America är mitt uppe i flyttpackningen. Den 1 december åker hon tillsammans med maken och deras två barn till Latinamerika. Först Chile, sen Argentina. De blir borta ett halvår. Han ska vara föräldraledig, hon ska skriva.
Close
America är mitt uppe i flyttpackningen. Den 1 december åker hon tillsammans med maken och deras två barn till Latinamerika. Först Chile, sen Argentina. De blir borta ett halvår. Han ska vara föräldraledig, hon ska skriva.
Close

”Den dag jag slutar ta risker kan jag lika gärna dö”

Budskap. Hon tycker musikaler är fantastiska men intetsägande. Därför tänker hon skriva en egen med vettigt budskap. Möt dramatikern och aktivisten America Vera-Zavala.

Det här kommer du ångra!!”

Det är skolchefen som ringer hem till America och skriker. America är 17 år och ordförande i elevrådet på Marks gymnasium utanför Borås. Efter sommarlovet har flera elever fått astmaanfall på grund av mögel i skolan. Nu har America bestämt sig för att organisera en strejk för bättre skolmiljö. Från ledningen är pressen hård. Om hon genomför det här kommer varenda elev att få olovlig frånvaro.

”Förstår du det??”, skriker han.

Shit. America blir rädd men blåser ändå i gång strejken dagen efter. Uppslutningen på skolgården är total. Till och med mattanterna och städarna kommer ut och ställer sig vid deras sida.

Tv filmar och till reportrarna säger chefen, han som kvällen innan skrikit åt America, att den här skolan verkligen har fina och engagerade elever.

Göteborg, 20 år senare. Ovanför soffan i vardagsrummet i familjen Vera-Zavalas lägenhet hänger en litografi av konstnären Albin Amelin. Grovhuggna arbetare i tjocka färger. Hon hade ett bra år förra året, säger America, och kunde kosta på sig den där.

Amelin matchar America. Sociala motiv, vänsterpolitiskt och allvarligt. Glättighet göre sig icke besvär. Americas pjäser, monologer, debattartiklar och böcker har handlat om fabriksnedläggelser, papperslösa, förortskravaller, gömda flyktingbarn, rasism och demokrati. Seriösa ting. Och härnäst? En musikal.

Va?

– Ja men jag gillar dans, förklarar hon. Väldigt mycket. Jag kan åka till London och se Cats och tycka det är fantastiskt. I går såg jag Kristina från Duvemåla. Fin och välsjungen. Men tråkig. Och lång. Det är det som är mitt problem, att musikaler är helt ofarliga och inte säger någonting.

Tillsammans med Salla Salazar från Latin Kings och skivbolaget Redline recordings ska hon nu begå musikaldebut och skriva en föreställning med vettigt och samhällskritiskt innehåll. Exakt tema är inte spikat men det kommer bli något om bostadspolitik. Omvandlingen till bostadsrätter förpackad i sångens och dansens format. Det låter… annorlunda.

– Jag gillar att göra saker jag inte gjort innan. Det är den utmaningen jag är ute efter, att se om det går.

I soffan under Amelins arbetare, satt i våras Leo, som egentligen heter något annat. Han kom till America för att berätta allt om hur det är att vara elva år och leva som gömd i Sverige.

På en karta pekade han ut alla mer än 30 ställen i Göteborg som han hade bott på det senaste året. Han berättade hur det är att alltid spela ett spel, aldrig sticka ut, aldrig märkas. Det han sa resulterade i föreställningen Rött kort som America gjorde tillsammans med Gabriela Pichler, regissören till filmen Äta, sova, dö, och skådespelaren Rasmus Lindgren från Backa teater.

Föreställningen, där Leo spelar sig själv, hade premiär fyra dagar före valet i höstas. Ett medvetet val av premiärdatum.

– Det var inte så att valrörelsen stannade av för att vi hade premiär för 65 personer på Backa teater. Men det var ett inslag i en valrörelse där det finns människor som inte bara saknar en röst utan inte heller får vara med och rösta. Det var viktigt att få det här sagt före valet.

Rött kort har fått fina recensioner. Men America har haft anledning att bli irriterad. Folk har ställt frågor som riktats åt galet håll. Hur gjorde de rent praktiskt? Vilka risker utsatte de Leo för? Vilka risker utsatte de sig själva för? Ingen frågade hur de skulle kunna hjälpa människor i samma sits som Leo.

– Det är så otroligt ofta de som tar en risk måste förklara varför de gör det. Men de som aldrig tar en risk behöver inte förklara varför de inte gör det. Ibland måste man ta risker, annars sker ingen utveckling. Den dag jag slutar ta risker kan jag lika gärna dö.

Skolstrejken 1994 på Marks gymnasium blev det stora elddopet i uppror. America lärde sig en sak där hon darrande stod upp mot hotfulla vuxna. Att rädsla är en irrationell känsla. Att det aldrig finns någon anledning att ducka för en strid som måste tas. Att kampen ständigt går vidare.

– Det finns alltid något mer att göra. När man har gjort något finns det något annat. Även i ett bättre samhälle kommer det finnas saker att ta itu med.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Pelle Filipsson framför sin arbetsplats: den tidigare industribyggnaden Strykjärnet, mitt i Motala ström, där Arbetets museum är inrymt sedan 1991.

De körde med order från Nazityskland

Krig & moral. Vinterkylan, den brända skogen efter slagen, stridsplanen och frågan vem man egentligen kör för – chaufförerna i den svenska lastbilskonvojen dras ned mot undergången. Pelle Filipssons roman Vägriddare bygger på faktiska händelser 1942 i fortsättningskrigets Finland.

Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Kultur
Sällskapsspel: Ticket to ride

Sällskapsspel för sommarnätter

Speltips. Sommar. Då är många av oss lediga. Här är tips på fem roliga spel att spela på semesterns slöa dagar och kvällar.

Arbete & fritid
Kvinna ligger i hängmatta, äter ett rött äpple och kollar sin laptop.

Vem vill ha mer ledighet?

Semester. Vissa har arbetstidsförkortning och lång semester. Men de flesta jobbar fortfarande 40 timmar i veckan och får bara den semester som lagen kräver. Kommer det fortsätta vara så?

Medleålders man med glasögon på innerstadsgata i Stockhjolm, halvfigur.

Tuffa uppdraget: Mindre jobb, mer pengar

Avtal. Veli-Pekka Säikkälä är LO:s nya avtalssekreterare. Hans uppdrag är att hålla ihop LO i löneförhandlingarna, få upp lönerna och nu ska han också sänka arbetstiden. Hur ska det gå till?

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.