Bzzt budchaufförer hamnar i juridiskt gungfly
Budkörning. Mopedtaxiföretaget Bzzt är en av många aktörer som kräver att personalen blir ”egenanställda”. Det är en anställningsform någonstans mitt emellan egenföretagare och vanlig anställd. En lösning som sätter arbetsmarknadens normala regler ur spel, exempelvis rätten till a-kassa.
Egenanställning har funnits ända sedan 1990-talet och beskrivs ingående på Skatteverkets hemsida. Ändå var anställningsformen länge ganska okänd – trots att företag som Frilans Finans hårdlanserat tjänsten i olika reklamkampanjer.
Tanken med egenanställning var ursprungligen att personer som tar enstaka uppdrag, exempelvis hantverkare eller skribenter, skulle slippa starta firma eller bolag. Med tillhörande krav på F-skatt och momsregistrering.
Den som sålt en tjänst kunde i stället vända sig till ett egenanställningsbolag. Bolaget fakturerar sedan kunden och betalar in skatt och arbetsgivaravgifter. Det som blir kvar – efter provision till egenanställningsföretaget – får ”frilansaren” ut som lön. Som vanlig så kallad A-skattare.
Transport är ett fackförbund som ser med oro på utvecklingen. Inte minst på grund av att egenanställning allt oftare tvingas på nya yrkesgrupper, som matbud. I vissa fall kan buden inte ens välja vilket egenanställningsföretag som ska sköta det administrativa, utan är piskade att ta det som uppdragsgivaren bestämt. Så är det i fallet Bzzt.
Med hjälp av arbetsrättsjurister har Transport granskat egenanställningen och vilka konsekvenser den kan få för personer som avlönas som frilansare.
Slutsatsen blir att det är en sorts gungfly där tydlig rättspraxis saknas. Frilansaren har visserligen en anställning, i egenanställningsbolaget, men bara precis de timmar som uppdraget pågick.
Det här får konsekvenser för rätten till a-kassa. Flera förvaltningsdomstolar har prövat om egenanställda har rätt till ersättning, eller om de ska betraktas som egenföretagare och bli utan.
I ett mål slår Kammarrätten i Jönköping fast att ”det är klarlagt att bolag som Frilans Finans inte kan jämställas med en vanlig arbetsgivare”. Domstolen hänvisar också till en statlig utredning som uttalat att ”personer som själva via en mellanman (egenanställningsföretaget) letar uppdrag och därmed konkurrerar med andra företagare borde bedömas vara företagare…”
Ett antal egenanställda har överklagat avslag på a-kasseersättning, och har i de flesta fall förlorat. Faktorer som påverkat bedömningen är om personen i fråga tidigare haft F-skattsedel eller varit formellt anställd. Och om ”frilansaren” haft en eller flera uppdragsgivare.
Nästa fallgrop är Försäkringskassan och möjligheten att få sjukpenning. Här tycks myndigheten göra en generösare bedömning. Vanligtvis jämställs egenanställda med andra anställda.
Transports utredning visar sammanfattningsvis att det råder stor osäkerhet om vilka rättigheter som gäller för egenanställda. Samma oklarhet finns kring arbetsmiljöansvaret.
Förbundet överväger nu om, och hur, frågan ska drivas vidare politiskt.