Krönika

Den hårda vägen

Davids krönika. Kampen har förts i många år och böljat fram och tillbaka. Arbetsgivare mot arbetsgivare, arbetare mot arbetare. Men hittills utan segrare. När den ene fått in ett hårt slag kommer den andre snart med ett som är än värre. Vad kampen handlar om? Naturligtvis om striden mellan lastbilstillverkarna Scania och Volvo.

Sedan trettiotalet, då de konkurrerade ut mindre tillverkare som Tidaholm och utländska märken som Ford, är det som om de tävlat i ett slags ilsket syskonförhållande.

Modeller som Volvo Titan och Scania Regent slogs i mitten av femtiotalet om åkarnas och chaufförernas gunst. Volvo vann tillfälligt med turbon som ökade dragkraften i de redan då tunga långtradarna. Scania kontrade med 50 000-milamotorn till åkarnas och chaufförernas fromma.

Volvos svar kom med hytterna som gick att tippa för bättre service medan Scania harvade på med lastbilar där motorn knappt gick att komma åt utan att riva halva bilen.

Men så i slutet av sextiotalet kom det verkliga dråpslaget från Scania: V8:an. I år fyller den femtio och var något av ett underverk med sina 350 hästkrafter. I stället för de runt 250 de sexcylindriga motorerna gav.

Många åkare tyckte det gått för långt och föredrog de gamla svagare bilarna. Vad skulle man med så mycket kraft till? I dag ger V8:orna över 700 hästkrafter …

Scania har numer devisen ”kunden i fokus”. Men frågan är om den är så klok? För nästa smäll i kriget om marknaden kom från Volvo med F12- och F10-bilarna. De hade föraren i fokus i stället, med fyrpunktsfjädrad hytt och låg ljudvolym. Till skillnad från Scaniorna som bullrade på med sina V8:or.

Två kulturer utvecklades, den lite ”manligare” mullrande, kraftiga, något stötiga men stabila Scanian. Och den mer (vågar man säga det?) ”kvinnliga” Volvon som gungade fram tyst och mjukt längs vägen.

I dag, när motorerna knappt hörs i något av märkena, har man stigit ännu en nivå och nu är det bränsleekonomi och nya drivmedel som gäller.

Men en lastbil är som ett Kinderägg med tre önskningar i en: transportkunden vill förstås att allt ska vara billigt,

åkaren att bilen ska löna sig och chauffören vill ha en bra arbetsplats, gärna med lite pondus.

Förr sa man ofta att Volvons hytt och Scanians motor borde slås ihop till en ”Scalvo”. Men, vem är det egentligen som bestämmer vilken lastbil som ska köpas?

I slutänden är det nog chaufförerna. Åkarna har lärt sig den hårda vägen att chauffören kräver körbarhet och komfort och är alltså vinnaren i de två företagens kamp. En lönsam kamp i industrins Sverige när det är som bäst!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lennart Gustafsson:
    28 december, 2019

    Scanias motor 40,000 mil utan motorrenovering skall det väl vara , tycker mej komma ihåg den gula skölden som skulle sitta i grillen

  2. Erik:
    25 december, 2019

    Idag finns det ju fler att välja på
    Men alla är nog lika bra idag.

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Äntligen en bok där facket är med

Davids krönika. Egentligen borde jag kanske inte göra reklam för mig själv och skriva detta. Men varför låta bli nu när jag har möjlighet? Min förra bok hette Den fredlösa och kom 2022. Nu är det dags igen och den nya boken heter Du är en av oss.

Tommy Wreeth. Foto: Petrus Iggström

Jag ser med tilltro på förbundets framtid

Ordförandeord. En fungerande organisation byggs alltid från grunden och kräver både kontinuerligt underhåll och förnyelse. Detta gäller givetvis även för en fackförening.

Linnea Hammarqvist, Patrik Nilsson och Ida Hallberg utanför Scania där Avarn Security tog över bevakningsuppdraget sommaren 2024. Och där Ida klev in som Transportombud. Foto: Lilly Hallberg

Fackets ombud på golvet

Fackligt arbete. Till Ida Hallberg vände sig kollegorna med förtroende i en turbulent tid. Som ombud tog hon frågor vidare direkt, kom tillbaka med info. Och skapade närhet till facket på arbetsplatsen.

Rött huvudskyddsombud-märke på orange varselkläder

Bra arbetsmiljöarbete räddar anställdas liv

Debatt. Transport efterlyser en tydligare politisk vilja för att förbättra arbetsmiljöarbetet och att signalen till företagen måste bli att arbetsmiljö ska ha en central del i deras verksamhet.

Arbetsvillkor inom taxi

Taxibranschen är ett av de mest orättvisa yrken jag har sett i Sverige

Debatt. Jag jobbar för Taxi Stockholm, ett av de taxibolag som har kollektivavtal och anses ha bättre arbetsvillkor för sina chaufförer jämfört med andra bolag. Det säger många erfarna chaufförer som tidigare har jobbat för andra företag. Jag vill beskriva de vanliga rutinerna i detta bolag, som enligt många chaufförer anses vara det bästa i Stockholm.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Äntligen en bok där facket är med

Chaufförsliv. Egentligen borde jag kanske inte göra reklam för mig själv och skriva detta. Men varför låta bli nu när jag har möjlighet? Min förra bok hette Den fredlösa och kom 2022. Nu är det dags igen och den nya boken heter Du är en av oss.

Världens bästa lastbil!

Förarfavorit. Av någon anledning, om det var för att jag transporterat Scaniagods till Holland i närmare femton år, fick jag en förfrågan om att komma upp till Scania-ingenjörerna på ”Berget” och hålla föredrag.

Algoritmerna stjäl ditt liv

Rädda barnen. Efter vad jag kan minnas från min skoltid så fanns det inga hemmasittare. Alla barn gick i skolan mer eller mindre kontinuerligt. Några diagnoser fanns inte heller, bara busiga barn.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Gröt – från fattigmat till hetaste trenden

Mat. I det svenska bondesamhället var gröt en stapelvara, serverad både till frukost och middag. Under större delen av 1900-talet och början av 2000-talet förknippades gröt främst med äldre generationer och småbarn. Men nu har gröten gjort en remarkabel comeback och pryder menyerna på trendiga kaféer och restauranger.

Dags att allas bidrag värdesätts

Statusjakt. Rubriken i SvD får mig att haja till. Artikeln handlar om ängsliga föräldrar som skyddar barnen från minsta motgång i livet och ger dem odelad uppmärksamhet.

Regeringen prioriterar rika i stället för oss

Under-skattade. ”Det måste löna sig att tjäna 125 000 kronor i månaden”. Uttalandet tillhör finansminister Elisabeth Svantesson och är ett slag i ansiktet på majoriteten av Sveriges arbetare.

Jag ser med tilltro på förbundets framtid

Ordförandeord. En fungerande organisation byggs alltid från grunden och kräver både kontinuerligt underhåll och förnyelse. Detta gäller givetvis även för en fackförening.

Vad får man säga?

Ledare. Och hur får man säga det? Runt om oss sker attacker mot det fria ordet. I Sverige liksom i andra länder.

AMF har sålt sitt innehav i Uber

Replik. Till att börja med. LO och Taxi Stockholm är helt överens om att Uber och andra gigbolag genom sin affärsmodell skapar oreda på arbetsmarknaden och agerar med oschyst konkurrens mot seriösa aktörer i taxibranschen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.

Därför kan vi inte acceptera märket

Ordförandeord. Det märks i omgivningen att vi närmar oss en avtalsrörelse i rask takt. Såväl internt som externt skruvas både förväntningar och tonläget upp. Vissa av våra motparter på arbetsgivarsidan har redan försökt att på olika sätt måla ut oss som det stora hotet mot dem.

Utan transportare stannar Sverige

Ledare. Storhelgerna har avlösts av oxveckor som räcker ända fram till påsk. Men vad gör väl det om man trivs på jobbet? Att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål är både utmanande och roligt.