Max Torell säger att han är lösningsfokuserad. Bara vid extrem rusningstrafik tvingas han kalla på Trafikverkets vägassistansbilar.

Mitt jobb. Max Torell har ett av Sveriges farligaste jobb. Han är bärgare. – En kille tryckte en pistolmynning mot mitt bakhuvud och sa: ”Ge mig bilen eller jag skjuter”. Både kriminella och bilister som saknar respekt för vägarbetare gör hans arbetsmiljö livsfarlig.

Max Torell säger att det kan bli en lugn fredagskväll, men lika väl en hektisk och dramatisk. Vi åker mot centrum av Göteborg på ett larm.

Han tänder de orange varningsljusen när vi närmar oss en stor Porsche som blockerar framfarten på Aschebergsgatan i Vasastan mitt i rusningstrafiken. Han trixar sig fram, och stannar framför bilen i gatans enda fil. Max Torell sätter på blåljusen på bärgningsbilen. Kön bakom oss växer ända ner till Vasaplatsen.

Han lägger sig på marken under den eldrivna Porschen med benen långt utsträckta mot gatan för att sätta fast dragkroken. Då passar flera bilister på att köra förbi honom.

– En bärgningsbil är rätt lätt att känna igen på färgen och storleken. Och jag har varningsljusen på. Ändå väljer de att passera mig uppe på refugen. Det är både farligt och olagligt, konstaterar han.

– Man får se sig för, men det går inte att vara rädd i det här yrket. Blir jag påkörd så blir jag.

Porschen är snart fastspänd på flaket. Max Torell kör mot verkstaden.

– Jag känner till en bärgare som dog, och en som blev allvarligt skadad. Jag har klarat mig för att jag är överförsiktig. Folk har ingen respekt. De kör om oss i 140 kilometer i timmen i mitt körfält där jag står. En bilist tvärbromsade och fick stopp precis innan mitt flak.

Noga med säkerheten

Han är anställd av Baltens åkeri och säger att han är noga med säkerheten när han har larmansvar.

– Alla som jag basar över ska få sova, för jag vet att det kan bli farligt om man missköter vilan.

Farliga trafikanter är ett problem, de kriminella ett annat. Han har blivit mordhotad två gånger.

– Jag skulle bärga en lyxig Mercedes. Allt var lugnt hade jag fått veta, tjuven hade gett sig av. Kronofogden skulle ha bilen. Då trycker någon en pistolmynning mot mitt bakhuvud med orden: ”Ge mig bilen eller jag skjuter”. Jag gav honom bilen och ringde polisen. Tre timmar senare bärgade jag bilen igen efter att polisen hade stoppat honom.

Hot förekommer

På nätterna handlar det mest om att bärga bilar efter galna fortkörningar. Inte sällan är det kriminella som övergett sina flyktbilar. Oftast behöver Max Torell inte träffa dem. Men hot har förekommit då och då.

– De lutar sig ut genom rutan och hojtar att de ska slå ihjäl oss. För att jag har stängt trafiken.

Märkligt nog har han inte blivit mordhotad en enda gång i Göteborg, dock i Skåne. I Ängelholm hade 46 bilar parkerat fel, emot skyltningen som tydligt aviserade kommande vägarbete. Det blev Max Torells och hans kollegors jobb att bärga bort alla 46 bilarna.

– Sedan kom alla bilägarna in på bärgningsfirmans kontor och var förbannade. ”Det fanns ingen skylt”, och ”ni har fan ingen rätt att ta min bil”, fick vi höra. En kille med en vräkig Audi mordhotade oss. De värsta kunderna är överklassen. De tror de kan göra som de vill. Många ser oss som lägre stående, för de vet inte vad vi tjänar.

Nöjd med jobbet

I snitt får han ut 35 000 kronor i månaden på en normal heltidstjänst. Under vintern mer. Dessutom ger jourer, kvällar och nätter många timmar kompensationsledigt.

–Jag har aldrig varit så mycket ledig och tjänat så bra, utbrister Max Torell.

Han gillar sitt jobb.

– Det är nästan ett annat yrke än andra chaufförsjobb eftersom vi får så mycket motion och jobbar så nära människor. Belöningen är alla som är tacksamma.

Han minns särskilt en kvinna som han räddade livet på.

– Hon landade på taket. Jag drog ut henne ur bilen och alldeles efteråt började bilen brinna. Jag har hjälpt många människor i nöd och chock, och även gjort livräddande insatser.

Multitaskar

Innan ett jobb ens är avslutat får han en ny körning. Efter klockan 18 tar han över ledningen för Baltens bärgningstjänst. Max Torell multitaskar: han kollar verkstäder, talar med kunder med sin energiska och positiva röst, samtidigt som han rakt och trevligt fördelar uppdrag till de andra bärgarna. Han gillar ansvaret.

Det mesta är punkteringar och nya bilar med startproblem, ofta har de låst sig helt. En kund står vid Lindholmen med en gigantisk eldriven suv. Han kan varken slå av strömmen eller köra.

”Displayen visar allvarligt fel”, hojtar han till Max i telefonen som svarar lugnt: ”Jag tror jag kan fixa det”.

– Problemet med de nya bilarna är att de ofta blockerar trafiken helt, för de går inte att rulla bort. Med fyra låsta hjul tvingas jag ofta lägga bilarna på glidklackar och dra upp dem på flaket.

Fixa i stället för  bärga

På plats mäter han i stället batteriets laddning som ger maxutslag. Han öppnar luckan bak och nollställer systemet genom att ta bort strömkablarna. Sedan startar han bilen och rekommenderar ägaren att lämna in den för servicekontroll. Kunden är lättad och glad för att han slapp bärgning.

– Det svåraste kan annars vara att få av bilen från flaket när hjulen låst sig, säger Max Torell och förklarar varför han alltid i första hand försöker fixa bilen i stället för att bärga.

Max Torell arbetade i vården med bland annat dementa innan han blev bärgare. Erfarenheterna behövs.

– 80 procent av jobbet är människoarbete. Många är stressade och förvirrade vid olyckor. Då sätter jag dem i passagerarsätet och säger: ”ta det lugnt så fixar jag bilen”.

En livsstil

Max Torell säger att bärgarjobbet snarare är en livsstil än ett arbete. Även på fritiden rycker han in på ren instinkt.

– En kvinna körde om mig i hög fart och snurrade flera varv innan hon voltade och rullade ner i ett dike. Jag försökte hjälpa henne, men hon sprang in i skogen med blodigt huvud. Hon var drogpåverkad. Ibland har jag fått vara med och plocka upp kroppsdelar efter dödsolyckor och lägga dem på en uppsamlingsplats.

Bärgare ska följa hastighetsbegränsningar och andra trafikregler. Utom när polisen ger klartecken.

–Då är det fri fart under ansvar, säger Max Torell och skrollar fram några bilder från mobilen på svåra olyckor.

Han började för sju år sedan efter att ha sett tv-serien Vägens hjältar. Max Torell gillar det mångsidiga i jobbet: Han beskriver det som att han är både ”psykolog”, ”bilmekaniker” och bärgare.

– Jag vill hjälpa människor. Det är också ett fritt arbete. Jag har ingen chef som andas mig i nacken.

Gemenskap

Han uppskattar också gemenskapen på bärgningsföretaget.

– Jag bor med de andra bärgarna i firmans lokaler under arbetspassen. Vi har kök och gym och allt. När jag är ledig bor jag hos kompisar i Ängelholm. Så jag sparar mycket pengar.

Han talar om skulderna som har hängt över honom, om skräckbreven från kronofogden. Han köpte amerikanska lyxbilar som han inte kunde betala.

– Under lång tid brydde jag mig inte. Jag hade inte råd att betala för parkeringen, så jag fick böter. Nu har jag betalat av alla skulder, jag är fri.

Han har inte haft semester sedan han var sjutton, nu är han 29 år. Behovet av pengar har tvingat honom att jobba jämt.

Add (en form av adhd)

Max Torell mobbades redan i femte klass när han blev kompis med andra mobbade barn. Först vid 24 års ålder fick han diagnosen add (attention deficit disorder, läs mer i faktarutan här intill).

– Nu har jag fått mediciner så jag kan hantera svårigheterna. Jag har haft problem med koncentrationen och det sociala hela livet, jag har inte vågat prata med folk.

Av det märks inget alls nu. Han berättar också om bästa kompisen på firman.

– Vi gillar varandra, men bråkar ofta.

Max Torell säger att han är lösningsfokuserad. Bara vid extrem rusningstrafik tvingas han kalla på Trafikverkets vägassistansbilar som då stänger av trafiken.

– Jag hatar att se problemen. 98 procent av jobben löser jag själv.

Pyspunka

Max Torell hoppar in i bilen och tar emot nästa larm. En tre ton tung Audi har pyspunka i Mölnlycke. Han plockar fram lagningssatsen och tar av det gigantiska hjulet. Han letar systematiskt efter hålet medan han pillar bort stenar i skårorna.

– Det sitter på insidan och går inte att laga. Bilen måste bärgas. Som vanligt finns det inget reservhjul nuförtiden. Man blir tvungen att åka till verkstaden och betala, säger han och ler åt biltillverkarnas slughet.

Ägaren bryr sig inte, det är firmans bil.

I fyra timmar har vi åkt kors och tvärs över staden och assisterat bilister. Det är äntligen dags för mat på en snabbmatsrestaurang i Mölndal.

Efteråt fotar han mätarställningen på Audin och droppar vant nycklarna i verkstadens brevlåda i det mörklagda industriområdet.

Minns starten

Max Torell minns starten på karriären när han var klar med den ettåriga yrkesutbildningen till lastbilschaufför. Utan att ha en aning om hur en bärgningsbil funkar.

– Jag läste på knapparna ”flak upp” och ”flak ner”.

Han fattar displayen till flaket och berättar om första bärgningsjobbet. Hans uppdrag var att hämta en bil som hade landat i ett stengärde efter en olycka under natten.

– Då gick en hydraulslang på bärgningsbilen och jag kunde inte göra något.

Han letade efter en jourverkstad som bytte slangen. Bärgningen tog fem timmar.

– Men jag klarade det och fortsatte. Jag tror att jag kommer att jobba som bärgare resten av mitt liv. Jag har testat vanliga chaufförsjobb. Det var jättetrist.

Krav på TMA-fordon

Varje år inträffar omkring 300 trafikolyckor med personskador i samband med vägarbeten, skriver Trafikverket i rapporten Trafikolyckor vid vägarbeten 2003–2021. Totalt inträffade 74 dödsolyckor under perioden.

Svenska Transportarbetarförbundet som organiserar bärgare har fört fram ett krav på att bärgningsbilar med påkörningsskydd, TMA (truck mounted attenuator), ska användas. Flera bärgare har skadats svårt vid påkörningsolyckor.

Riskerna har dessutom ökat i takt med högre hastigheter och bilförare som knappar på telefoner och gps:er bakom ratten. Men någon lagändring har inte skett, med motiveringen att det är arbetsgivarens ansvar att göra en riskbedömning när TMA-bilar ska användas.

Martin Miljeteig arbetar som central arbetsmiljöombudsman för Svenska Transportarbetareförbundet.

Vad kan bärgare göra förutom att se sig för?

– Allra bäst är att kräva avstängning genom blåljusgrupperna och omdirigering av trafik. Sedan kommer TMA-fordon. Som vi ser det ska arbetsgivare skapa en säker plats att bärga, vilket oftast innebär att använda TMA-fordon. Kan inte arbetsgivaren göra det ska man inte tillåta att bärgningen utförs, det är för farligt, säger Martin Miljeteig.