska ta höjd för att rätt förutsättningar finns för att utföra arbete som beställare. Jag tror att de ibland glömmer bort underentreprenörernas trafiksäkerhetsarbete och arbetsmiljöarbete.

Av samtal han får från medlemmar i södra Sverige uppfattar han det som att Arbetsmiljöverket, trots överenskommelsen, tycker att det går bra att backa om sopbilen har backningskameror och annan teknisk utrustning.

– Men teknisk utrustning kan fallera och bli smutsig. Backning skapar risker som tyvärr kan sluta med att någon mister livet. Det blir också ett psykosocialt problem om chaufförerna hela tiden är rädda för att skada någon.

Martin Miljeteig betonar att arbetsgivarna har ett stort ansvar för att kartlägga riskerna på varje hämtningsställe tillsammans med behörigt utsett skyddsombud innan ett uppdrag startas, och ta hänsyn till trafiksäkerhet och arbetsmiljö.

– Finns det inte en vändplan eller en T-korsning att vända i kan det vara nödvändigt med dubbelbemannade fordon, så att någon kan gå bakom bilen när den backar, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Rogge:
    29 oktober, 2021

    Samtidigt envisas myndigheterna om att skuldbelägga föraren och inte utbilda allmänheten om vad tung trafik är, skulle till o börja med vara med i grundutbildningen för b-behörigheten.
    Orsaken till olyckan är ju i första hand oaktsamhet från den gåendes sida.

  2. Kim Jorgensen:
    28 oktober, 2021

    Ledsamt för alla med dödsolyckor i vår bransch.
    Hur kan upphandlares/kommuners ansvar för
    trafiksäkerheten bara upphöra i de kontraktlagda områdena? Upphandling/tilldelning mm tar inte bort ansvaret? Hade det varit en fabrik/motsv egen ägd yta/
    hade då inte ansvar kunnat utkrävas enl AML kap 7:8 §

    "Om det finns något missförhållande i skyddshänseende beträffande //ett markområde //som har upplåtits för arbete// kan Arbetsmiljöverket meddela förbud enligt 7 § mot en sådan upplåtelse till dess angiven åtgärd har vidtagits.

    Fundering: Låt Kommunerna ha kvar ett upplåtaransvar för hur sopebilen bäst rör sig eller inte.

    Ps Fordonsmonterade Kameror är väl till för
    övervakning av svepet vid inmatning av avfall?
    De har intet med backningsrörelser att göra. De kan månne komplettera vad jag ser i backspeglarne
    Pps Kollegaassisterad backning är utesluten.
    Ppps: Kommuner: Släpp sargen o kom med i kampen

Lästips:

Frida Bergström jobbar som miljöarbetare på Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö.

Ett lyft att byta från vårdjobb till miljöarbete

Mötet. Frida Bergström är fjärde generationens miljöarbetare och fackligt skyddsombud. På vinterhalvåret kombinerar hon arbetsmiljöarbetet med att hoppa in där det behövs, på sommaren kör hon en specialbyggd kärltvättsbil.

Transportarbetarens logga

”Skyddsombuden ska utses av fackförbunden”

Arbetsmiljö. Svenskt Näringsliv kritiserar Arbetsmiljöverkets rapport om skyddsombud. Men Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig är nöjd med att myndigheten, som han säger, ”skött sitt uppdrag” och slagit fast att arbetsmiljölagen gäller och att skyddsombud ska utses av facket.

Transportarbetareförbundets skyddsombud

Rädsla för bråk – ett skäl till att inte bli skyddsombud

Arbetsmiljö. Rädsla för att göra sig osams med chefer och kollegor, dålig kunskap om vad uppdraget innebär, ont om tid och otrygga anställningsvillkor. Det är några av skälen till att färre arbetare inom LO-kollektivet tar uppdrag som skyddsombud på sina arbetsplatser.

Mer extremväder i form av översvämningar, värmeböljor, stormar och jordskred är att vänta i klimatkrisens spår. Förberedelser pågår på olika håll i samhället, men hur rustar sig landets åkerier?

Planerar åkerierna för extremväder?

Åkeri. Snökaos med lastbilar som fastnar i långa motorvägsköer, köldsmockor och värmeböljor, översvämningar, jordskred och stormar. Mer extremväder är att vänta på grund av klimatkrisen. Hur rustar sig transportföretagen för att möta hårdare väder?

”Jag tycker om ge service och har stor respekt för äldre och funktionshindrade personer”, säger Serpil Tumer.

Serpil skolade om sig till omsorgschaufför

Taxi. Serpil Tumer har jobbat som frisör, städerska, undersköterska, barnskötare och på dagverksamhet för funktionshindrade barn. Arbetsförmedlingen tipsade om en utbildning och nu har hon både taxiförarlegitimation och jobb – inom serviceresor.

Kabinpersonal på Norwegian, AAP Aviation och Eurowings har startat klubbar inom Transport.

Kabinpersonal har startat tre nya klubbar

Flyg. Tre nya klubbar har bildats sedan ett antal kabinanställda, flygvärdinnor och flygvärdar, lämnade fackförbundet Unionen och gick över till Transportarbetareförbundet. De nya medlemmarna jobbar vid flygbolagen AAP Aviation, Eurowings och Norwegian.

Teslas verkstad i Segeltorp. Foto: Lilly Hallberg

Tesla-konflikten utökas

Konflikt. Den andra maj varslade Unionen om en sympatiblockad mot Tesla. Knappt två veckor efter det meddelade Seko att de utökar brevbärar-blockaden mot företaget.

Emil Bärtas fick vänta i veckor på ett friande blodprov – under tiden var han avstängd från jobbet utan lön.

Veckors väntan på friande blodprov

Åkeri. Lastbilschauffören Emil Bärtas stoppades av polis som misstänkte drograttfylla. Trots att urinprovet var negativt fick han tillbaka körkortet först tre veckor senare och kunde återgå till jobbet. Både Emil och facket är i dag kritiska till processen.

Sedlar

Miljoner till taxichaufförer efter lönekoll

Taxi. Drygt 2 miljoner kronor i lönetillägg för en rad taximedlemmar i Transport och nästan 1,3 miljoner i skadestånd till förbundet. Det blev resultatet när facket kollade upp lönerna och förhandlade med arbetsgivarna på tre olika taxibolag i landet.

Lars Mikaelsson är Transports förbundssekreterare sedan 2017. Foto: Pernilla Ahlsén

LO-kongress i fyra dagar

LO-kongress. Under pingsthelgen ska 350 kongressombud från hela landet och från alla medlemsförbund inom LO fatta beslut om 280 motioner och välja ny ledning inom LO. Transport är representerade med 15 kongressombud och har skrivit ett tiotal motioner till kongressen.

”Skyddsombuden ska utses av fackförbunden”

Arbetsmiljö. Svenskt Näringsliv kritiserar Arbetsmiljöverkets rapport om skyddsombud. Men Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig är nöjd med att myndigheten, som han säger, ”skött sitt uppdrag” och slagit fast att arbetsmiljölagen gäller och att skyddsombud ska utses av facket.

Pim van Dorpel, HRF. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Kocken Pim van Dorpel föreslås leda LO

Facket. Valberedningen är klar med sitt förslag till ny ledning för LO. Pim van Dorpel föreslås bli ordförande. Han är i dag HRF:s vice ordförande.

Transportarbetareförbundets skyddsombud

Rädsla för bråk – ett skäl till att inte bli skyddsombud

Arbetsmiljö. Rädsla för att göra sig osams med chefer och kollegor, dålig kunskap om vad uppdraget innebär, ont om tid och otrygga anställningsvillkor. Det är några av skälen till att färre arbetare inom LO-kollektivet tar uppdrag som skyddsombud på sina arbetsplatser.

Kamp mot arbetslivskriminalitet i fokus

A-krim. LO kräver hårdare tag mot arbetslivskriminalitet. Och ser kampen för en schyst, mer reglerad arbetsmarknad som en central fråga i det kommande EU-valet.

Taxibilar vid centralstationen i Göteborg.

Går du runt på att köra taxi?

Enkät. Avreglering och pandemi har för många taxichaufförer gjort det svårt att leva på inkomsten. Transportarbetaren frågade fyra förare utanför Göteborgs Centralstation hur det ser ut våren 2024. Klarar du dig på din lön som anställd chaufför?

Fokus på potthål i veckan

Trafiksäkerhet. Nationella potthålsveckan har inletts. Trafikanter uppmanas att anmäla skador i vägbanor till myndigheterna – potthål är ett växande problem i trafiken.

Nya bokningssystemet katastrof för förarna

Servicetrafik. Körtider omöjliga att klara, raster som flyttas under dagen och lunch i bilen utanför sjukhuset. Det ”flexibla” bokningssystemet har lett till stress, sjukskrivningar och planer på att byta jobb bland färdtjänstchaufförer i Östergötland.