En vecka i månaden i två års tid ska el-lastbilar rulla på försök på E16 mellan Kungsgården och Sandviken.

I juni invigdes en två kilometer lång provsträcka med el-väg utanför Sandviken. Testpilot blir Ernsts Express. Åkeriet kommer att köra med två dragbilar från Scania. Det är standardbilar som utrustats med en extra elmotor, plus strömavtagare som tar ner 680 volt från lufttrådarna.

Den största skillnaden är ljudet. Det blir helt tyst i hytten när el-driften kopplas in, säger Åke Adéen, en av fyra förare som kör den första testbilen.

Elektrifierade bilvägar pekas i dag ut som en högintressant lösning om Sverige ska klara de uppställda klimatmålen till år 2030. På flera håll i landet görs nu försök med el – antingen via lufttrådar, markskena eller genom så kallad induktion.

Ett av testprojekten görs på allmän väg, en tvåfilig sträcka på E16 mellan Kungsgården och Sandviken. Har rullar mycket tung trafik från gruvor och industrier, mot kusten.

Elstolpar har under året rests längs vägbiten som innehåller tekniska utmaningar i form av bland annat sänkor, sankmark, en skarp kurva och en viadukt. I två års tid ska el-lastbilar rulla här på försök, en vecka per månad.

Roger Blom, vd på Ernsts Express, är entusiastisk:

– Vi kör redan i dag alla våra bilar på förnyelsebart bränsle, HVO- eller RME-diesel. Vi jobbar för alla de stora ­industriföretag som är involverade i elvägs­projektet. För fyra, fem år sedan fick vi frågan ifall vi ville vara med.

– Det är oerhört spännande. Det är första gången någon kör gods på allmän väg med nollutsläpp av koldioxid!

Transportarbetaren grusar Roger Bloms pionjärkänsla en aning genom att avslöja att trådlastbilar redan på 1940-talet fraktade gods mellan Kvarnholmen och Södra station i Stockholm. Eldriften pågick till 1959 då dieseln tog över.

På E16 sätter Scania in en dragbil med en 360 hästars dieselmotor. Den har kompletterats med en elmotor som är något starkare än dieseln. Om ett halvår får Ernsts Express ytterligare en el-lastbil från Scania, en treaxlig dragbil.

Chauffören Åke Adéen berättar att elektroniken känner av när ekipaget kommit in under de strömförande trådarna och då går avtagarna automatiskt upp:

– På samma sätt kopplar systemet ner när tråden upphör, eller om jag plötsligt måste svänga åt sidan. Då startar dieselmotorn automatiskt. Det går hur smidigt som helst.

– Tanken är att vi ska hamna i alla de situationer som kan uppstå i vanlig vägtrafik. Omkörningar, hinder på vägen. Bilen har ett batteripack också. På det kan vi köra omkring sju, åtta kilometer utan tråd-el.

Vägen som valts ut för testet är väl lämpad, påpekar vd Roger Blom. När snön faller kommer det ofta rikligt.

– Tekniken måste fungera även om det faller fyra decimeter blötsnö och sedan slår om till tio minusgrader.

Roger Blom har räknat på miljöeffekten med elbilen. En av åkeriets återkommande frakter går från gruvan i Garpenberg till Gävle hamn. Om den tio mil långa sträckan elektrifierades skulle miljövinsten bli stor.

Ett lastbilsekipage som kör tur- och retur på vanlig diesel genererar 189 kilo koldioxid. Rullar bilen på fossilfri HVO-diesel reduceras utsläppet till 31 kilo. Med förnyelsebar el är man nere på bara 3,5 kilo koldioxid.

– Det marginella utsläppet uppstår den sista biten fram till gruvan när bilen körs med dieselmotorn, förklarar Roger Blom.

Det är inte bara miljön som blir vinnare. Elenergi kostar i dagsläget bara en tredjedel jämfört med diesel. Till det kommer att elmotorn har dubbel så hög verkningsgrad som dieselmotorns 46–47 procent.

Här borde alltså finnas potential för sänka att sänka fraktpriserna, alternativt att öka vinsterna i åkeribranschen.

Hur ser åkeriets chaufförer på el-lastbilarna?

Roger Blom säger:

– Första gången vi presenterade idéerna på ett chaufförsmöte skrattade förarna. Men det har övergått i nyfikenhet.