Transports förbundsordförande Tommy Wreeth. Foto: Pernilla Ahlsén
Close
Åtta av tolv LO-förbund vill ha en ändring av märket. Transports ordförande Tommy Wreeth tycker att det har hämmat löneutvecklingen i förbundets branscher.
Close

”Dags att skrota industrins lönemärke”

Löner. I snart 25 år har det så kallade märket, där industrins fack och arbetsgivare sätter normen för löneökningarna, styrt förhandlingarna för alla andra fackförbund. Resultatet av det är att tjänstemännen har ökat sina löner betydligt mer än arbetarna.

Det visar en undersökning som Transportarbetaren har gjort. Undersökningen visar också att en klar majoritet av LO-förbundens ordföranden är kritiska till att industriförbunden ”sätter märket” och att de vill se en ändring.

Till exempel har en ingenjör i metallindustrin i snitt ökat sin lön med 117 procent sedan 1997. En maskinförare inom samma metallindustri har ökat sin lön med 87 procent.

För fordonsförarna stannade löneökningen på 81 procent och för säkerhetspersonalen med 67 procent. Inte ens undersköterskorna med 92 procent eller lärarna i grundskolan med 99 procent har haft en löneutveckling som ingenjörerna i industrin. Allt enligt lönestatistik från SCB.

Med en inflation sedan 1998 på 34 procent så innebär det reallöneökningar för alla. Men några har alltså fått betydligt mer.

– När IF Metall och Unionen har kommit överens med Industriarbetsgivarna är det den procenten som gäller. Inte en promille till. I alla fall inte för de övriga LO-förbunden, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.

– Våra branscher inom åkeri, bevakning och renhållning har varit väldigt lönsamma och det är konstant brist på förare. Trots det har industrins märke hämmat löneutvecklingen. Det måste bli en ändring.

En majoritet är kritiska

Transportarbetaren har frågat samtliga ordföranden i LO och TCO om deras syn på märket och löneökning utöver avtalet, så kallad löneglidning. Resultatet är tydligt, industriförbunden gillar märket som det är och får sympati av tjänstemännen i Vision, Forena plus Akademikerna i SSR. Men en majoritet av ordföranden är kritiska.

– Det fattas 5 000 förare och det är klart att höjda löner skulle locka folk till yrkena. Det blir fel när industrin håller tillbaka de sektorer som går bra, säger Tommy Wreeth.

– Lönerna ska och måste vara olika. Men det är fel att industrin har monopol på lönenormen.

Och han får medhåll av många ordföranden.

– Vi behöver ha koll på lönebildningen, men det kräver en bredare krets, inte bara industrin, säger Elektrikerförbundets ordförande Urban Pettersson.

– Ja, märket måste definieras, säger Målarnas ordförande Mikael Johansson.

Måste ses över

Byggnads Johan Lindholm är inne på samma linje och menar att märket måste ses över. Och för Byggnads är situationen som inom flera LO-förbund att det varit låg eller ingen löneglidning. Samma svar får Transportarbetaren från Seco:s Gabriella Lavecchia som också anser att märket behöver ses över och att löneglidning i princip inte förekommer.

Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius:

– Det är bra att arbetsmarknadens parter har något att förhålla sig till, men det har ju inte rättat till skillnaderna i lön mellan män och kvinnor. Det behöver verkligen ses över.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro fortsätter kritiken av märket:

– Industrimärket är ett problem för den kvinnodominerade välfärdssektorn och bör skrotas. Vi behöver få löneökningar på betydligt mer än märket för att ”komma i kapp” mer manligt dominerade branscher där likvärdiga yrken med samma svårighetsgrad tjänar väsentligt mer och får en högre livslön.

– Vi har i vår Livslönerapport konstaterat att det skiljer 30 procent i livslön mellan exempelvis en IT-ingenjör och en barnmorska eller specialistsjuksköterska trots att de har ungefär lika lång utbildning och samma svårighetsgrad i yrket.

Kritik från många håll

Britta Leijon, ordförande för tjänstemännen i ST, säger:

– Märket har fyllt sin funktion. Men eftersom arbetsmarknaden hela tiden utvecklas så måste även synen på märket följa med sin tid och det sker ju diskussioner.

Med andra ord finns det kritik från många håll i den fackliga världen. Både från kvinnodominerade förbund som Vårdförbundet, men också från traditionellt manligt dominerade som Transport, Byggnads, Målarna, Seco och Elektrikerna.

Handels ordförande Linda Palmetzhofer är lite kluven:

– Handels har påtalat att lönebildningsregimen måste bestå både av lönekostnadsnormering och fördelningsnormering. Det fungerade väl fram till 2010, men har fungerat sämre efter det.

Många hänvisar till att märket gett reallöneökningar och att det sett till att hålla inflationen nere. Men en utblick mot eurozonen, som inte haft några industrimärken att förhålla sig till, visar att inflationen i princip varit densamma. Inflationen i Sverige har varit cirka 38 procent sedan 1998 jämfört med drygt 45 i eurozonen. Men med tanke på att kronan förlorat i värde mot euron blir resultatet ett nollsummespel.

– Industrimärket är helt klart omodernt och en kvarleva från förr. Vi behöver andra riktmärken för att få upp lönerna för Transports medlemmar, säger Tommy Wreeth.

Kent Källqvist: Förra millenniets lönepolitik kan pensioneras

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund
Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Kommentar. Ibland är 25 år för länge. Det märke som industrins parter satt på alla andra förbunds avtal har spelat ut sin roll. Det fungerar helt enkelt inte längre. För vissa har märket blivit ett tak. För andra, framför allt tjänstemän i privat sektor, är märket ett golv.

Lön är priset på arbete, den ersättning du får för din tid, kompetens och skicklighet. Det är den som får de flesta av oss att kliva upp ur sängen och pallra oss i väg till jobbet. Det är den som avgör hur vi bor, hur vi semestrar och vad vi äter. Vilka möjligheter vi har att unna oss något extra helt enkelt.

De senaste åren har inkomstskillnaderna ökat. Några har blivit ofantligt rika, medan andra fått det något bättre. Enligt LO var medellönen för en arbetare år 2020 28 000 kronor. En tjänsteman tjänade i snitt 51 procent mer, 42 200 kronor. 14 200 kronor mer i månaden eller över 170 000 kronor om året.

En annan verklighet är att champagnefesterna i börsbolagen avlöst varandra. Där har värdet på de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen fyrdubblats sedan märket sattes*. En miljon har blivit fyra.

En alldeles färsk rapport från LO visar att en börs-vd tjänar lika mycket som 86 taxichaufförer eller 74 lagerarbetare**. Inkomstskillnaderna har tredubblats sedan märket sattes. En årlig snittlön på 25 300 000 kronor kan de bäst avlönade vd-arna håva in. Mer än 25 miljoner kronor. Till det kommer ju också bonusar och annat guldregn.

Det är dubbelt så mycket som en chaufför eller väktare tjänar på ett helt livs arbete.

De hysteriska summor de bäst betalda vd-arna får, kan industrins märke löneökningsnormen och facken inte göra så mycket åt. I bästa fall kan facket agera i bolagsstyrelser för att minska orättvisorna. Det är i stället politikens ansvar att beskatta och reglera bolagens excesser. Det är val i september.

Däremot kan en ny norm för löner och löneökningar skapa bättre förutsättningar för en mindre ojämlik värdering av jobben. Kanske med en ny modern norm som bygger på välfärd och service i stället för förra millenniets industri? Och i en modern välfärd ryms inte bara en väl fungerande omsorg, sjukvård och skola, utan också pålitliga transportsystem, ett sunt miljötänk när det gäller våra sopor och en bra säkerhet i vår vardag. Det måste synas i lönekuverten.

Kanske kan en rättvisare lönesättning få ingenjören att lämna kontorsstolen för en förarstol?

Gör om och gör rätt. LO har ett år på sig att enas om en ny lönemodell som har sin grund i vårt moderna samhälle på 2020-talet. Det förra millenniets lönepolitik kan pensioneras.

 

*OMX Stockholm 30 är ett börsindex för Stockholmsbörsen. Det är ett kapitaliserat viktat index för de 30 mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholmsbörsen.

**Genomsnittliga inkomsten för 50 verkställande direktörer i de största bolagen inom sju branscher i Sverige enligt en rapport om makteliten utgiven av LO den 9 februari i år.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Patrik:
    20 april, 2022

    Hela systemet med procentenheters ökningar är ju hur fel som helst värdelöst för den som sitter i skiten. Dags att något ändras? Eller

Lästips:

Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Regeringen prioriterar rika i stället för oss

Krönika. Det måste löna sig att tjäna 125 000 kronor i månaden”. Uttalandet tillhör finansminister Elisabeth Svantesson och är ett slag i ansiktet på majoriteten av Sveriges arbetare.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Sverige stannar utan dig och dina kollegor

Ordförandeord. Julen närmar sig och jag hoppas att du och kollegorna får tid för en välförtjänt ledighet, även om jag vet att många av er jobbar under julhelgen. För oavsett vilket datum det än står i kalendern är transportarbetare alltid med och ser till så att samhället inte stannar.

Arbetsförmedlingen Malmö

AF:s nyårsprognos – ökad arbetslöshet 2025

Jobb. I en ny rapport spår Arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökar också under 2025. Trots ökad arbetslöshet uppger många arbetsgivare att det är svårt att rekrytera personal.

Digitalisering & AI
Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.

Kultur
Jul på väg. Stockholms centralstation inför första advent. Foto: Lilly Hallberg

Årets julklapp speglar tidsandan

God jul! Hoho, här kommer tips och råd på julklappar, gåvor och upplevelser till andra och sig själv under långhelgerna. Där de röda dagarna i år ligger så att chansen till lång sammanhängande ledighet är ovanligt stor.

Framtidens bensinstation
Den nya macken mellan Solvalla och Bromma flygplats invigdes i mitten av juni 2024 och har miljön i fokus, säger säljchef Martina Vigren. Arbetet med att installera solceller pågår och några pumpar behöver åtgärdas efter slutbesiktningen av bygget.

Macken vid flyg och trav

Miljön i fokus. Mitt under brinnande mackdöd – när fossila bränslen fasas ut och el in – slog en ny OKQ8-station upp portarna i somras. Ett stenkast från travbanan Solvalla med flygplan från Bromma flygplats dundrande över taken jobbar landets bästa personal…

Kultur
bland är det bra med lite sund skepsis: att EU gjorde det enklare att få tillstånd för uteserveringar påverkar inte det svenska klimatet (och möjlig anledning med utebord vintertid har ju försvunnit i och med att det också är förbjudet att röka utanför fiken).

När positivitet blir något negativt

Allt är inte bra. Ibland kan den ständigt peppande personen, som förmedlar ”upplyftande” klyschor, slätar över och kommer med lösningar på hur stjärnorna ska plockas ned bli – ett sänke. Inte minst på jobbet. Skeptikerrörelser och pessimistkaféer kan ses som motgift mot toxisk positivitet.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Magnus Albertsson tankar ett flygplan från Luxair.

Förberett för Jet A-1

Flygtankare. En fredag i oktober. Runt 280 flighter går från Arlanda den dagen. De flesta av dem tankas av ett gäng flygtankare som jobbar på firman Stockholm Fuelling Services.

Kultur
Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Helsingborgs hamn
Containrar i Helsingborgs hamn

Hamnarbetarna är trötta på frågor om kokainhärvan

Sektion 7 Helsingborg. Stuveriarbetare i Helsingborg får frågor från folk utifrån om vad som egentligen händer i hamnen – ”insiderhärvan” med koppling till kokainsmuggling har fått enorm uppmärksamhet i media det senaste året.

Arbetsmiljö
Flygtankarna på Stockholm Fuelling Services kan träna på arbetstid, till skillnad från de flesta andra transportare. Foto: John Antonsson

Knappt 6 av 10 transportare får friskvårdsbidrag

Hälsa. 2 111 transportarbetare svarade när tidningen gjorde en enkätundersökning om friskvårdsbidrag och träning på arbetstid. Trots att yrkesgrupperna är hårt drabbade av sjukskrivningar får bara 5,5 procent av de som deltog i enkäten träna på arbetstid. Samtidigt är det 58 procent som får friskvårdsbidrag.

Digitalisering & AI
Förarlös truck i stor lagerlokal.

Robotar tar över de trista jobben

Lager & terminal. Det handlar om designade flöden, anpassade efter verksamheten, beskrivet teoretiskt. I praktiken rör sig förarlösa truckar över ett gigantiskt lagergolv och tömmer sopkärl eller kör fram stålburar. När Postnord TPL införde lösningen med robotar var den helt ny och fanns ingen annanstans i landet.

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Kultur
Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.