Återbruket återvänder
För hundra år sedan var det självklart att återanvända och laga saker som gått sönder. Men under de senaste decennierna har trenden varit att slänga och skaffa nytt. Nu har synsättet återigen förändrats och återbruk är på väg att bli ett eget miljömål.
Det var bara några år sedan ord som återbruk och avfallshierarki började dyka upp. Tankar om att konsumera mindre, och att återanvända mer, har relativt nyligen börjat ta plats på politikers, myndighetsutövares och allmänhetens agendor.
– Återanvänt har vi ju gjort i tusentals år, det är det naturliga. I andra länder slänger man inte saker i onödan. Många undrar varför vi ens har en sådan här park. De frågar varför vi inte bara ger bort sakerna direkt, säger Pål Mårtensson, som driver Kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg.
Tidigt i höstas presenterades resultatet av regeringens nya avfallsutredning. Där fanns flera förslag till förbättringar av avfallshanteringen i Sverige, bland annat att kommunerna ska ta över ansvaret för att samla in förpackningar och tidningar. Men utredaren föreslog också att kommunerna tydligare ska jobba utifrån den så kallade avfallstrappan, för att förebygga sopor ens uppstår.
Utifrån ett EU-direktiv har Naturvårdsverket också fått i uppgift att ta fram ett avfallsförebyggande program. Det ska vara klart den 12 december i år, men redan i april ska ett färdigt förslag ut på remiss till myndigheter, företag och organisationer.
Det som står högst upp på önskelistan är egentligen inte att vi ska kunna ta rätt på mer avfall, utan att det ska bli mindre sopor att ta hand om.
– I teorin är det enkelt att inte konsumera, men i praktiken är det svårare. Vi är lata till naturen och älskar nya saker. Och det uppmanas hela tiden till konsumtion i dagens samhälle. Det går inte bara att ändra på det och säga att man inte får, säger Pål Mårtensson.
I stället handlar det om att förändra tankemönster, synsätt och beteenden.
Det är något som bland annat intresse- och branschorganisationen Avfall Sverige arbetar med.
Tillsammans med några privata företag och flera kommunalförbund och kommunalbolag – däribland Renova, Alvesta Renhållnings AB, Gästrike Återvinnare, Rambo och NSR – är 289 av Sveriges 290 kommuner med i Avfall Sverige.
Medlemmarna i organisationen har gemensamt antagit visionen ”Det finns inget avfall”. Utifrån den ska alla arbeta aktivt med att minska avfallet.
– Ett sätt att arbeta med det här är att uppmärksamma folk på sin konsumtion eftersom det är där avfallet uppstår. Och många kommuner väljer att fokusera på matavfallet, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på Avfall Sverige.
Anna-Carin Gripwall berättar att det ändå blir fler kretsloppsparker till antalet, även om Alelyckan fortfarande sticker ut genom sin bemannade avlastningsstation och helhetskoncept.
När Svenska miljöinstitutet, IVL, analyserade Alelyckan kom man fram till att kretsloppsparken förebygger 360 ton avfall om året genom att produkter återanvänds i stället för att slängas. Enligt rapporten innebär det en minskning i miljöpåverkan som motsvarar utsläpp av växthusgaser från 430 bilar som kör 1 500 mil var.
Även om det i dag finns ett producentansvar för många produkter är det alltid upp till kommunerna att bestämma hur mycket och vilken typ av insamling som ska finnas och hur det ska bedrivas.
I Sundsvall driver Reko Sundsvall, på uppdrag av kommunen, en kretsloppspark som liknar den i Göteborg. I Östersund finns en privat insamling, som började som kommunal verksamhet. Kristianstad har en stor kretsloppspark med butik och i Eskilstuna håller en på att öppna.
Även i Falun finns en återvinningsanläggning med insamling. Vid Ingarvets återvinningscentral, som drivs av kommunägda Falu energi och vatten, har second hand-butiken Ta tillvara en bemannad insamling av kläder och annat som sedan säljs i deras affär.
– De hade en obemannad insamling, men sedan vi fick en ny anläggning för några år sedan har de personal på plats, och nu fungerar det mycket bättre. Förut var det mycket skräp och folk slängde saker där i stället för i återvinningscontainrarna, säger Örjan Forssén, chaufför på Falu energi och vatten och Transports fackliga förtroendeman.
Han berättar att Ingarvets återvinningscentral fungerar bra för att man har fokuserat på att göra det lätt att sortera rätt. De har märkt att människor är mer benägna att göra rätt om det är enkelt, rent och snyggt – och att det finns personal som kan hjälpa till.
– Folk vill ju göra rätt, säger han.