En vanlig arbetsdag i livet som kraftlinjeinspektör. Foto: Michael Moe
Close
En vanlig arbetsdag i livet som kraftlinjeinspektör.
Close
Drönarpilot

Michael inspekterar på höga höjder

Ny teknik. Drönare blir allt vanligare och kommer i framtiden att kunna användas mer och mer för olika typer av transporter. Vilka är möjligheterna, och vilka hinder finns det på vägen? Kommer vi kanske snart att kunna åka drönartaxi om persontransporter blir verklighet?

Michael Moe arbetar som drönarpilot i Norge. Foto: Michael Moe
Michael Moe arbetar som drönarpilot i Norge. Foto: Michael Moe

Arbetsmiljö och ekonomi är viktiga faktorer för en ökad användning av drönare. Miljöaspekten är förstås också en stor drivkraft, och inom flera områden kan drönare göra jobbet bättre än befintliga alternativ.

Drönare utnyttjas i dag inom många transportrelaterade områden. De kan till exempel användas för transport av livsmedel och medicinska produkter, som läkemedel, hjärtstartare, blodpåsar, och för transporter i samband med näthandel.

Med drönares hjälp kan man snabbt skicka ut medicinsk utrustning och nå fram till patienter innan personal finns på plats.

– Under pandemin transporterades till exempel stora volymer av tester och vaccin med drönare, säger Michael Moe som är drönarpilot och arbetar med att inspektera kraftledningar i Norge.

Transportera prover

Ett annat medicinskt användningsområde är att transportera prover mellan olika sjukhus. Om ett sjukhus i dag inte har möjlighet att analysera ett specifikt prov kan man behöva skicka patienten någon annanstans, kanske till ett sjukhus som ligger långt bort. Så i stället för att patienterna ska behöva resa långt kan proverna skickas med drönare.

Ready for take-off! Drönaren redo för inspektionsflygning. Foto: Michael Moe
Ready for take-off! Drönaren redo för inspektionsflygning. Foto: Michael Moe

Drönare kan ersätta lastbilar och transportera små, lätta saker. Ett scenario kan vara att en person till exempel vill ha ett mobilskal en fredag kväll och är villig att betala lite mer för att få en snabb leverans. Då kan en drönare tillgodose det behovet.

Drönare kan också erbjuda bättre framkomlighet än fordon som färdas på marken, till exempel i stora städer med mycket trafik.

Victoria Barrsäter. Foto: Transportföretagen

– Allt oftare anges arbetsmiljö som ett viktigt skäl för att använda drönare, säger Victoria Barrsäter, branschansvarig för Svenska drönarnätverket. Det är helt enkelt säkrare för den anställda att stå på marken än att utföra arbetet på andra sätt. Och i många fall är det både billigare, mindre tidskrävande och har mindre påverkan på klimat och miljö när man utför arbeten med drönare.

– Drönare är snabbare än bilar och billigare än helikoptrar, säger Michael Moe. Att använda helikoptrar vid inspektioner av till exempel kraftledningar kräver mycket fossila bränslen. I stället kan drönare flyga längs ledningarna och stanna till vid stolparna för att ta bilder. Robotar och drönare kan också skickas in på farliga och oåtkomliga platser.

Trafikövervakning

Drönare används även för trafikövervakning och för att lokalisera olycksplatser. De kan snabbt vara på plats vid trafikolyckor och skicka bilder för bedömning av sådant som antalet inblandade fordon, köbildning och olyckans exakta position. På så sätt kan personalen få en lägesbild av situationen innan de själva är på plats.

Drönare kan även användas vid drunkningar, bränder och andra händelser.

– Elektriska drönare har kortare flygtid jämfört med fossildrivna helikoptrar och flygplan, säger Michael Moe. Detta leder till att andra lösningar än drönare passar bättre för uppgifter där lång flygsträcka eller lång flygtid är önskvärd. Det finns visserligen drönare som använder fossila bränslen genom en förbränningsmotor ombord, men vad är då poängen med att använda drönare?

Norsk solnedgång med kraftledningar i förgrunden. (Här ska inspekteras!) Foto: Michael Moe
Norsk solnedgång med kraftledningar i förgrunden. Här ska inspekteras! Foto: Michael Moe

– I Sverige ligger vi tyvärr lite efter andra europeiska länder och Europa ligger efter Kina och USA, säger Victoria Barrsäter. Många kommuner och regioner vill kunna förbereda sig för att undvika ”sparkcykelfenomenet” där tekniken helt plötsligt fanns överallt på ett oorganiserat sätt som skapade bekymmer för människor.

– Drönarna blir större, lyfter mer och flyger längre. Min spaning, som grundas på en undersökning bland medlemmarna i Svenska drönarnätverket, är att godsleveranser med drönare kommer att vara det som ökar mest fram till 2030. Efter det kommer persontransporter. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Victoria Barrsäter.

Drönartaxi

Enligt nyhetskanalen france24.com fanns det inför OS i Paris sommaren 2024 planer på att transportera människor med så kallad drönartaxi. Planerna kunde dock inte förverkligas på grund av certifieringar som inte blev godkända.

Den tyska tillverkaren Volocopter hade genomfört testflygningar i och i närheten av Paris i flera år och lobbat hårt för ett godkännande från europeiska myndigheter.

Företaget hade samarbetat med Aéroports de Paris, buss- och tunnelbaneoperatören RATP samt Paris stadsfullmäktige.

Display drönarkontroll
På handkontrollen visas en livestream från drönaren så att drönarpiloten kan övervaka att allt går rätt till. Foto: Michael Moe

Säkerhetsfråga

Aéroports de Paris vice vd Edward Arkwright kommenterade de uteblivna drönartransporterna med att de var besvikna men att de inte ville kompromissa med säkerheten.

– Drönare hotar inte transportbranschen utan fyller behov inom områden där drönaren gör ett bättre jobb, säger Michael Moe. Men tills vi får batterier som är lättare och kan hålla mer ström i samma volym som litiumbatterier har elektriska drönare begränsade användningsområden jämfört med fossildrivna fordon.

– Att flyga har länge varit en dröm för många människor och det finns redan prototypdrönare som är byggda för persontransporter. Det kinesiska företaget Ehang är en av flera tillverkare som har utvecklat passagerardrönare. Löser vi energiproblemen, är drömmen om vingar inte så långt bort som man kan tro.

Medicinska produkter levereras med fallskärm

En Zipline-drönare släpper ned ett medicinpaket. Pressbild
En Zipline-drönare levererar medicinska förnödenheter. Pressbild

Zipline är ett amerikanskt företag som designar och tillverkar leveransdrönare och driver distributionscenter i USA och i flera länder i Afrika. Företagets drönare levererar sådant som blodprodukter, vaccin, dropp och andra medicinska artiklar.

Företagets verksamhet gör att sjukhus och kliniker inte behöver ha egna lager utan i stället kan beställa medicinska produkter som snabbt levereras till platsen.

– Företaget använder en typ av flygplansdrönare, förklarar Michael Moe.

Drönaren lyfter och landar med samma principer som ett stridsflygplan ombord på ett hangarfartyg. Efter att distributionscentret fått en beställning kan drönaren vara i luften på cirka en minut. Med hjälp av elastiska rep skjuts drönaren upp i luften och startar sitt uppdrag med att leverera varorna.

Efter avklarat uppdrag återvänder drönaren till distributionscentret. Det är ett billigt och effektivt system. Men det är enklare att börja från scratch med en sådan lösning än att införa den på platser där man redan har en uppbyggd infrastruktur.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ståle Moe:
    10 april, 2025

    Mycket bra artikel!

Lästips:

Med stora vakuumplattor sugs fartygen in till en av kajerna i Kapellskärs hamn, en process som går tyst till och tar omkring 30 sekunder.

Hamnen där skeppen sugs fast

Kapellskär. Plötsligt är fartyget i väg. Lösgjort från de stora vakuumplattorna på ett nästan overkligt, ljudlöst vis. Kapellskär i Roslagen är först i landet med automatisk förtöjning – vid anlöp tar det 30 sekunder att suga in M/S Finnsirius till kajen.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

DHL Express Italy undersöks för grovt skattefusk

Rättsfall. DHL i Italien skattefuskar för att kunna utnyttja billig arbetskraft. Det hävdar åklagarmyndigheten i Milano och den har beslagtagit en halv miljard kronor från företaget.

Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.

Snabbkoll
Rättigheter och skyldigheter. Illustration: Mattias Käll

Håll koll på dina rättigheter – och skyldigheter

Anställd. Det kör ihop sig på jobbet och du vänder dig till facket. Får arbetsgivaren verkligen göra så här? Som anställda har vi många rättigheter – men också skyldigheter.

Kultur
Kiruna Folkets hus när verksamheten var i gång. Foto: Lars Sjölund

Farväl till Folkets hus?

Organisering. En gång arbetarrörelsens egen mötesplats, blomstrande och med central roll för folkbildningen. I dag på väg att försvinna. De senaste tjugo åren har vart tredje Folkets hus lagts ned.

Bemanning
Cevas Zalandolager i Brunna.

Transport stämmer företag för brott mot bemanningslag

Lager & terminal. En person jobbade som inhyrd på Cevas terminal i Stockholm i mer än två år. Då ska personen erbjudas tillsvidareanställning på arbetsstället eller två månadslöner. Det fick hen inte. Nu stämmer Transport företaget i tingsrätten.

Servicetrafik
Taxiträff i Söderhamn i slutet av februari. Fack, trafikföretag, politiker och tjänstemän från regionen samlades för att diskutera taxibranschen och offentliga upphandlingar. Foto: Lilly Hallberg

Striden för anständiga villkor

Taxi. När lägsta bud blir helt avgörande vid offentliga upphandlingar blir konsekvenserna ofta stora – för färdtjänstförare, för barn och sjuka beroende av transport, för trafikföretag. Och ytterst för alla skattebetalare.

Sohail Samadi väntar på körning utanför Gävle sjukhus. Han kör för Bocken taxi, ett av 25 bolag som X-trafik upphandlat trafik av. Foto: Lilly Hallberg

Sohail söker annat jobb

Taxi. Utanför Gävle sjukhus väntar Sohail Samadi. Han tycker att det fungerar bra att köra serviceresor för Gävlebolaget Bocken taxi men att det är svårt att klara sig på lönen.

Automatisk förtöjning
Med stora vakuumplattor sugs fartygen in till en av kajerna i Kapellskärs hamn, en process som går tyst till och tar omkring 30 sekunder.

Hamnen där skeppen sugs fast

Kapellskär. Plötsligt är fartyget i väg. Lösgjort från de stora vakuumplattorna på ett nästan overkligt, ljudlöst vis. Kapellskär i Roslagen är först i landet med automatisk förtöjning – vid anlöp tar det 30 sekunder att suga in M/S Finnsirius till kajen.

Däckbytartider
Jennie Franzén trivs bäst bland tungbilarna.

Lugnet före stormen

Gummiverkstad. Rockbandet Slade ljuder ur högtalarna och smält snö droppar i håret på däckmontörerna i splitternya lokaler vid däckverkstan Ingers däck. Men vem är Inger? Tungbilsmontören som rycker ut heter Jennie.

Snabbkoll
Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning. Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi ett bättre arbetsklimat

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.

Arbetsliv
Pedagogen Liliane Jbeilly har nära till skratt och visar ord och uttryck med hela kroppen för att Walid Dahda, Abdulnasser Alzoukani och kollegorna ska hänga med. Foto: Justina Öster

Här får de anställda lära sig svenska på arbetstid

SFI. 2025 är här. ”Har ni några önskningar”, frågar läraren Liliane Jbeilly. ”Jag vill bli rik”, svarar en av de anställda på TPL Postnord i Ljungby med ett gott skratt. De deltar i ett projekt, finansierat av EU och arbetsgivaren, och tränar svenska. På arbetstid.