Bilden som polisen la ut på sociala medier fick snabbt stort genomslag.
Foto: Henrik Sjöberg / Polisen
Bilden från polisen visar trend med låglöneåkerier
Åkeri.
Trafikpolisen i Stockholm har publicerat en bild på en skitig lastbilshytt och en text om nya sätt att utnyttja låglönechaufförer. Inlägget har fått stor uppmärksamhet på sociala medier. Här är historien bakom.
Henrik Sjögren är polisinspektör på tunga gruppen i Stockholm.
– På bilden ser du något av det vidrigaste jag har sett.
Henrik Sjögren och hans kollegor jobbar mycket med den internationella delen av åkeritrafiken. Men just den söndagen bilden togs var det lite trafik på vägarna söder om Stockholm. En svenskregistrerad dragbil rusade fram i vänsterfilen på en 70-väg vid vägbygget för Förbifart Stockholm vid Kungens kurva.
Polisen vinkade in bilen.
– En kollega som är bilinspektör skulle tömma färdskrivaren och säger ”du måste kolla, här är så äckligt”.
Föraren, som visade sig vara från Rumänien, såg ut att leva hela sitt liv i hytten. Föraren visade snart sitt anställningsavtal. Där stod inte mycket, enligt polisen. Bara adressen för det västsvenska åkeriet och ett namn. Inget personnummer. Och en uppgift om en lön på 15 000 kronor i månaden.
Henrik Sjögren blev åkare redan som 19-åring och var bilinspektör innan han blev polis.
– Jag har varit borta från tunga gruppen ett par år och sen jag kom tillbaka ser jag att det är väldigt vanligt med svenskregistrerade dragbilar som körs av förare från låglöneländer i EU eller tredjelandsförare.
Den här föraren hade 50 procent av lönen i ett svenskt kollektivavtal. För polisen såg det ut som att han bodde i hytten.
– Hur ska han kunna ligga ute och leva på den lönen i Sverige? Det går ju inte.
Just den här föraren blev rapporterad för hastighetsöverträdelse, brott mot kör- och vilotiderna och undermålig lastsäkring.
John Antonsson. Foto: Justina Öster
John Antonsson:
Är bilden ett tecken på en ny trend?
Analys. Polisens varning om ett växande låglöneträsk är inte oväntad.
De närmsta åren kan vi förvänta oss stora förändringar på vägarna. Planen var att Sverige skulle införa EU:s mobilitetspaket i februari. Något regeringen inte ser ut att klara av i tid.
Förra året tog Tomas Eneroth emot två utredningar på området. Den första gällde hur kontrollerna skulle se ut. Utredaren ville inte ändra på särskilt mycket och ministern lät inte jättenöjd. Transportarbetareförbundet var ännu mindre nöjt.
Nästa utredning gällde själva implementeringen av mobilitetspaketets regler.
Jag har läst den. Oerhörd svår att förstå. Och när man tror att man förstått lite, slänger utredaren fram ett helt annat alternativt förslag. Ingen av utredningarna har ännu lett till färdiga lagförslag.
I mobilitetspaketet finns det särskilt en del som verkligen berör Transport. Det gäller frågan när chaufförer ska ses som utstationerade och vad det ska innebära i praktiken. Där finns många om och men.
När det nya utstationeringsdirektivet för alla utom lastbilschaufförerna togs härom året sa S-politikerna att nu skulle det vara lika lön för lika arbete. Det var en något kryddad beskrivning. Vid en utstationering har facket möjlighet att genom kollektivavtal kräva lika lön för lika arbete.
Det blir en stor utmaning. Särskilt då många chaufförer bara är här i några få dagar.
Kolla bara på Byggnads uppförsbacke. Hälften av alla som utstationeras till Sverige jobbar inom byggbranschen. Där har de flesta kollektivavtal eftersom huvudavtalet löst det så. Byggnads har flera gånger vunnit mot utländska byggbolag och fått rätt till stora summor i skadestånd vid både förlikningar och domstolsavgöranden. Men några pengar ser de sällan röken av. Bolagen sticker bara från Sverige och då ska Byggnads driva en helt ny process i företagens hemland.
Svenska myndigheter har blivit bättre på att upptäcka transportfusk och det blir hela tiden dyrare att fuska. Kanske är det därför vi ser trenden med fler bilar som flaggas om till svenska. Chaufförerna tycks ha samma bakgrund som innan.
Också här är det Transport som förväntas rekrytera medlemmar och teckna avtal för att racet mot botten inte ska gå allt för fort.
Mobilitetspaketet och trenden med svenskregistrerade låglöneåkerier är ingen liten utmaning för facket. Det ska bli intressant att följa utvecklingen.
Åkeri / Terminal / Bärgning.
Den 3 april blev Transports största avtal klart. Det gäller för lastbilsförare, terminal- och bärgningsarbetare samt budbilschaufförer från och med den 1 april 2025. Så här tycker några medlemmar om det nya tvååriga transportavtalet.
Transportavtalet.
24 månader och ett totalt avtalsvärde på 6,8 procent blev resultatet för transportavtalet. Avtalet börjar gälla den 1 april 2025 och berör åkeri, terminal och bärgning.
Kollektivavtal.
Det kunde varit värre – men också bättre. Och oklart vad som egentligen är normerande, utöver lönenivå. Så kommenterar Transports ordförande Tommy Wreeth parterna inom industrins överenskommelse.
Kollektivavtal.
6,4 procent, två år – i natt kom beskedet att fack och arbetsgivare inom industrin kommit överens om märket som blir vägledande för hela arbetsmarknaden i årets avtalsrörelse.
Kollektivavtal.
Senast vid midnatt ska fack och arbetsgivare inom industrin kommit överens om kollektivavtal – de avtal som utgör märket för löneökning i årets avtalsförhandlingar.
Serviceresor.
Bolt är ett av 14 taxibolag som kan få börja köra sjukresor åt Region Uppsala. Katastrof, anser facket, men regionen säger att de har följt lagen om upphandling.
Avtal 2025.
Det går trögt i förhandlingarna mellan Transport och Biltrafikens arbetsgivareförbund. En konstruktiv dialog förs ändå säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth.
Gigjobb.
På lönedagen, den 25 mars, la Wolts matbud i Norrköping ned arbetet. Ersättningen är hopplöst låg med arbetsveckor på över 70 timmar, enligt de strejkande. Och trots att ingen är med i facket uttrycker Transports ombudsman sitt stöd.
Arbetsskada.
Lastbilsföraren Alexander Eriksson fick sina knän krossade när en truck kom i rullning på flaket. Afa försäkring sa nej till hans begäran om ersättning för arbetsskada. Han gick till facket, Transportarbetaren skrev – och till slut fick Alexander rätt.
Arbetsliv.
Hur mycket jobbar svenskarna? En hel del enligt LO:s utredare. Det är ett argument för att vi faktiskt kan korta arbetstiden, anser LO-ledningen.
Avtal 2025.
Arbetsgivarna inom industrin har godkänt ett medlingsbud på en 7,7-procentig löneökning på 36 månader. Facken inom industrin säger nej och kallar budet oacceptabelt.
Åkeri.
Hur har de skärpta reglerna för kombinerade transporter med flera olika transportslag påverkat godstransportbranschen? Det ska Transportstyrelsen och statliga analysmyndigheten Trafikanalys granska på uppdrag av regeringen.
Åkeri.
Den 1 juli 2025 ändras reglerna för ADR-transporter. Då måste alla dokument som rör transporter av farligt gods förvaras i förarhytten under färd. Det kan skapa stora problem, varnar Sveriges åkeriföretag.
Åkeri.
Allt fler onyktra lastbilschaufförer stoppas av tullen som utökat sina kontroller. Trelleborgs hamn utmärker sig. Där hejdades 111 förare förra året och majoriteten, 74, var påverkade lastbilschaufförer.