Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer.
Foto: Shutterstock
Kongress 2022
Ojämlikhet kostar tusentals liv
Hälsoklyftor.
Klass påverkar hälsa, livslängd och risk att dö i cancer. Och skillnaderna har ökat på senare år. En förklaring är olikheter när det gäller att delta i olika screeningprogram och att söka vård i tid, visar en stor studie Cancerfonden låtit göra.
Sett till all cancersjukdom är det ungefär lika stor risk att drabbas av sjukdom, oavsett socialgrupp. Men studien som revisors- och rådgivningsföretaget YE gjorde 2018, och som presenterades i Cancerfondsrapporten, visar tydligt hur klassklyftor påverkar: Patienter med låg utbildning har mellan 35 och 40 procent högre dödlighet än högutbildade.
Sammanlagt skulle omkring 2 900 liv räddas varje år om alla patienter med cancerdiagnoser hade lika hög överlevnad som dem med eftergymnasial utbildning, slår studien fast.
– Det motsvarar åtta liv varje dag. Att hälsoklyftorna är så stora i Sverige är oacceptabelt, kommenterade överläkare Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.
Det är heller ingen nyhet. En rad studier har tidigare visat att socialgrupp påverkar såväl livslängd generellt som överlevnad hos dem som drabbas av potentiellt livshotande sjukdomar.
Cancerpatienters överlevnad är en fråga om socialgrupp. En förklaring är olika mönster när det gäller att komma till undersökningar vid kallelse, som till mammografi och screening för gyncancer. Foto: Shutterstock
Ökade skillnader bland människor när det gäller ekonomi och sociala förhållanden tycks också få tydliga konsekvenser. Men orsakerna till skillnaderna är komplicerad. En förklaring är att viljan att gå på kontroll och söka vård i tid skiljer sig åt mellan grupper. Det kan bero på svårigheter att ha råd om det inte kan ske på betald arbetstid. Men det kan också bero på erfarenheter – patienter med låg utbildning får över lag mindre tid att ställa frågor och komma med önskemål i sina kontakter med vården. Ojämlikheten beror även på att cancerpatienter bemöts olika i vården.
Lågutbildade har sämre tillgång till metoder för att ställa diagnoser, får vänta längre från remiss till diagnos och får inte i lika hög grad som välutbildade och välbeställda den behandling som rekommenderas i de nationella vårdprogrammen.
Klasskillnaderna när det gäller vård är tydliga på flera plan. Inte minst gäller det förebyggande vård, vilket tas upp i en rapport från Cancerfonden med den talande titeln Socioekonomi påverkar risk att insjukna i livmoderhalscancer. Var femte kvinna i Sverige deltar inte i mammografi och screening med tillräcklig regelbundenhet för att förebygga dödlighet. Av dem som insjuknar i cancerformen har två av tre inte gjort det.
I rapporten kommer läkare vid Regionalt Cancercentrum Väst till tals. När de år 2001 började arbetet med en databas, bland annat för att se hur skillnader i deltagande i screening skiljde sig åt mellan olika stadsdelar i Göteborg, upptäckte de ”hisnande skillnader mellan socialt belastade och välbärgade områden”. Det blev som en klasskarta över staden.
Källa: Cancer och ojämlikhet (EY-rapport), Socioekonomi påverkar risk att insjukna i livmoderhalscancer (Cancerfonden).
Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor; cirka 26 procent av samtliga cancerfall. En av tio kvinnor som är 75 år har eller har haft bröstcancer.
Screening för bröstcancer med mammografi, ett slags röntgenundersökning, erbjuds i dag gratis till alla kvinnor mellan 40 och 74 år av sjukvården i landets samtliga regioner. Intervallet mellan undersökningarna är 1,5–2 år och undersökningen görs för att upptäcka bröstcancer på ett tidigt stadium.
Mammografi utvecklades under 1960-talet och infördes successivt i Sverige under följande decennier. Med metoden kan en tumör hittas innan den märks på något annat vis, medan den är liten och innan den har hunnit sprida sig. Genom tidig upptäckt av cancer kan behandlingen också bli lindrigare. Tidigare opererades vanligen hela bröstet bort ”för säkerhets skull”.
Mammografi minskar dödligheten i bröstcancer i Sverige med omkring 20 procent, enligt en majoritet av forskare och experter efter uppföljning av statistik och tidigare forskning. I dag överlever nära nio av tio kvinnor som drabbas.
Gynekologisk cellprovtagning
I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av ett virus, humant papillom (HPV). Cellprov tas för att kunna upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer. Cellförändringar är inte detsamma som cancer utan innebär att cellerna avviker från det normala mönstret. Men förändringarna kan leda till cancer om de inte behandlas. Om de upptäcks tidigt kan nio av tio kvinnor botas.
Alla kvinnor mellan 23 och 64 år kallas regelbundet till provtagning, som vanligen görs av en barnmorska eller en gynekolog på mottagning. De i åldersgrupper under 50 år kallas vart tredje år, efter 50 gäller cellprovtagning för HPV vart sjunde år.
I vissa av landets regioner erbjuds självtest, som kommer hem i brevlådan. Några regioner skickar också ut självtest till kallade som inte kommit till undersökningen.
Gynekologiska cellprovtagningar infördes i mitten av 1960-talet. Sedan dess har antalet kvinnor som insjuknar i livmoderhalscancer i landet halverats.
PSA-prov för prostataundersökning
Prostatacancer är den totalt sett vanligaste formen av cancer i Sverige i dag. Det kan dröja flera år innan en tumör i prostatan trycker på så mycket att det blir problem att kissa – numera har de flesta män som diagnosticeras inte haft några problem alls utan får diagnosen efter ”prostatablodprovet” PSA. Tidigare upptäcktes nästan alltid prostatacancer i ett obotligt skede.
PSA (Prostataspecifikt antigen) är ett äggviteämne som finns naturligt i kroppen. Vid cancer ökar halten i blodet. Ett PSA-prov kan övervägas för män mellan 50 och 75 år. För män som har flera släktingar som drabbats i yngre ålder kan det vara lämpligt redan vid 40 års ålder. Det görs som ett vanligt blodprov på vårdcentralen.
Men någon generell provtagning av alla i en viss grupp, screening, görs inte.
Motiveringen är bland annat att överdiagnosticering är ett stort problem: Upptäckt av förhöjda PSA-värden leder till att många män behandlas, trots att cancern aldrig skulle orsakat problem för dem, enligt forskare. Flera regioner har dock börjat erbjuda organiserad testning inom ramen för olika projekt.
Utvecklingen har på 2000-talet har också gått snabbt med flera diagnostiska framsteg. Ett exempel är Stockholm3-testet, som använder en kombination av klinisk information, proteinnivåer och genetisk information för att identifiera behandlingskrävande prostatacancer.
Semester.
Vissa har arbetstidsförkortning och lång semester. Men de flesta jobbar fortfarande 40 timmar i veckan och får bara den semester som lagen kräver. Kommer det fortsätta vara så?
Avtal.
Veli-Pekka Säikkälä är LO:s nya avtalssekreterare. Hans uppdrag är att hålla ihop LO i löneförhandlingarna, få upp lönerna och nu ska han också sänka arbetstiden. Hur ska det gå till?
Europaparlamentet.
I juni går hela Europa till val. EU:s medborgare får då välja sitt parlament. Det som händer i Bryssel påverkar hur du har det på jobbet.
Värmland.
Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.
Arbetsmiljö.
För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.
