Ett av formulären som Transportarbetaren har tagit del av.

Vid sidan av det vanliga fackliga arbetet har Transport bedrivit ett särskilt organiseringsprojekt på utvalda arbetsplatser. Hundratals anställda har intervjuats om sin syn på facket. Åsikter har sedan lagrats i dator på förbundskontoret. – Om åsikter hanterats på det sättet är det ett misstag. Det är inget som förbundet sanktionerat, säger Transports förbundssekreterare Markus Pettersson.

Förbundets ordförande Lars Lindgren uppger att han togs på sängen av uppgifterna:

– Jag hade ingen aning om att känsliga personuppgifter hanterats så här. Vi har skickat en anmälan till Datainspektionen för att få klarhet i om vi brutit mot gällande regler.

Tommy Wreeth är förbundskassör och ansvarig för att personuppgiftslagen följs. Han säger:

– Vi har nu vänt oss till Datainspektionen för att få vår verksamhet genomlyst. Vi vill göra en ordentlig genomgång av alla rutiner där personuppgifter hanteras. Utöver det har jag inga kommentarer.

Våren 2011 projektanställde Transport sex så kallade organizers. Uppdraget var att värva medlemmar och bygga upp fackklubbar på stora arbetsplatser som lager och terminaler.

Bakgrunden var att Transport – precis som andra fackförbund – tappat många medlemmar efter att den nytillträdda borgerliga regeringen chockhöjt a-kasseavgifterna 2006–2007.

Lägre organisationsgrad gjorde att facket tappade i styrka. Transport var ett av flera förbund som tidigt valde att prova nya arbetssätt för att återvinna medlemmar och fackligt inflytande.

Det tydligaste var organizerprojektet. Unga engagerade transportare rekryterades och specialutbildades för att jobba enbart med facklig organisering, efter amerikansk förebild. I dag jobbar omkring tio personer i projektet, som efter kongressen 2012 blev en permanent gren av förbundets verksamhet.

Till en början skedde arbetet relativt öppet. Målet var att intervjua alla anställda på de utvalda arbetsplatserna och försöka utröna vilka som kunde tänkas åta sig fackliga uppdrag och hjälpa till i det fackliga arbetet.

Organiserarna styrdes inte från förbundets 25 avdelningar, utan från en speciell enhet på förbundskontoret. I organizerns arbete ingick att med täta intervaller rapportera in till projektledningen.

Enligt uppgifter som Transportarbetaren tagit del av har fakta och åsikter som framkommit vid hundratals personintervjuer noterats i ett särskilt förtryckt formulär. Överst på sidan finns en femgradig skala där arbetarna betygssatts från siffran ett – som innebär positiv, en potentiell ledare. Till en röd femma. Det vill säga antifacklig.

I en majoritet av de formulär som Transportarbetaren har tillgång till framgår att de anställda oftast har en positiv syn på facket. Många är beredda att gå en facklig utbildning och hjälpa till aktivt i det fackliga arbetet.

Men i formulären finns också andra känsliga personuppgifter. En fråga som ställs är vilka på arbetsplatsen som uppfattas som informella ledare. I många formulär namnges sådana personer.

I en avslutande punkt förväntas organiserarna göra egna reflektioner. Här återfinns såväl positiva som negativa omdömen, men också känsliga personuppgifter. Som utbrändhet, sjukdomar och hemförhållanden. Av formulären framgår att uppgifterna noterats som förklaring till att personen inte just nu kan förväntas ta på sig ideellt fackligt arbete.

I ett fåtal fall har noteringar också gjorts om partitillhörighet och medlemskap i annat fackförbund.

På en stor arbetsplats med flera hundra anställda satsade organiserarna på att i första hand intervjua personer som redan var medlemmar i Transport. Men för projektet som helhet har ambitionen varit att intervjua alla anställda på de utvalda arbetsplatserna – både medlemmar och ickemedlemmar.

Formulären som Transportarbetaren läst har alla skannats av och skickats upp till projektledningen, där uppgifterna datorlagrats.

Under årens lopp har åtskilliga anställda i Transport reagerat över ett hemlighetsmakeri som omgärdat projektet. Varför har det varit stängda dörrar till rummen där organiserarna ”hyrt in sig” på förbundets avdelningar?

En person som tidigare jobbat som organizer ger en förklaring:

– Jag var noga med att dra igen dörren efter mig. Vi som var organizers insåg att vi jobbade i en gråzon mot personuppgiftslagen (pul). Ja, det var helt klart en gråzon, vi kartlade ju medlemmarnas uppfattning om facket. Positiv eller negativ.

Mycket talar för att hanteringen av de känsliga personuppgifterna strider mot pul. Man kan också fråga sig också om facket ska ägna sig åt åsiktsregistrering av såväl medlemmar som icke medlemmar – även om det inte är uppenbart olagligt.

Transportarbetaren har pratat med en rad före detta organizers. Några jobbar kvar i förbundet. Andra har lämnat Transport. Flera av dem vittnar om betänkligheter när det gäller organiseringsarbetet och hanteringen av personuppgifterna.

Den person som till vardags ansvarar för organizerprojektet på förbundskontoret vill inte uttala sig för Transportarbetaren. Ute på avdelningarna väcker uppgifterna om åsiktsregistrering oro och förvåning. En ombudsman säger:

– Organizerprojektet har blivit en parallellorganisation i Transport. De kör sitt eget spår, som ombudsman har jag ingen insyn alls. Jag bara bara tänkt att arbetet är nödvändigt. Men det har hela tiden varit stängda dörrar.