Brister i utbildningen ökar riskerna vid truckkörning
Brister i utbildning och kunskaper i lastning och lossning kan vara en av orsakerna till att truckar är inblandade i så många arbetsplatsolyckor. Det visar en färsk enkätundersökning som besvarats av cirka 900 truck- och lastbilsförare.
Varje år rapporteras 800-900 truckolyckor in till Arbetsmiljöverket.
– Nivån är besvärande hög och så har det sett ut under lång tid, säger Maria Vigren på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya).
Ändå är truckarbetet hårt reglerat med krav på utbildning och kunskaper hos förarna liksom skriftliga körtillstånd.
För att försöka få reda på orsakerna och förbättra säkerheten för truckförare och personer som arbetar i deras närhet genomförde Tya under våren 2015 en stor undersökning, på uppdrag av fack och arbetsgivarorganisationer.
3 000 truckförare och lastbilschaufförer, som kör truck som en del i arbetet, ombads att fylla i en enkät med frågor om hur de upplever arbetsmiljön. 30 procent eller cirka 900 av de tillfrågade svarade, vilket gav undersökaren SCB och Tya möjlighet att dra en del statistiskt säkerställda slutsatser.
Hela 80 procent av dem som svarar anser att den utbildning de fått av Tyas truckinstruktörer har gett dem tillräckliga kunskaper för att jobba med truck.
– Glädjande, anmärker Maria Vigren som leder projektet.
Men det finns ett aber. När det gäller lastning och lossning av exempelvis fordon och containrar uppger 25 procent av de tillfrågade att truckutbildningen inte alls gav de kunskaper som behövs för att arbeta säkert.
– Resultatet ger en viktig fingervisning om att vi behöver anpassa utbildningen och att truckförarna kanske behöver mer handledning och övning ute på arbetsplatserna, säger Maria Vigren.
På golvet brukar terminalarbetare ibland anklaga lastbilschaufförer för att uppträda vårdslöst och springa i vägen för maskinerna och vise versa. Maria Vigren vill inte ställa grupperna mot varandra, men noterar att det är stora skillnader mellan hur truckförare och lastbilschaufförer, som använder truck vid lastning och lossning, svarar.
16 procent av dem som enbart kör truck uppger att de saknar de skriftliga körtillstånd för truck som de ska ha från sina arbetsgivare. Bland lastbilschaufförer stiger siffran till 34 procent.
Bristen på skriftliga körtillstånd (som inte ska förväxlas med truckutbildning och truckkort) ligger också bakom en hög andel av de sanktionsavgifter som Arbetsmiljöverket utfärdat efter regeländringen 1 juli 2014.
Då ändrades arbetsmiljölagen på så sätt att avgifter nu ersatt de tidigare straffen för brott mot arbetsmiljölagen.
En enda förare som inte har fullständigt tillstånd att framföra trucken kan stå arbetsgivaren dyrt. Ett exempel är Pågen i Malmö, som enligt tidningen Mål och medel fått krav på 150 000 kronor i sanktionsavgift.
Tyas granskning pekar på fler brister. 17 procent av truckförarna svarar att arbetsgivaren inte har några skriftliga trucksäkerhetsregler. Bland lastbilschaufförerna uppger 28 procent att de saknas i skrift.
Maria Vigren lyfter fram arbetsledningens viktiga roll för att skapa goda rutiner och en arbetskultur där säkerheten ”sitter i väggarna”, även vid stress.
– Vi är glada att de som besvarat enkäten i hög grad anser att ledningen inte accepterar risktagande i arbetet även om tidsschemat är pressat, säger hon.
Faktum kvarstår ändå att många skadar sig vid truckolyckor och blir sjukskrivna kortare eller längre tid. Om förarna själva eller personer som rör sig kring truckarna är hårdats drabbade framgår inte av Arbetsmiljöverkets statistik. Den uppgiften vill Tya gärna ha fram för att företagen ska ha bättre möjligheter att förhindra påkörningar och klämolyckor, liksom att gods välter och faller. I värsta fall över människor.
En mindre granskning som Tya gjort tyder på att många av de skadade inte är truckförare. Olyckstatistiken rymmer också lastbilschaufförer, kolleggor på terminalen med flera.
– Det krävs ett stort engagemang från arbetsledningen för att utveckla en god säkerhetskultur. Ett sätt är att ge positiv feedback och uppmuntra anställda som arbetar säkert, att och inte bara reagera när något är fel.
Det gäller också att ta reda på varför vi utsätter oss för risker på arbetet, förklarar Maria Vigren
– Vill man förändra organisationen kan man titta på olika nyckelbeteenden som påverkar säkerheten. Ett är att alltid titta bakåt innan man börjar backa, till exempel. Mikrobeteenden, att ta sig den lilla extra tiden, kan ha avgörande betydelse för säkerheten, betonar hon.