På besök i lönnlövens land
Krönika. Det är förmätet att påstå sig skriva om Kanada. Det är ett väldigt land, världens näst största, en subkontinent med sex tidszoner och en yta nästan lika stor som hela Europas.
Krönika. Det är förmätet att påstå sig skriva om Kanada. Det är ett väldigt land, världens näst största, en subkontinent med sex tidszoner och en yta nästan lika stor som hela Europas.
Krönika. Min far var journalist och han sa en gång att alla journalister egentligen vill bli författare. Själv siktade han på att bli poet. Fast med fru och tre barn i släptåg var det lite svårt att bli geniförklarad och leva bohemliv i Paris.
Debatt. Skulle du våga flyga om du visste att världen drabbas av cirka 1 500 allvarliga flygolyckor varje dag? Knappast. Men detta är precis den risk vi tar i dag, enligt miljöprofessor Johan Rockström som jämför våra globala flygresor med att temperaturen i världen höjs med katastrofala sex grader om vi fortsätter på samma sätt.
Krönika. I början av december möts världens ledare i Paris för att åter igen försöka hitta överenskommelser som minskar mänsklighetens påverkan på jordens klimat. Må de lyckas i sitt uppdrag. Hitintills har ansträngningarna inte gett så mycket resultat.
Krönika. En skeppssättning. Mälarens största ö, Selaön, är full av fornminnen. Och här högt liggande i det släpande höstljuset fäller stenarna långa sneda skuggor över det betade gula gräset. Skeppet tycks stäva rätt ut mot himlen, och kanske var det också meningen.
Krönika. Arbetsmarknaden blir allt mer Kalle Anka-lik. Chefer och företagsledare gör saker för att de kan. Inte för att det är någon mening med det. Och över alltihopa lyser en svart sol i form av dollarsedelns allseende öga. Pengamakten är vår nya gud och dess överstepräster är vd:arna.
Debatt. Nu har det gått för långt. Det måste bli ett slut på exploateringen av olyckor genom människor som filmar eller passivt tittar på. Du eller någon av dina kollegor inom transportsektorn kan vara den som drabbas nästa gång.
Ledare. Transports medlemmar har lika betalt för olika arbete. Det är ett skämt som hörs ibland och som faktiskt rymmer ett mått av sanning.
Krönika. Många kamrater från fackföreningar runt om i världen har frågat mig hur det kan komma sig att ett litet land i Europas utkant kan utvecklas från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa för hundra år sedan till att vara en välfärdsstat i dag. Mitt svar har alltid varit att det har lyckats tack vare den svenska modellen.
Debatt. Det är glädjande att Rickard Gegö vill se en fossilfri transportsektor. Men att sänka miljöskatter för lägre pris på diesel leder snarare längre bort från fossilfrihet. Ekonomiska styrmedel är ett effektivt och nödvändigt verktyg för att ställa om till förnybara drivmedel.
Krönika. En gång fanns det en sjöman som var ute på sjön elva månader av årets tolv. Julmånaden brukade han vara hemma, säga hej till barnen och eventuellt hinna tillverka ett nytt barn innan han mönstrade på igen. En väninna till hans hustru frågade en dag om det inte var otroligt jobbigt med en karl som arbetade så. ”Jo. Men det går att stå ut med. En månad går ändå rätt så fort.”
Debatt. Regeringen har föreslagit en skattehöjning med 66 öre på diesel. Men regeringen nöjer sig inte med det. Dessutom smygs ett indexsystem in som gör att bensin och dieselskatten automatiskt kommer att höjas för varje år från och med 2017. I stället borde dieselskatten sänkas för att möjliggöra minskade utsläpp redan i dag.
Krönika. Hittills i år har 442 440 människor flytt över Medelhavet. 2 921 har dött under sina försök att lämna krig och förföljelse i Syrien, Afghanistan, Irak, Pakistan eller Burundi. (FN:s uppgifter från förra veckan.) Siffror. Men bakom dessa siffror finns människor.
Krönika. I år är det tjugo år sedan en färgad man klev av bussen i skånska Klippan för att i nästa stund kallblodigt huggas med en kniv i hjärtat. Mannens namn var Gerard Gbeyo, en asylsökande flykting från Elfenbenskusten. Enda orsaken till dådet, som framkom i polisutredningen, var att han var färgad.
Krönika. Förr kunde alla passagerarna i en tunnelbanevagn sitta djupt försjunkna i kvällstidningar. Inte ett ord sades och tidningarna hölls upp som skärmar för att slippa medpassagerarens blick från motsatta sätet. Det är fortfarande lika meditativt tyst i tunnelbanevagnarna. Men nu sitter alla med varsin smartphone.