Lastbilschaufför i hytt på skakig väg. Helkroppsvibrationer.
Vibrationer

Den dolda faran

Arbetsmiljö. Flisbilsföraren Johan skakade sönder rygg och nacke på dåliga norrländska vägar. Vibrationer i hytten kan ge värk, problem med ländryggen och ischias. Transportarbetaren granskar skadliga helkroppsvibrationer i en artikelserie som avslutas nästa månad.

Ingen arbetsförmåga, sa Arbetsförmedlingen. Du kan jobba, sa Försäkringskassan. Lastbilsföraren Johan skumpade sönder ryggen på Norrlands dåliga vägar, men vann till slut första ronden mot kassan.

Fast två tunga fajter återstår.

Om åkaren lyssnat.

Om han fått en annan förarstol.

Om han bytt jobb i tid.

Många ”om” snurrar i Johans huvud när han berättar hemma i köket i Västernorrland. Men nu blev det som det blev. Johan trivdes med jobbarkompisarna och stannade kvar på åkeriet i 18 år. Trots att åkaren, som drev företaget längsta tiden, mest räknade kronor och ören och inte lyssnade på hans vädjanden om en bättre, mer ergonomisk förarstol.

– Jag har provkört en gång och det är inget fel på stolen, sa chefen. Fast den gav inget stöd för huvud och nacke. Jag var den enda på åkeriet som hade en sån. Alla kollegor som någon gång hoppade in och körde min flisbil klagade. De dåliga vägarna gör att det guppar mycket mer. Man skumpar framåt, bakåt och åt sidorna.

– Det är mycket kurvor och så ska du parera när du får möte med andra lastbilar på smala vägar. Timmerbilar har ganska hög tyngdpunkt, men vanliga tradare och grusbilar har inte lika hög tyngdpunkt som en flisbil. De gungar inte och hoppar inte omkring lika mycket som flisbilar.

Kollegan fick nog

Johans kollega som senare körde samma bil fick nog och sa upp sig, efter att han slutat.

– Hon insåg att det var för skadligt för kroppen att fortsätta köra flisbil. Trots att hon var duktig på att träna och hålla i gång fick hon också smärta och värk, säger Johan.

Vi kallar honom så eftersom han vill vara anonym. Orten är liten och folk pratar. Det här är hans berättelse.

Johan kämpade på och värken i rygg och nacke tilltog, ibland tvingades han sjukskriva sig men ofta tänkte han: Snart är det helg och jag får vila kroppen. Han gick till naprapater och massörer, knaprade värktabletter och var konstant trött. Till slut sa kroppen ifrån och Johan sjukskrev sig, hösten 2018.

Nu har han några år kvar till 60. De prydligt uppradade pärmarna och en sprängfull mapp talar sitt tydliga språk om den korrespondens med försäkringskassa och arbetsförmedling som sedan följde.

– Jag måste ha rätt pärm framme om någon myndighetsperson ringer. Värken gör att jag tappar närvarokänslan, koncentrationen och inte minns saker och ting.

”Åldersrelaterade besvär”

Efter ett halvårs (180 dagar) sjukskrivning sa Försäkringskassan nej till fortsatt sjukpenning. Försäkringsläkare och handläggare klassade Johans besvär som åldersrelaterade. Läkarintygen från vårdcentralen, företagshälsovården och olika lasarett vägde lätt. Han skulle ut på öppna arbetsmarknaden och söka ”normalt förekommande arbete”.

På åkeriet fanns inga andra uppgifter för Johan. Återstod arbetsförmedling och a-kassa, aktivitetsstöd och arbetsträning på ett företag som Johan själv sökte upp. Men rygg och nacke höll inte.

– Arbetsförmedlingen avbröt arbetsträningen. Jag var för dålig i kroppen, hade ingen arbetsförmåga. Och så blev jag av med a-kassan, fast jag egentligen hade 95 dagar kvar.

Johan bollades åter till Försäkringskassan, som vidhöll: Du ska ut och jobba.

– Arbetsförmedlingens bedömning brydde de sig inte om.

Klämd mellan stolarna satt Johan. På ett sätt medierna rapporterat om i åratal, som politiker tillsatt utredningar om och sagt sig vilja åtgärda.

Till saken hör att Johan skadat ryggen genom ett fall på sitt tidigare jobb vid ett sågverk, innan han började köra lastbil. Olyckan anmäldes som arbetsskada. Men han fick aldrig någon ersättning eftersom han avbröt sjukskrivningen, stretade på och jobbade. Vårdcentralen, som fungerar dåligt, talade om mjukdelsskador som skulle ”läka ut”. Läkaren skrev ut värktabletter, men smärtan förvärrades i stället allt mer i chaufförsjobbet.

Johan (fingerat namn) körde virke, bark, flis, spån, kutter och byggställningar Västerbotten runt, tills rygg och nacke tog slut. Nu har han ständig värk och tvingades sälja bilen för att få försörjningsstöd. Svårt på en liten norrländsk ort.
Johan (fingerat namn) körde virke, bark, flis, spån, kutter och byggställningar Västerbotten runt, tills rygg och nacke tog slut. Nu har han ständig värk och tvingades sälja bilen för att få försörjningsstöd. Svårt på en liten norrländsk ort. Foto: Jan Lindkvist

Överklagade avslaget

Johan vände sig till regionala skyddsombudet på Transports lokalavdelning och fick hjälp att överklaga Försäkringskassans avslag. Kassan vidhöll sitt nej och Transport beslöt på central nivå att driva Johans fall via fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd.

Efter ett och ett halvt år, i mars 2021, föll domen i Umeå förvaltningsrätt. Johan hade rätt till sjukpenning och kassan betalade retroaktivt, totalt nästan 167 000 kronor.

– Försäkringshandläggaren hade aldrig sett ett så stort belopp förr, säger Johan.

Men pengarna han fått i försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) fick han betala tillbaka. Hans ekonomi var körd i botten och huskontot (tänkt för renovering) tömt. Banken hade beviljat amorteringsfrihet och Johan, som lever själv, hade motvilligt fått söka bidrag från kommunen.

Villkoret var att han sålde bilen, en Volkswagen årsmodell 2010. Snabbt, så det blev till underpris, 30 000 kronor. Det blev knepigt på en liten ort med dåliga kommunala kommunikationer.

– En månad fick jag klara mig på 789 kronor i stöd. Frukt var inte att tänka på och kött? Bara falukorv till extrapris och mycket nudlar.

”Var ska jag bo?”

Tack vare domen kan Johan bo kvar i sitt hus, åtminstone ett tag till. Socialkontoret gav honom tre månaders frist att sälja huset, för att bevilja mer stöd.

– Men var ska jag bo i stället? I lägenhet? Då får jag mycket högre boendekostnader.

Johan tystnar. Han är blek, ursäktar att han måste resa sig från bordet för att sträcka på ryggen. Värken kryper som myror längs ryggraden, från svanken till nacken, dygnet om. Han har huvudvärk och ser suddigt, får ibland yrsel och tappar lokalsinnet, vet inte var han är. Tror det kommer av spänningarna i nacke och axlar.

Vid röntgen upptäcktes flera diskbråck, som förvärrats. Sjukgymnasten har gett honom ett träningsprogram med gummiband.

Inget smärtstillande hjälper fast Johan testat alla möjliga tabletter och sprutor. Varje morgon är en kamp att ta sig ur sängen, vissa dagar förblir han liggande: Nähä, det vart ingen gräsklippning.

Behöver Johan uträtta ett ärende får han be en kompis köra eller låna en bil. Och i så fall pausa efter några mil.

– Ibland när värken kommer blir jag som tårögd. Det är svårt att förklara men tungt bara att lyfta kaffekokaren. Armarna domnar bort, det pirrar i dem hela tiden.

Färdigutredd

Johan berömmer åkaren som tog över lastbilarna efter den ”penningintresserade som skapade stor personalomsättning”. Men säger att hans nya chef blev tvungen att säga upp honom av medicinska skäl. Då försvann också företagshälsovården, som Johan fått god hjälp av. Han har träffat läkare på allt från smärtmottagningar till reumatologiska sjukhuskliniker.

– Alla säger att jag är medicinskt färdigutredd och saknar arbetsförmåga. Men. Min högsta önskan är att bli opererad så att jag kan börja jobba igen. Som jag är van. Jag har hört att man kan bränna av nervändar så att smärtan försvinner.

Johan sjunker ner på stolen och suckar.

– Fast jobba igen … det är nog bara att glömma.

Försäkringskassan har utlovat sjukpenning fram till årsskiftet, sedan är framtiden oviss. Oron kryper redan inför andra och tredje ronden. Mot kassan. Transport ska åter anlita LO-TCO Rättsskydd för att driva hans begäran om sjukersättning (förtidspension) och rätt till livränta. Det vill säga ersättning för förlorad arbetsinkomst. En ny väntetid tar vid för Johan.

Hans råd till andra lyder kort:

– Gå med i facket! Det är viktigt för att kunna få rättshjälp. Många tänker inte på att man kan bli sjuk eller skada sig i jobbet och att Försäkringskassan kan säga nej till ersättning. Då står man där.

Försäkringskassan gör alltid individuella bedömningar

Försäkringskassan – skylt
Foto: Shutterstock

Transportarbetaren sökte Försäkringskassan för att ställa frågor kring Johans och andra vibrationsskadade chaufförers rätt till sjukpenning, sjukersättning (förtidspension) och livränta. Försäkringskoordinator Per Holmdahl svarar endast på frågor via e-post och uttalar sig bara om livränta.

Han hänvisar till kunskapsöversikten om sambandet mellan vibrationer och ryggbesvär, Exponering för helkroppsvibrationer och uppkomst av ländryggssjuklighet. Och lyfter även fram en rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. En systematisk litteraturöversikt.

Per Holmdahl skriver:

”Det är viktigt att framhålla att försäkringsmedicinska bedömningar i livränteärenden är individuella och innebär en helhetsbedömning där sammanvägning görs av många olika medicinska faktorer utöver kunskapsläget. Därför kan utfallen variera även om kunskapsläget är detsamma.”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Miljöarbetare dog på jobbet

Arbetsmiljö. En miljöarbetare på Renova dog under sitt arbetspass onsdagen den 20 november. Hans bortgång sörjs av kollegor och fackliga kamrater.

Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Forskning för bättre arbetsmiljö för lastbilsförare

Åkeri. Transportarbetareförbundet bidrar med 45 000 dollar, knappt 500 000 svenska kronor, till ett amerikanskt forskningsprojekt kring social hållbarhet och arbetsmiljö för lastbilschaufförer och andra yrkesgrupper.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Kultur
Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Helsingborgs hamn
Containrar i Helsingborgs hamn

Hamnarbetarna är trötta på frågor om kokainhärvan

Sektion 7 Helsingborg. Stuveriarbetare i Helsingborg får frågor från folk utifrån om vad som egentligen händer i hamnen – ”insiderhärvan” med koppling till kokainsmuggling har fått enorm uppmärksamhet i media det senaste året.

Arbetsmiljö
Flygtankarna på Stockholm Fuelling Services kan träna på arbetstid, till skillnad från de flesta andra transportare. Foto: John Antonsson

Knappt 6 av 10 transportare får friskvårdsbidrag

Hälsa. 2 111 transportarbetare svarade när tidningen gjorde en enkätundersökning om friskvårdsbidrag och träning på arbetstid. Trots att yrkesgrupperna är hårt drabbade av sjukskrivningar får bara 5,5 procent av de som deltog i enkäten träna på arbetstid. Samtidigt är det 58 procent som får friskvårdsbidrag.

Digitalisering & AI
Förarlös truck i stor lagerlokal.

Robotar tar över de trista jobben

Lager & terminal. Det handlar om designade flöden, anpassade efter verksamheten, beskrivet teoretiskt. I praktiken rör sig förarlösa truckar över ett gigantiskt lagergolv och tömmer sopkärl eller kör fram stålburar. När Postnord TPL införde lösningen med robotar var den helt ny och fanns ingen annanstans i landet.

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Kultur
Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Elektrifiering av transportsektorn

Hur går det med elvägarna?

Klimat. Bygget av en första permanent elväg i Sverige är satt på paus. Men tekniken är absolut inte död, säger forskningschef Lina Nordin. Fyra olika modeller av elväg har testats i Sverige och Trafikverket följer noga utvecklingen i andra länder.