Däckverkstäder.
Personalliggare ska stoppa svartjobb och social dumpning. Men hälften av de kontrollerade däckverkstäderna följer inte lagen. Transportarbetaren har granskat Skatteverkets beslut om straffavgifter.
Skatteverket synar gummibranschen i jakt på svartjobb och social dumpning.
– Min övertygelse är att kravet på personalliggare bidrar till mer ordning och reda även i denna bransch, säger Transports ombudsman Magnus Thelander, som har ansvar för gummiverkstadsavtalet centralt.
Han understryker samtidigt att det är viktigt att myndigheternas begränsade resurser används på ett ändamålsenligt sätt: Riktas in på verksamheter som utgör det största problemet för de seriösa delarna av branschen.
Kravet på personalliggare kom till just för att komma åt osund konkurrens, bekämpa svartarbete och social dumpning. Inte i första hand för att få in mer pengar till staten. Det visar också Skatteverkets beslut för däckverkstäder.
En stor andel rör en kontrolluppgift på 2 500 kronor som beror på att en person, ofta ägaren, varit i verkstaden men inte registrerat sig i personalliggaren. Men det finns betydligt allvarligare fall:
Bra verktyg
När Skatteverkets kontrollanter kom till en verkstad i södra Stockholm förra hösten saknades inte bara kassaregister och personalliggare. En person som arbetade med att lossa däck smet från platsen då kontrollanterna bad honom visa legitimation.
– Personalliggare är ett bra verktyg för att i realtid kontrollera verksamhet, se att det inte handlar om svartarbete. Finns det anledning kan vi gå vidare med annan typ av utredning, säger Magnus Winberg.
Han är ansvarig för personalliggarprojektet hos Skatteverket.
– Det är också viktigt att framhålla att de allra flesta företag är skötsamma. Kontrollerna är ett sätt att hjälpa dem. Personalliggaren är en del i arbetet med att skydda företag från osund konkurrens.
Kontrollanterna kommer oanmälda. Skatteverket har fokus på företag där det finns tecken som tyder på fusk, men gör även helt slumpmässiga kontrollbesök. Oftare när det är säsong för en bransch, och extra arbetskraft tas in, som i däckbytestid vår och höst.
I branschen fanns det innan lagen infördes en oro att sådana företag som brukar dyka upp i däckskiftestider, och byta däck på exempelvis parkeringsplatser, inte skulle kontrolleras.
– Men vi har varit ute hos dem som poppar upp inför däckbytarsäsongen. Samma krav gäller för dem, säger Magnus Winberg.
Behövs kontrollen generellt för däckbranschen?
– Lagstiftaren har gjort bedömningen att det är en av branscherna där det har effekt, liksom i byggbranschen och restaurangbranschen. Här kan personalliggaren också ge signal om att vi behöver göra andra typer av utredningar. Åter, personalliggaren är ett av flera verktyg, svarar Skatteverkets Magnus Winberg.
”Hjälp med städning”
Peter Buhre, branschorganisationen Däckspecialisternas riksförbund (DRF), satt med på Skatteverkets informationsmöten, innan de nya kraven infördes.
– Vår hållning var positiv till att Skatteverket jagar dem som inte följer spelreglerna. Det vore som hjälp med städning, säger han.
Men från annat håll hörde Peter Buhre också farhågor om onödig administration. Dock har det inte blivit den branschfråga som DRF trodde.
– Vi tänkte att det skulle bli frågor om vilka lösningar man skulle välja, och tal om gemensam upphandling av system. Men kedjorna hade redan egna lösningar, ofta kopplade till löneprogram.
Från medlemmarna har Peter Buhre, som jobbar på DRF Service, hört både bra och dåligt. På plussidan nämns att kraven påskyndat digitalisering och även gett positiva bieffekter, som att det blivit lättare att mäta effektiviteten. En del tycker dock att det är en onödig granskning av petitesser.
– Redan från början påtalade vi också problemet med servicebilskillar, som besöker flera verkstäder under en dag. Ska de skriva in sig och ut sig på alla? Det känns petigt, säger han.
– En del upplever nog att man är tillbaka på ruta ett, fast med mer administration.
Skatteverket hittade fel vid 56 av 124 kontroller
Grafik: Christina Ahlund
Gummibranschen. Totalt gjordes 124 kontrollbesök hos däckverkstäder under perioden 1 juli 2018 till 30 november 2019. Av Skatteverkets besök har 56 lett till beslut om kontrollavgift, på mellan 2 500 kronor och 37 500 kronor. Transportarbetaren har gått igenom samtliga beslut om kontrollavgift för däckverkstäder fram till den 29 oktober i år.
Här är bristerna
Skatteverket har fasta belopp för kontrollavgift. Antal fall 1 juli 2018 – 29 oktober 2019:
Det finns ingen personalliggare eller den är inte korrekt förd: 12 500 kronor (21 fall).
Person som arbetar men inte har skrivit in sig i liggare: 2 500 kronor (83 fall.)
Ej godkänt kassaregister: 12 500 kronor (11 fall).
Upprepade brister i kassaregister/personalliggare, inom ett år efter föregående beslut av Skatteverket: 25 000 kronor (2 fall).
Nedsatt kontrollavgift då Skatteverket bedömt förseelsen som mindre allvarlig: Nedsatt till 25, 50 eller 75 procent av det fastställda beloppet (9 fall).
Fotnot: Skatteverket har fattat 60 beslut om kontrollavgift för däckverkstäder under perioden. Att antalet fall är betydligt högre beror på att ett beslut kan gälla flera brister, och gäller den sammanlagda avgiften för ett företag.
Storstockholmsverkstad, en anställd
Beslutad kontrollavgift den 11 december 2018: 17 500 kronor.
Två personer arbetade i verkstaden. De sa att företaget inte hade någon personalliggare och inte visste att de var skyldiga att ha det. En av männen arbetade med att lossa däck från en lastbil. När Skatteverkets handläggare bad att få se hans legitimation lämnade han platsen.
Bohusföretag 1, inga uppgifter om anställda
Beslutad kontrollavgift den 10 maj 2019: 12 500 kronor.
Ett kassaregister och en kontrollenhet fanns visserligen men de var inte godkända – eller påslagna, och misstänks ha tillhört tidigare ägare. Enligt en anställd hade de inte använts under hela dagen. Han kunde inte heller visa några fakturor på sålda däck eller annat. Korrterminalen visade en försäljning på 24 000 kronor.
Bohusföretag 2, två anställda
Beslutad kontrolluppgift den 1 augusti 2018: 12 500 kronor.
Tillsammans med polis och kronofogde gjorde Skatteverkets personal en tillsyn av företagets kassaregister. Ägaren förklarade att företaget inte har något kassaregister då privatkunder får en kontantfaktura – kvitto – vid betalning. På den faktura som han visade saknades både nummerserie och kundens namn och adress.
Göteborgsverkstad, enmansföretag
Beslutad kontrollavgift den 25 oktober 2018: 12 500 kronor.
Ägarens förklaring är att han säljer varor och tjänster mot kontant betalning och mot betalning via swish. Mobiltelefon och byxfickan fungerar som kassaregister. Vid kontantbetalning används kvittensblock. Ägaren har haft åtta swish-betalningar tidigare under dagen. Men utan kvitton då ingen kund frågat efter det.
Jämtlandsverkstad, sex anställda
Beslutad kontrollavgift den 20 november 2018: 3 125 kronor.
Personalliggaren är en pärm med register och lösa blad. Företaget trodde att de gjorde rätt men har missat att liggaren ska vara inbunden.
Beslutad kontrollavgift den 10 juli 2019: 35 000 kronor.
Två personer arbetar vid disken och två i verkstadsdelen. Ingen av dem fanns inskrivna i liggaren den här dagen och sista noteringen var gjord en månad innan.
Smålandsverkstad, tre anställda
Beslutad kontrolluppgift den 9 november 2018: 2 500 kronor.
När kontrollanterna kom till verkstaden fanns det tre personer i lokalen men en, ägaren, var inte inskriven i personalliggaren.
Sundsvallsverkstad, fyra anställda
Beslutad kontrollavgift den 26 november 2018: 5 000 kronor.
Tre av fem personer var inte registrerade i liggaren. Förklaring: Det var en speciell dag. Företaget tycker att Skatteverkets kontrollanter kunde ha varit mer serviceinriktade och kollat registrering för alla andra dagar.
Skatteverket tar bort avgiften för en av de tre som jobbade, men ser annars ingen anledning att fria: ”Vi anser inte att en leverans av vinterdäck kan ses som en särskild händelse, även om det säkert leder till en stressig situation.”
Miljö.
Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.
Fackligt arbete.
År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.
Skräck & spänning.
Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.
Sektion 7 Helsingborg.
Stuveriarbetare i Helsingborg får frågor från folk utifrån om vad som egentligen händer i hamnen – ”insiderhärvan” med koppling till kokainsmuggling har fått enorm uppmärksamhet i media det senaste året.
Hälsa.
2 111 transportarbetare svarade när tidningen gjorde en enkätundersökning om friskvårdsbidrag och träning på arbetstid. Trots att yrkesgrupperna är hårt drabbade av sjukskrivningar får bara 5,5 procent av de som deltog i enkäten träna på arbetstid. Samtidigt är det 58 procent som får friskvårdsbidrag.
Lager & terminal.
Det handlar om designade flöden, anpassade efter verksamheten, beskrivet teoretiskt.
I praktiken rör sig förarlösa truckar över ett gigantiskt lagergolv och tömmer sopkärl eller kör fram stålburar. När Postnord TPL införde lösningen med robotar var den helt ny och fanns ingen annanstans i landet.
Bevakningsavtalet.
I bevakningsavtalet finns en anställningsform som heter behovsanställning. Den skiljer sig en del från andra tillfälliga anställningar.
Avtal 2025.
Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transportarbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?
Klimatdebatt.
”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.
Klimat.
Bygget av en första permanent elväg i Sverige är satt på paus. Men tekniken är absolut inte död, säger forskningschef Lina Nordin. Fyra olika modeller av elväg har testats i Sverige och Trafikverket följer noga utvecklingen i andra länder.
