Fler dog i trafiken 2023

Trafik. 2023 blev ett mörkt trafikår i Sverige. Sammanlagt 232 personer omkom i trafiken, en ökning med fem personer jämfört med 2022, enligt Transportstyrelsens preliminära statistik. Den visar också att antalet döda ökat under den senaste treårsperioden.

232 döda är 25 personer fler, om man jämför med genomsnittet för pandemiåren 2020 och 2021. Innan pandemin slog till 2020 avled totalt 221 personer i trafiken.

Bland de omkomna var 7 barn mellan 0 och 15 år medan majoriteten, 86 personer, var 65 år eller äldre.

I sin preliminära statistik för 2023 skiljer Transportstyrelsen på skyddade och oskyddade trafikanter. Bland de avlidna räknas 139 personer som ”skyddade” i personbil, lastbil, buss, A-traktor eller traktor. Majoriteten färdades i personbil, totalt 114 personer, att jämföra med 18 personer som förolyckades i lastbil.

Till oskyddade trafikanter räknar myndigheten bland annat motorcyklister, fotgängare, cyklister, mopedister och elsparkcyklister. 2023 avled 93 personer i den gruppen. Bland dem var de flesta motorcyklister (29 personer), cyklister (26 personer) och fotgängare (24 personer).

Singelolyckor är vanligast bland personbils-, lastbils- och bussförare, därefter kommer mötesolyckor.

Skadade i trafiken

Transportstyrelsen rapporterar även om människor som skadats i vägtrafiken. Förra året råkade drygt 14 560 personer ut för skador. Drygt 1 790 av dem skadades svårt medan knappt 12 770 personer klarade sig med lindrigare skador.

Generaldirektör Jonas Bjelfvenstam på Transportstyrelsen lyfter fram att antalet döda i trafiken minskade under en tid och var som lägst under pandemin.

– Därefter har vi tyvärr sett en ökning, säger han i ett pressmeddelande.

Jonas Bjelfvenstam tror att den stadiga ökningen av trafikarbeten på Sveriges vägar kan vara en förklaring till de ökande dödstalen.

Nollvisonen

Den dystra statistiken rimmar illa med landets trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Inom ramen för det arbetet antog den dåvarande regeringen nya etappmål. De går ut på att antalet döda i trafiken ska minska med 50 procent och antalet allvarligt skadade med 25 procent till år 2030.

Det skulle, i kalla siffror, innebära att högst 133 personer mister sina liv i trafiken om sex år, förklarar Transportstyrelsen.

Många yrkeschaufförer vittnar om ett hårdnande och mer egoistisk trafikklimat. Hur ska vi få ner olyckorna och dödstalen i trafiken?

– Tillsammans med berörda myndigheter, organisationer och företag behöver vi fortsätta arbetet med att utveckla olika lösningar och metoder för säkrare vägtrafik. Inte minst måste vårt individuella ansvar och beteende i trafiken förändras, säger Jonas Bjelfvenstam.

Går man tillbaka till 2012 i statistiken så omkom 285 personer i den svenska vägtrafiken. 2018 var dödssiffran som högst, 324 personer förlorade livet. Men året därpå sjönk dödstalet till 221 döda.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Jim:
    19 februari, 2024

    Fortsätta uppmana gångtrafikanter och cyklister att använda reflexer. Fortsätt bygg ut kollektivtrafiken.
    3 Fortsätt utvidga vägar med mitträcke.
    4 Snabba på införandet av självkörande fordon.
    5 införa en säkerhets kurs var annat år för alla som hanterar ett kör fordon. Många olyckor hade kunnat förhindrat om man tänkt till en extra gång,

Lästips:

Mer extremväder i form av översvämningar, värmeböljor, stormar och jordskred är att vänta i klimatkrisens spår. Förberedelser pågår på olika håll i samhället, men hur rustar sig landets åkerier?

Planerar åkerierna för extremväder?

Åkeri. Snökaos med lastbilar som fastnar i långa motorvägsköer, köldsmockor och värmeböljor, översvämningar, jordskred och stormar. Mer extremväder är att vänta på grund av klimatkrisen. Hur rustar sig transportföretagen för att möta hårdare väder?

Pelle Filipsson framför sin arbetsplats: den tidigare industribyggnaden Strykjärnet, mitt i Motala ström, där Arbetets museum är inrymt sedan 1991.

De körde med order från Nazityskland

Krig & moral. Vinterkylan, den brända skogen efter slagen, stridsplanen och frågan vem man egentligen kör för – chaufförerna i den svenska lastbilskonvojen dras ned mot undergången. Pelle Filipssons roman Vägriddare bygger på faktiska händelser 1942 i fortsättningskrigets Finland.

Emil Bärtas fick vänta i veckor på ett friande blodprov – under tiden var han avstängd från jobbet utan lön.

Veckors väntan på friande blodprov

Åkeri. Lastbilschauffören Emil Bärtas stoppades av polis som misstänkte drograttfylla. Trots att urinprovet var negativt fick han tillbaka körkortet först tre veckor senare och kunde återgå till jobbet. Både Emil och facket är i dag kritiska till processen.

Mer extremväder i form av översvämningar, värmeböljor, stormar och jordskred är att vänta i klimatkrisens spår. Förberedelser pågår på olika håll i samhället, men hur rustar sig landets åkerier?

Planerar åkerierna för extremväder?

Åkeri. Snökaos med lastbilar som fastnar i långa motorvägsköer, köldsmockor och värmeböljor, översvämningar, jordskred och stormar. Mer extremväder är att vänta på grund av klimatkrisen. Hur rustar sig transportföretagen för att möta hårdare väder?

”Jag tycker om ge service och har stor respekt för äldre och funktionshindrade personer”, säger Serpil Tumer.

Serpil skolade om sig till omsorgschaufför

Taxi. Serpil Tumer har jobbat som frisör, städerska, undersköterska, barnskötare och på dagverksamhet för funktionshindrade barn. Arbetsförmedlingen tipsade om en utbildning och nu har hon både taxiförarlegitimation och jobb – inom serviceresor.

Kabinpersonal på Norwegian, AAP Aviation och Eurowings har startat klubbar inom Transport.

Kabinpersonal har startat tre nya klubbar

Flyg. Tre nya klubbar har bildats sedan ett antal kabinanställda, flygvärdinnor och flygvärdar, lämnade fackförbundet Unionen och gick över till Transportarbetareförbundet. De nya medlemmarna jobbar vid flygbolagen AAP Aviation, Eurowings och Norwegian.

Teslas verkstad i Segeltorp. Foto: Lilly Hallberg

Tesla-konflikten utökas

Konflikt. Den andra maj varslade Unionen om en sympatiblockad mot Tesla. Knappt två veckor efter det meddelade Seko att de utökar brevbärar-blockaden mot företaget.

Emil Bärtas fick vänta i veckor på ett friande blodprov – under tiden var han avstängd från jobbet utan lön.

Veckors väntan på friande blodprov

Åkeri. Lastbilschauffören Emil Bärtas stoppades av polis som misstänkte drograttfylla. Trots att urinprovet var negativt fick han tillbaka körkortet först tre veckor senare och kunde återgå till jobbet. Både Emil och facket är i dag kritiska till processen.

Sedlar

Miljoner till taxichaufförer efter lönekoll

Taxi. Drygt 2 miljoner kronor i lönetillägg för en rad taximedlemmar i Transport och nästan 1,3 miljoner i skadestånd till förbundet. Det blev resultatet när facket kollade upp lönerna och förhandlade med arbetsgivarna på tre olika taxibolag i landet.

Lars Mikaelsson är Transports förbundssekreterare sedan 2017. Foto: Pernilla Ahlsén

LO-kongress i fyra dagar

LO-kongress. Under pingsthelgen ska 350 kongressombud från hela landet och från alla medlemsförbund inom LO fatta beslut om 280 motioner och välja ny ledning inom LO. Transport är representerade med 15 kongressombud och har skrivit ett tiotal motioner till kongressen.

”Skyddsombuden ska utses av fackförbunden”

Arbetsmiljö. Svenskt Näringsliv kritiserar Arbetsmiljöverkets rapport om skyddsombud. Men Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig är nöjd med att myndigheten, som han säger, ”skött sitt uppdrag” och slagit fast att arbetsmiljölagen gäller och att skyddsombud ska utses av facket.

Pim van Dorpel, HRF. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Kocken Pim van Dorpel föreslås leda LO

Facket. Valberedningen är klar med sitt förslag till ny ledning för LO. Pim van Dorpel föreslås bli ordförande. Han är i dag HRF:s vice ordförande.

Transportarbetareförbundets skyddsombud

Rädsla för bråk – ett skäl till att inte bli skyddsombud

Arbetsmiljö. Rädsla för att göra sig osams med chefer och kollegor, dålig kunskap om vad uppdraget innebär, ont om tid och otrygga anställningsvillkor. Det är några av skälen till att färre arbetare inom LO-kollektivet tar uppdrag som skyddsombud på sina arbetsplatser.

Kamp mot arbetslivskriminalitet i fokus

A-krim. LO kräver hårdare tag mot arbetslivskriminalitet. Och ser kampen för en schyst, mer reglerad arbetsmarknad som en central fråga i det kommande EU-valet.

Taxibilar vid centralstationen i Göteborg.

Går du runt på att köra taxi?

Enkät. Avreglering och pandemi har för många taxichaufförer gjort det svårt att leva på inkomsten. Transportarbetaren frågade fyra förare utanför Göteborgs Centralstation hur det ser ut våren 2024. Klarar du dig på din lön som anställd chaufför?

Fokus på potthål i veckan

Trafiksäkerhet. Nationella potthålsveckan har inletts. Trafikanter uppmanas att anmäla skador i vägbanor till myndigheterna – potthål är ett växande problem i trafiken.

Nya bokningssystemet katastrof för förarna

Servicetrafik. Körtider omöjliga att klara, raster som flyttas under dagen och lunch i bilen utanför sjukhuset. Det ”flexibla” bokningssystemet har lett till stress, sjukskrivningar och planer på att byta jobb bland färdtjänstchaufförer i Östergötland.