Betongväg byggs på försök
Forskaren Ellen Dolk räknar med mer betong på tungt trafikerade motorvägar framöver. Statens forskningsinstitut drar i gång två nya projekt för att granska betong som en konkurrent till asfalt på våra vägbanor.
Projekten som Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) driver går ut på att anlägga en några kilometer lång provsträcka med betongbeläggning och att granska det fåtal vägsträckor i landet som redan har ytor av betong.
– Vi vill ta reda på vad som är rätt och vad som är fel med de betongvägar som anlagts tidigare, förklarar forskningsingenjör Ellen Dolk.
Var provsträckan kommer att dyka upp är inte klart.
– Någonstans i Östergötland vore praktiskt eftersom VTI har sitt kontor där, men det återstår att se, säger Ellen Dolk.
Det är Trafikverket som beställt och finansierar undersökningarna. Forskarna följer upp tidigare granskningar av VTI kring betongens fördelar och nackdelar.
Institutet konstaterar att lejonparten av trafiken på Sveriges motorvägar går i det högra körfältet, som också utnyttjas mest intensivt av den tunga trafiken. Vänster fält används för att köra om och framför allt av personbilar. Därför kan det vara på sin plats med olika beläggning i de olika körfälten, så kallad kombinerad vägbeläggning.
Forskarna har börjat med att titta närmare på olika erfarenheter av den metoden, både nationellt och internationellt. Klart är att man i dagsläget sällan tar hänsyn till den ojämna trafikbelastningen, när vägar projekteras och byggs uppförs oftast alla körfält på samma sätt.
Vill man bygga optimalt borde man i stället ta hänsyn till hur vägbanorna används, anser VTI.
Institutet lyfter fram en lösning med betong i det hårt trafikerade högra körfältet och asfalt i det vänstra. Den varianten kan användas både när man bygger nya vägar och reparerar och förstärker högerfält, som slitits ner av tungtrafik. Även 2+1-vägar kan beläggas med betong på de mest belastade körfälten.
Enligt VTI har kombinerad vägbeläggning testats med gott resultat i flera olika länder, bland annat Tyskland, Sydafrika och delstaten Oregon i USA. I vårt land anlades en kort sträcka med betong till höger och asfalt till vänster i Södertälje. Den klarade sig utan under håll i 21 år.
I Sverige finns inte mer än knappt sju mil betongväg, berättar Ellen Dolk. Södertäljesträckan på endast 100 meter anlades på försök, inför byggandet av lite längre vägavsnitt på 90-talet. Senast användes betong på en cirka två mil lång vägsträcka i Uppsala.
Att asfalt fortfarande dominerar beror på att betong är dyrare, i alla fall i inledningsskedet, berättar Ellen Dolk.
– Det krävs tjockare lager med betong, vilket innebär att det går åt mer material och blir mer arbetsintensivt. Det var antagligen därför man i stort sett slutade bygga med betong efter 90-talet, förutom Uppsalasträckan.
Om betong sliter hårdare på däcken än asfalt går inte att svara på, säger Ellen Dolk.
– Det beror helt på vad man väljer för kvalitet på asfalten respektive betongen, särskilt på stenkvalitén, om stenen är mjuk eller hård.
– Asfalt är mjuk med olja mellan stenarna. Den rör på sig och trycks ner av däcken. Betong klarar mycket större tryck och slits mindre, men det kan bildas mindre sprickor i betongen om den trycks ner.
Teststräckan i Södertälje har nu bytts ut mot asfalt.
– Den lokala väghållaren valde det. Det hade vi inget inflytande över, säger Ellen Dolk.
En kilometer betongväg finns däremot kvar på E4:an vid Arlanda, liksom några mil i Falkenberg och Eskilstuna.
VTI har två förslag på kombinerad vägbeläggning i Sverige, det ena med armerad betong och det andra med oarmerad. Det gäller att vara noga med fogarna mellan asfalt och betong och att vatten kan dräneras bort från överbyggnaden, påpekar VTI.
– I armerad betong finns inga skarvar, men i oarmerad kan det dunka till var femte meter. Dunken ska inte kännas i en lastbilskytt, men kanske höras. Betong kan spricka, men använder du armerad minskar risken.
Här dyker ännu ett kostnadsargument upp. Armerad betong är dyrare än oarmerad.
Ett skäl till att betongbeläggning är ovanligt i Sverige är också att det är svårt att få tag i entreprenörer med yrkeskunskap. Ska de hämtas från exempelvis Holland eller Polen ökar kostnaderna. Det krävs också att utförarna får återkommande uppdrag, så att de utvecklar sin skicklighet och inte gör fel, enligt Ellen Dolk.
Hon ser betong som mer prisvärt och konkurrenskraftigt på lång sikt.
– Med allt mer tung trafik på vägarna behöver man lägga om asfalten allt oftare. Den kostnaden borde man ta med i beräkningen redan vid väganläggningen och jämföra med kostnaden för betongbeläggning, säger Ellen Dolk.