Tidningsbuden är väldigt lojala och plikttrogna. Det brukar arbetsgivarorganisationens Anders Bergqvist och Charlott Richardson höra från distributionsföretagen: ”Och de har en viktig demokratisk uppgift i dag, i tider av faktaförvrängning och spridning av rena lögner.”
Close
Tidningsbuden är väldigt lojala och plikttrogna. Det brukar arbetsgivarorganisationens Anders Bergqvist och Charlott Richardson höra från distributionsföretagen: ”Och de har en viktig demokratisk uppgift i dag, i tider av faktaförvrängning och spridning av rena lögner.”
Close
Avtalsrörelsen: Tidningsbud & reklamutdelare

Arbetsgivarsidan tar strid om arbetstiden

Medieföretagen. Arbetsgivarna vill ha flexibilitet. Facket vill ha betalt för hela arbetspasset. Lönerna lär följa de andra uppgörelserna i 2020 års avtalsrörelse för tidningsbud.

Sämre lönsamhet i mediebranschen påverkar de nio distributionsföretagen. De ingår i mediekoncernerna och pressas i frågor om effektivitet och kostnader av sina ägarbolag. Något som arbetsgivarna gärna vill spela in i avtalsrörelsen.

– Oavsett utrymme räknar vi med att hamna på märket, säger Magnus Thelander, Transports centrala ombudsman och ansvarig för tidningsdistributörernas kollektivavtal.

Så fungerar svensk arbetsmarknad, med industrifacken som går före och gör upp om sina löneökningar. ”Märket” är deras procentuella höjning som den övriga arbetsmarknaden sedan följer.

Avtalsrörelsen handlar därför mycket om andra sorts krav från facket. Och andra frågor som arbetsgivarna vill få med.

För tidningsdistribution kommer det att handla om extratid – och ersättningen för den. Det kommer också att handla om ifall arbetstiderna ska vara mer eller mindre flexibla jämfört med i dag.

Extratiderna kräver en viss förklaring: Extratid 1 beordras av arbetsgivaren och ersätts med 50 procent mer än den vanliga timlönen. Det kan handla om planerad totalutdelning av tidningen och ska förvarnas om. Extratid 2 är när det dagliga arbetet tar längre tid än vad som står i schemat. Ersättningen är densamma som för den planerade extratiderna, men fack och arbetsgivare är ofta oense om när den faktiskt inträffar.

Anledning till extratid

Så här säger arbetsgivarparten genom Anders Bergqvist, jurist på Medieföretagen:

– Företagen vill se en anledning till extratid: väder, väglag, försenade tidningar till exempel. De vill inte betala till den som regelmässigt rapporterar extratid. Det går inte att släppa det helt fritt fram för arbetstagarna när de ska få extra betalt.

Och så här resonerar Transports Magnus Thelander:

– Min syn är att så länge ett bud har gjort sina uppgifter utan att maska ska extratid 2 utgå om hen jobbar längre än vad som står i schemat. Vi har ett tryck från medlemmarna att hantera extratid 2, och har haft några centrala förhandlingar om detta.

En förhandlingsdelegation med sikte på distibutörsavtalet är utsedd och träffas en bit in på det nya året för att knåda fram Transports krav. 13 personer stark, ungefär hälften är fackligt förtroendevalda tidningsbud ute på företagen, resten anställda på Transports avdelningar eller förbundskontor.

Arbetsgivarna förvarnar om krav på större flexibilitet när det gäller tidningsbudens arbetstider.

– Företagen vill att arbetstiden ska kunna fluktueras under en termin, utifrån sina behov. I dag har avtalet en begränsningsperiod på fyra veckor. De vill kunna schemalägga vissa längre pass om det går att planera i förväg, till exempel vid totaldistribution eller om det är mycket paket under vissa perioder, säger Anders Bergqvist på Medieföretagen.

Få bort begränsning

Han och organisationens vd Charlott Richardson vill också få bort en begränsning mot söndagsarbete som finns i det centrala avtalet. Detta utan att tidningsbud ska arbeta sjudagarsvecka, tanken är att det som nu finns bud som jobbar bara enstaka dagar i veckan.

Argumenten mot ökad flexibilitet vässas i fackets avtalsdelegation, trots att de ännu inte pratat ihop sig.

– Det är viktigt att hålla emot, säger Tommi Nilsson, som jobbar på Premo i Stockholm och ingår i delegationen. Så länge tidningsutbärning är ett deltidsarbete för många anställda måste vi hålla emot de kraven.

Ob-tillägget är en återkommande diskussion i branschen. För morgontidningsutdelning är tillägget lågt (9 kronor och 40 öre per timme på vardagsnätter), som resultatet av en facklig strategi att satsa på grundlönen i stället. Ett bud som jobbat tio år i branschen tjänar i dag nära 165 kronor i timmen.

– Om denna strategi ska ändras är en fråga för avtalsdelegationen att eventuellt diskutera. Och hämta in synpunkter och förankra bland medlemmarna, säger Magnus Thelander.

– Men man kan fråga sig om det är förnuftigt att ändra proportionerna och höja ob:t i dag. Om tidningarna skulle börja delas ut på eftermiddagarna – puff – så vore tillägget borta.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Gummiverkstad med däck staplade i förgrunden. En man står och jobbar framför en bil längre in i lokalen.

Det blev inget nytt avtal om arbetstid

Gummiarbetare. Det blir inga nya villkor om arbetstider i gummiverkstadsavtalet. Överenskommelsen föll efter att medlemmarna sagt sitt.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Bokmöten i trolltider

Davids krönika. Luft, kraft, styrka gav årets seminarium Boken på arbetsplatsen på Runö kursgård i Åkersberga. Arrangörer var Transport, Kommunal och Byggnads. Det handlade om arbetsplatsbiblioteken, ungefär som de vägkrogsbibliotek Transport ännu driver.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Tillsammans formar vi framtidens villkor

Ordförandeord. Förbundet har genomfört en rad regionkonferenser där vi gått igenom läget och olika delar av våra verksamheter. Självklart har en hel del tid lagts på utvärdering av den avtalsrörelse som vi genomförde senast, men också tankar och förberedelser inför den som komma skall.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Kultur
Sällskapsspel: Ticket to ride

Sällskapsspel för sommarnätter

Speltips. Sommar. Då är många av oss lediga. Här är tips på fem roliga spel att spela på semesterns slöa dagar och kvällar.

Arbete & fritid
Kvinna ligger i hängmatta, äter ett rött äpple och kollar sin laptop.

Vem vill ha mer ledighet?

Semester. Vissa har arbetstidsförkortning och lång semester. Men de flesta jobbar fortfarande 40 timmar i veckan och får bara den semester som lagen kräver. Kommer det fortsätta vara så?

Medleålders man med glasögon på innerstadsgata i Stockhjolm, halvfigur.

Tuffa uppdraget: Mindre jobb, mer pengar

Avtal. Veli-Pekka Säikkälä är LO:s nya avtalssekreterare. Hans uppdrag är att hålla ihop LO i löneförhandlingarna, få upp lönerna och nu ska han också sänka arbetstiden. Hur ska det gå till?

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.