Infrastrukturminister Tomas Eneroth och utredaren Jonas Bjelfvenstam provåker en självkörande buss.
Close
Infrastrukturminister Tomas Eneroth och utredaren Jonas Bjelfvenstam provåker en självkörande buss.
Close

Självkörande fordon – snart på din arbetsplats?

Förarlöst. En lastbilsförare som kör en hel kolonn. Små självkörande budbilar på cykelbanorna. Traktorer som skördar själva. En utredning har lämnats till regeringen med förslag om hur den förarlösa framtiden kan se ut.

Utredaren Jonas Bjelfvenstam har jobbat med frågan sedan slutet av 2015, han är dessutom generaldirektör för Transportstyrelsen sedan förra sommaren. Regeringen valde att hålla pressträffen om självkörande fordon hos Ericsson i teknikmeckat Kista, i norra Stockholm. Utanför rullar två självkörande bussar en kort sträcka i låg hastighet, men en operatör åker med. Många fler fordon som kör själva kan snart bli en normal del av gatubilden i Sverige och världen. Men än är det en bra bit kvar på vägen. Först ska den 1200 sidor långa utredningen ut på remiss. Organisationer och företag ska få säga sitt. Dessutom är många av reglerna som bestämmer hur det ska vara på vägarna internationella överenskommelser.

Det till trots. Utredaren föreslår att nya lagar ska vara på plats redan nästa år.

Hur nära är det att en lastbilschaufför kan få köra flera lastbilar samtidigt?

– Jag vill ogärna ange några specifika årtal. Men jag har konstaterat att tekniska lösningarna finns redan. Givet att säkerheten kan garanteras. Det ska göras riskbedömningar. En väghållare ska säga okej. Och Transportstyrelsen kan då pröva säkerhetsfrågan utifrån den försökslagstiftning jag föreslår. Det betyder att det borde kunna ske den dagen man visar en säker lösning, säger utredaren Jonas Bjelfvenstam.

Hur många ekipage pratar vi om i så kallad kolonnkörning?

– Vi har inte specificerat det. Jag tycker att det är orimligt att man preciserar tekniska lösningar i lagstiftning. Det handlar mera om en funktion. Tillverkaren eller transportören ska visa att de har säkra lösningar och övertyga den ansvariga myndigheten att det är på det sättet. Det är ganska tuffa krav. Det tog ganska lång tid innan bussarna här utanför godkändes av Transportstyrelsen, säger Jonas Bjelfvenstam.

Vissa små godstransporter ska komma ganska snart. Vad menar du då?

– Jag pratar små paketleveransmaskiner, automatiserade pizzabud eller sop- eller sandmaskin på våra cykel- och gångbanor. Den typen av fordon borde man kunna ställa ut på vägarna utan att ha någon tillståndsprövning för det, givet att väghållaren tycker att det är en bra idé.

Vad har varit knepigast att klura ut?
– Det har varit många frågor som behöver hänga ihop. Man behöver veta vad man rimligen kan gå fram med nu, och vad kan man gå fram med senare.

– Vi har gjort en tolkning av förarbegreppet som lite grann avviker från vad en del puritanska uttolkare av Genevekonventionen säger och vi vill att ansvar för fordonet ska ligga hos ägaren. Om inte en förare kör.

Varför är utvecklingen mot självkörande fordon bra?

– Det som brukar framhållas generellt är att digitalisering och automatisering utav samhället pågår hela tiden. Det ger ett antal möjligheter för människor.

– Vad gäller transportsystemet handlar det om säkerhet, miljöeffekter och kapacitetsfrågor. Det är ett sätt att eliminera den mänskliga faktorn som olycksskapare. Det tror jag är bra, säger han.

Och till sist. Tomas Eneroth är den minister som ansvarar för frågorna i regeringen. Ska lastbilschaufförerna vara rädda för att jobben försvinner när vi hör att en förare ska kunna ha ansvar för en hel kolonn med många ekipage om några år?

– Jag tycker inte de ska vara rädda. Jag kommer att vara väldigt noga med att bevaka intresset för transportarbetarna. För att se till att jobbet utvecklas snarare än att avvecklas. Vi ska se till att man ökar teknikinnehållet i jobbet. Vi har ett läge i Sverige där vi har brist på lastbilschaufförer. Ny teknik kan innebära att jobbet blir mer utvecklande och säkrare. Därför kommer vi styra regleringen dithän att vi inte ger möjlighet till dumpning utav kostnader utan tvärt om, att det sker en utveckling av arbetet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Utredningens förslag

  • Vem är det som kör? I EU finns överenskommelser om vilka körkort som ska gälla för vilka fordon, det gäller allt från EU-moppe till tung lastbil. De kraven behålls. Men samtidigt definieras förarbegreppet om. Den som kör ett fordon på avstånd kommer också att definieras som förare. På så sätt ska en förare kunna köra ett antal fordon i en kolonn, antingen på plats eller med exempelvis VR-glasögon. För sådan försöksverksamhet ska det normalt krävas tillstånd.
  • Däremot. Fordon som har nationella regler, exempelvis jordbrukstraktor, motorredskap och terrängskoter, kan få köras på försök helt utan förare.
  • Alldeles snart. Fordon som går max 20 kilometer i timmen på cykelbana eller i gångfart på gångväg borde kunna rulla så fort ny lag är på plats. Så länge väghållarna går med på det.
  • Det är ägaren som bär ansvaret vid automatisk körning och kan få sanktionsavgift vid olyckor. Däremot ska automatiserade kösystem kunna kräva att föraren tar över körningen. Då föraren tagit över är hen ansvarig.

Fotnot: Utredningen är lång. Transportarbetaren kommer att gräva djupare i den och återkommer om viktig information kommer fram.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Unto Blomberg:
    18 mars, 2018

    Nej tack till dessa självkörande fordon på vägarna, med datorer, och då tänker jag på de salt som finns under vinter tid, tror inte mycket på dessa nymodigheter, de finns ju redan fel i fordonen på grund av salt, vatten, damm, och annat skit som ställer till de.

Lästips:

Mer extremväder i form av översvämningar, värmeböljor, stormar och jordskred är att vänta i klimatkrisens spår. Förberedelser pågår på olika håll i samhället, men hur rustar sig landets åkerier?

Planerar åkerierna för extremväder?

Åkeri. Snökaos med lastbilar som fastnar i långa motorvägsköer, köldsmockor och värmeböljor, översvämningar, jordskred och stormar. Mer extremväder är att vänta på grund av klimatkrisen. Hur rustar sig transportföretagen för att möta hårdare väder?

Pelle Filipsson framför sin arbetsplats: den tidigare industribyggnaden Strykjärnet, mitt i Motala ström, där Arbetets museum är inrymt sedan 1991.

De körde med order från Nazityskland

Krig & moral. Vinterkylan, den brända skogen efter slagen, stridsplanen och frågan vem man egentligen kör för – chaufförerna i den svenska lastbilskonvojen dras ned mot undergången. Pelle Filipssons roman Vägriddare bygger på faktiska händelser 1942 i fortsättningskrigets Finland.

Helena Wahlberg, ADR-chaufför från Hallsberg som kör farligt gods i hela landet.

Helena Wahlberg

…ADR-chaufför från Hallsberg som kör farligt gods i hela landet. Du brinner för att få till fler och bättre rastplatser för lastbilar. Varför är det så viktigt?

Mer extremväder i form av översvämningar, värmeböljor, stormar och jordskred är att vänta i klimatkrisens spår. Förberedelser pågår på olika håll i samhället, men hur rustar sig landets åkerier?

Planerar åkerierna för extremväder?

Åkeri. Snökaos med lastbilar som fastnar i långa motorvägsköer, köldsmockor och värmeböljor, översvämningar, jordskred och stormar. Mer extremväder är att vänta på grund av klimatkrisen. Hur rustar sig transportföretagen för att möta hårdare väder?

”Jag tycker om ge service och har stor respekt för äldre och funktionshindrade personer”, säger Serpil Tumer.

Serpil skolade om sig till omsorgschaufför

Taxi. Serpil Tumer har jobbat som frisör, städerska, undersköterska, barnskötare och på dagverksamhet för funktionshindrade barn. Arbetsförmedlingen tipsade om en utbildning och nu har hon både taxiförarlegitimation och jobb – inom serviceresor.

Kabinpersonal på Norwegian, AAP Aviation och Eurowings har startat klubbar inom Transport.

Kabinpersonal har startat tre nya klubbar

Flyg. Tre nya klubbar har bildats sedan ett antal kabinanställda, flygvärdinnor och flygvärdar, lämnade fackförbundet Unionen och gick över till Transportarbetareförbundet. De nya medlemmarna jobbar vid flygbolagen AAP Aviation, Eurowings och Norwegian.

Teslas verkstad i Segeltorp. Foto: Lilly Hallberg

Tesla-konflikten utökas

Konflikt. Den andra maj varslade Unionen om en sympatiblockad mot Tesla. Knappt två veckor efter det meddelade Seko att de utökar brevbärar-blockaden mot företaget.

Emil Bärtas fick vänta i veckor på ett friande blodprov – under tiden var han avstängd från jobbet utan lön.

Veckors väntan på friande blodprov

Åkeri. Lastbilschauffören Emil Bärtas stoppades av polis som misstänkte drograttfylla. Trots att urinprovet var negativt fick han tillbaka körkortet först tre veckor senare och kunde återgå till jobbet. Både Emil och facket är i dag kritiska till processen.

Sedlar

Miljoner till taxichaufförer efter lönekoll

Taxi. Drygt 2 miljoner kronor i lönetillägg för en rad taximedlemmar i Transport och nästan 1,3 miljoner i skadestånd till förbundet. Det blev resultatet när facket kollade upp lönerna och förhandlade med arbetsgivarna på tre olika taxibolag i landet.

Lars Mikaelsson är Transports förbundssekreterare sedan 2017. Foto: Pernilla Ahlsén

LO-kongress i fyra dagar

LO-kongress. Under pingsthelgen ska 350 kongressombud från hela landet och från alla medlemsförbund inom LO fatta beslut om 280 motioner och välja ny ledning inom LO. Transport är representerade med 15 kongressombud och har skrivit ett tiotal motioner till kongressen.

”Skyddsombuden ska utses av fackförbunden”

Arbetsmiljö. Svenskt Näringsliv kritiserar Arbetsmiljöverkets rapport om skyddsombud. Men Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig är nöjd med att myndigheten, som han säger, ”skött sitt uppdrag” och slagit fast att arbetsmiljölagen gäller och att skyddsombud ska utses av facket.

Pim van Dorpel, HRF. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Kocken Pim van Dorpel föreslås leda LO

Facket. Valberedningen är klar med sitt förslag till ny ledning för LO. Pim van Dorpel föreslås bli ordförande. Han är i dag HRF:s vice ordförande.

Transportarbetareförbundets skyddsombud

Rädsla för bråk – ett skäl till att inte bli skyddsombud

Arbetsmiljö. Rädsla för att göra sig osams med chefer och kollegor, dålig kunskap om vad uppdraget innebär, ont om tid och otrygga anställningsvillkor. Det är några av skälen till att färre arbetare inom LO-kollektivet tar uppdrag som skyddsombud på sina arbetsplatser.

Kamp mot arbetslivskriminalitet i fokus

A-krim. LO kräver hårdare tag mot arbetslivskriminalitet. Och ser kampen för en schyst, mer reglerad arbetsmarknad som en central fråga i det kommande EU-valet.

Taxibilar vid centralstationen i Göteborg.

Går du runt på att köra taxi?

Enkät. Avreglering och pandemi har för många taxichaufförer gjort det svårt att leva på inkomsten. Transportarbetaren frågade fyra förare utanför Göteborgs Centralstation hur det ser ut våren 2024. Klarar du dig på din lön som anställd chaufför?

Fokus på potthål i veckan

Trafiksäkerhet. Nationella potthålsveckan har inletts. Trafikanter uppmanas att anmäla skador i vägbanor till myndigheterna – potthål är ett växande problem i trafiken.

Nya bokningssystemet katastrof för förarna

Servicetrafik. Körtider omöjliga att klara, raster som flyttas under dagen och lunch i bilen utanför sjukhuset. Det ”flexibla” bokningssystemet har lett till stress, sjukskrivningar och planer på att byta jobb bland färdtjänstchaufförer i Östergötland.