Beställaransvar – en brinnande fråga
Företag kan ha finfina policydokument om socialt ansvarstagande – och sedan strunta i att följa dem. Hur falskt skorrar inte det? Problemet, sa Transports ordförande Lars Lindgren i en debatt på Elmia lastbil i dag, är att det inte är förbjudet att göra dåliga affärer.
På scenen: Transports Lars Lindgren, Erik Åsbrink från Bilspedition transportörförening (BTF), Göran Arkler, vd Transportindustriförbundet, Rickard Gegö, vd Sveriges Åkeriföretag och Mikael Kyller från Transportstyrelsen.
Temat för diskussionen: beställaren och ansvaret.
Alla är överens om läget i transportbranschen: Priserna dumpas och problemen uppstår i mellanleden.
– Det brinner i frågan, konstaterade Transportindustriförbundets Göran Arkler – som sa att hans medlemsföretag vill göra rätt.
Ett beställaransvar behövs, men vem ska ta det? Hur ska det se ut? Vad är det som inte fungerar i dag?
– Problemet är att det inte är förbjudet att göra dåliga affärer, sa Lars Lindgren. Det finns inget förbud att kapa priset hela vägen ner. D-ä-r har vi problemet. Konkurrensen är satt ur spel. Vår bransch är kidnappad av brottslighet. Hela östsidan mot Ryssland och Ukraina är som ett läckande såll. Det väller in smuggelgods. Cigaretter, sprit, kvinnor … Någonstans måste ju pengarna för orimligt billiga transporter tas in.
Erik Åsbrink nämnde företags ofta verkningslösa policydokument om socialt ansvarstagande.
– De kan vara fina men så följs de inte, sa han.
Han vill, precis som Transport, se ett beställaransvar i toppen. Beställaren ska ha huvudansvaret för hur det ser ut i alla leverantörsled. Men hur kontrollerar en beställare att lagar, regler och avtal verkligen följs? Rickard Gegö från Sveriges Åkeriföretag berättade att han vid en undersökning frågat olika företag om de hade följts upp av beställaren.
– Hundra procent svarade nej, sa han. Det finns inga kontrollfunktioner. Det är också ett problem att det inte finns några domar att gå på. Man kan få böter och fängelse upp till ett år, ett tufft straff – men vi har inga domar.
Transportstyrelsens Mikael Kyller höll med:
– Det är som Rickard säger, det är ingen som lagförs. Vi vill ta reda på orsaken till att det är så. Än har vi inte landat i någon slutsats, men det gör vi förmodligen under hösten.
Fler trafikpoliser – och bättre utbildade sådana – behövs. Det kunde alla enas om. Men trafikpolisen är ingen egen frälsare. Kanske finns det någon som kan avlasta polisen?
– Ekobrottsmyndigheten till exempel, sa Rickard Gegö. Den skulle till och med göra det mycket bättre.
Lars Lindgren efterlyste tydligare regler på v-a-d det är som ska kontrolleras.
– Att beställaren har ansvar att kontrollera så cabotagereglerna följs, det är en sak där beställaransvaret kan komma in. Men det måste ju finnas något att kontrollera också! Vi vill ha tydliga regler. Det enda man kan hänga upp sig på i dag är ”gott anseende”.
– Jag gillar också tanken på allmängiltiga kollektivavtal, sa han. Det går stick i stäv med den svenska modellen – men om inte kartan och verkligheten går ihop så är det är verkligheten som gäller.