Lastbilschauffören
Close
Lastbilschauffören "Johan Åkerman" och bemanningsanställda "Johanna Lagerberg".
Close
Las & rätt

Modernisering eller bara försämring?

Anställningsskydd. Så ska arbetsrätten förändras. Läs om nya las, som ska vara införd till nästa sommar.

Kommer regeln ”sist in – först ut” att kastas på historiens skräphög? Kommer arbetsgivare få rätt att säga upp ”besvärliga” personer hur som helst? Och hur realistiskt är det egentligen att jag får studera med statligt stöd samtidigt som jag är anställd?

Frågorna är många. Anställningstryggheten kommer att försämras för en stor andel av dem som jobbar inom LO-yrkena. Men inte alls i den omfattning som föreslogs i den nu förkastade utredningen, enligt LO:s jurist Sofie Rehnström (se intervju här).

Las-överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv – som Kommunal och IF Metall hoppat på – blir i stället grund för den nya arbetsrätten. Både lag och avtal påverkas. Lagändringarna kommer att gälla alla på arbetsmarknaden.

Regeringen har tillsatt tre utredningar för att överenskommelsen ska kunna genomföras. Den principöverenskommelse som parterna gjort – om trygghet, omställning och anställningsskydd ses som en helhet, men är uppdelat på tre interna utredningar på Regeringskansliet:

Anställningsskydd och tillhörande a-kassefrågor.

En ny offentlig omställningsorganisation som ska erbjuda och finansiera grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Ett nytt och parallellt offentligt studiestöd.

Utredningarna ska presenteras senast den 15 maj i år. Planen är sedan att beslut ska kunna tas utifrån förslagen och att förändringarna börjar gälla senast den 1 juli nästa år.

 

Osäker väg väntar. Många anställningsår bakom ratten för samma åkeri kommer antagligen väga lättare när las-överenskommelsens förslag har genomförts. Illustration: Michael Schneider
Osäker väg väntar. Många anställningsår bakom ratten för samma åkeri kommer antagligen väga lättare när las-överenskommelsens förslag har genomförts. Illustration: Michael Schneider

Exempel 1: Johan Åkerman, lastbilschaufför, 55 år

Johan jobbar på ett åkeri med fem chaufförer och är skyddsombud för Transport. Han har näst längt anställningstid i företaget och har känt sig trygg. Men kommande förändringar oroar.

I Johans fall handlar det om att åkaren har bestämt sig för att dra ner på verksamheten. En chaufför ska bort. Med dagens las-regler hade han fått behålla jobbet: Ett företag med färre än tio anställda får bara undanta två personer.

Men de föreslagna, nya las-reglerna ger företagaren större möjlighet att undanta personer vid uppsägning på grund av arbetsbrist. En arbetsbrist som åkaren själv styr över. Det står företag fritt att sälja en lastbil och lägga ner en körning, även om den är lönsam.

Och med rätten att undanta tre personer från turordningslistan skulle det innebära att bara Johan stod kvar tillsammans med sin äldre kollega Kalle, som har fler år i företaget. Johan blir då den som varslas.

Med las-överenskommelsens förslag får alla företag, oavsett storlek, rätt att undanta tre personer.

Johan är också orolig att hans roll som skyddsombud kan ha fått åkaren att uppfatta Johan som en ”besvärlig person” och nu få möjlighet att göra sig av med honom. Johan har hört att det ska bli enklare att säga upp en anställd av personliga skäl. De flesta yrkesförare har någon gång gjort misstag och för arbetsgivaren kan det vara frestande att se om en uppsägning skulle hålla hela vägen upp i Arbetsdomstolen.

Med las-överenskommelsens förslag skulle det bli betydligt lättare att säga upp en anställd, utan stora ekonomiska konsekvenser för arbetsgivaren. För Johan innebär det däremot en kraftig försämring av anställningsskyddet. Om han blev uppsagd av personliga skäl i dag skulle facket med stöd av las kunna ogiltigförklara uppsägningen. Då måste åkaren fortsätta att betala lön ända tills tvisten är slutligt avgjord. Det kan ta många månader. Lönen får Johan behålla – även om åkaren får rätt, det vill säga att det fanns saklig grund för uppsägning av personliga skäl.

Möjligheten för facket att ogiltigförklara uppsägningar skrotas i de nya las-reglerna. Den förändringen – och möjligheten att undantag tre personer på las-listan – är de ingrepp som Transport reagerat starkast mot.

När det gäller bättre möjligheter till omställningsstöd och utbildning är det oklart om det blir någon större skillnad för Johans del, jämfört med dagens kollektivavtal.

Tillsvidareanställd på kundföretaget med nya las-regler. Ja, det blir verklighet för bemanningsanställda som jobbat längre än två år som uthyrda. I alla fall om parterna i las-överenskommelsen får som de vill. Illustration: Michael Schneider

Exempel 2: Johanna Lagerberg, bemanningsanställd på terminal, 29 år

Bemanningsanställda Johanna kunde vara tillsvidareanställd på kundföretaget redan – med nya las-regler. Men det är inte säkert.

Johanna är sedan två och ett halvt år anställd av ett bemanningsbolag i en stad i Mellansverige. Hon är uthyrd till ett företag som har flera större terminaler utanför staden. I praktiken har Johanna varit på samma arbetsplats under hela perioden och ser kollegorna på terminalen som jobbarkompisar, inte de anställda på bemanningsbolaget – dem har hon knappt sett.

I vardagen fungerar det bra på arbetsplatsen. Johanna upplever inte att hon som bemanningsanställd tillhör något slags B-lag. Hon har samma villkor och jobbar på samma avtal som de tillsvidareanställda på lagret. Johanna är med i Transport, ”ärligt talat mest för att mamma sa att man skulle vara med i facket”. Men helst vill Johanna ändå ha fast jobb, och fortsätta på heltid.

För egen del tycker Johanna att las-överenskommelsens stora och enda fördel är att bemanningsanställda som varit uthyrda till samma kund i mer än två år ska erbjudas tillsvidareanställning. Hos kundföretaget, där hon vill vara kvar.

Och i förslaget sägs att företaget måste erbjuda den bemanningsanställda tillsvidare efter två år. Annars tvingas företaget betala ersättning, för Johanna som en i LO-kollektivet skulle det betyda tre månadslöner.

Det finns bara en hake. Den stavas driftsenhet. Förslaget talar om mer än två år på samma enhet, inte företag. Platsen där Johanna fysiskt befinner sig när hon jobbar räknas som en sådan enhet. Hennes problem blir att hon under ett halvår var på en annan enhet. Att företagets terminaler ligger nästan vägg i vägg spelar ingen roll.

Men hennes oro är i dagsläget mer kopplad till företagets minskade orderingång. Johanna är rädd att bli av med jobbet, väl medveten om att poängen med bemanningsföretag just är att kunna använda de inhyrda som dragspel.

Hade Johanna haft en fast tjänst hade hon också riskerat uppsägning på grund av arbetsbrist. De flesta av arbetskamraterna är äldre och har jobbat många år på terminalen. Helt säkert skulle det ändå inte vara. Redan i dag tillåts undantag från sist in, först ut-principen, om någon har speciellt viktig kompetens. Och Johanna har kunskap, till exempel inom it, som är attraktiv för företaget. Med ändrade las-regler skulle sådan kompetens väga tyngre än i dag när det kommer till undantag.

Ibland funderar Johanna på att studera vidare. Men när det gäller förslaget om att anställda ska få studera med statligt stöd kommer hon inte ifråga. Då krävs att den anställda jobbat minst åtta år på företaget.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Medleålders man med glasögon på innerstadsgata i Stockhjolm, halvfigur.

Tuffa uppdraget: Mindre jobb, mer pengar

Avtal. Veli-Pekka Säikkälä är LO:s nya avtalssekreterare. Hans uppdrag är att hålla ihop LO i löneförhandlingarna, få upp lönerna och nu ska han också sänka arbetstiden. Hur ska det gå till?

Det påverkar facklig anslutning

Facket. Av arbetarna i Sverige är i dag 58 procent med i ett fackförbund, bland tjänstemän 73 procent. Historiskt har klyftan aldrig varit så stor. Det slås fast i en rapport om orsaker till utvecklingen med sjunkande antal medlemmar i LO-förbunden och den svenska modellen sedd ur ett nordiskt perspektiv.

Kocken Pim van Dorpel föreslås leda LO

Facket. Valberedningen är klar med sitt förslag till ny ledning för LO. Pim van Dorpel föreslås bli ordförande. Han är i dag HRF:s vice ordförande.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Kultur
Sällskapsspel: Ticket to ride

Sällskapsspel för sommarnätter

Speltips. Sommar. Då är många av oss lediga. Här är tips på fem roliga spel att spela på semesterns slöa dagar och kvällar.

Arbete & fritid
Kvinna ligger i hängmatta, äter ett rött äpple och kollar sin laptop.

Vem vill ha mer ledighet?

Semester. Vissa har arbetstidsförkortning och lång semester. Men de flesta jobbar fortfarande 40 timmar i veckan och får bara den semester som lagen kräver. Kommer det fortsätta vara så?

Medleålders man med glasögon på innerstadsgata i Stockhjolm, halvfigur.

Tuffa uppdraget: Mindre jobb, mer pengar

Avtal. Veli-Pekka Säikkälä är LO:s nya avtalssekreterare. Hans uppdrag är att hålla ihop LO i löneförhandlingarna, få upp lönerna och nu ska han också sänka arbetstiden. Hur ska det gå till?

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.