Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock
Close
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg.
Close
Kultur

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson
”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson

En ovanligt het sommar drabbas Stockholm av ett dödligt virus. Snart är hela landet ödelagt. Men några överlever och Stockholm delas upp i fraktioner av immuna och osmittade som måste lära sig att förhålla sig till varandra och överleva i en ny ogästvänlig värld.

Det är lätt att tro att Daniel Åbergs serie Virus är inspirerad av coronapandemin. Men den första delen kom redan 2016. Då var det fortfarande helt nytt att skriva direkt för ljudböcker. Tidigare var det bara ”vanliga” tryckta böcker som spelades in.

– Konceptet hämtades från tv-världen där streamingtjänster hade börjat göra egna produktioner och satsade på eget innehåll. Nu ville Storytel göra samma sak och till skillnad från vanliga förlag erbjöd de ett förskott under skrivprocessen, så jag bestämde mig för att testa, säger Daniel Åberg som tidigare hade skrivit två relationsromaner och en bok om att bli förälder.

Undervisar

Sju Virus-delar senare och snart tre i thrillerserien Nära gränsen, kan han ett och annat om att skriva ljudböcker och undervisar både författare och förlag i det.

– Det finns egentligen inga regler. Många böcker som går bra som ljudböcker är ju inte specialskrivna för ljud. Men det skadar inte att ha vissa saker i åtanke, säger han.

En bra ljudbok får till exempel gärna ha en rak och tydlig story med ett stort driv framåt.

– Det är därför deckare, action, kriminalromaner och thrillers ofta går bra. Det är berättelser som har ett högt tempo och mycket som händer, säger Daniel.

Fånga från början

En ljudbok måste också ha förmågan att fånga lyssnaren redan från början. Annars är risken stor att lyssnaren tröttnar och börjar lyssna på något annat.

– Det skiljer ljudboken från en vanlig bok. De flesta lyssnar ju på ljudböcker via ljudbokstjänster och har tillgång till hela deras utbud. Det gör att de inte är lika lojala mot en ljudbok som de skulle ha varit mot en vanlig bok som de har köpt eller gått till biblioteket för att låna. I det senare fallet har de ju redan investerat så mycket att det är värt att ge boken en chans även om den inte är så spännande i början. Men så fungerar det inte med ljudböcker, säger Daniel Åberg.

Ljudboksomslag, Virus 7. Sjunde och sista delen i Daniel Åbergs Virus-serie.
Sjunde och sista delen i Daniel Åbergs Virus-serie.

En annan skillnad är att det är lättare att bläddra tillbaka i en fysisk bok än i en ljudbok om man har glömt vad som hände i en tidigare scen.

– Därför är det viktigt att ha lyssnaren med sig hela tiden. Att ha allt för många romanfigurer eller att hoppa mycket fram och tillbaka i tiden kan göra det onödigt förvirrande, säger Daniel Åberg och fortsätter:

– I Virus-serien är det fyra romanfigurer som växelvis driver historien framåt. Deras scener utspelar sig parallellt så när jag återvänder till en person är det viktigt att genast påminna lyssnaren om vad den personen var i för situation. Man får helt enkelt vara lite tydligare, utan att det för den sakens skull blir tråkigt eller upprepande.

Tänker du hela tiden på att det ska bli en ljudbok när du skriver?

– Nej det gör jag inte, det är först i redigeringsfasen. Men jag har naturligt ett sätt att skriva som passar i ljudböcker.

Kanske för att Daniel själv lätt blir uttråkad när han skriver, om det inte händer något hela tiden.

– Därför placerar jag ofta mina romanfigurer i kniviga situationer som inte ens jag vet hur de ska ta sig ur. Sedan får jag fundera ut lösningar och förhoppningsvis kommer jag på ett sätt som känns realistiskt. Det gör skrivandet roligare och mer spännande, säger han.

Lämnar över tolkningen

En stor skillnad mellan ljudboken och vanliga böcker är att författaren lämnar över tolkningen till den som läser in boken. Ofta är det en skådespelare som gestaltar berättelsen med sitt tonläge.

– Ibland har jag kanske tänkt att ett stycke är väldigt dramatiskt, men när jag lyssnar på ljudboken låter det inte dramatiskt alls. Då kan jag önska att man som författare kunde få lägga till lite scenanvisningar som i ett filmmanus. Men man får försöka skriva texten så att det blir så tydligt som möjligt i stället.

Har du mycket kontakt med inläsaren?

– Det är väldigt olika, en del hör inte alls av sig, andra ställer jättemycket frågor.

Är valet av inläsare viktigt?

– Jätteviktigt. Många som lyssnar på ljudböcker har favoriter och väljer böcker efter vem som har läst in dem. Jag själv kanske inte väljer bort en bok på grund av en inläsare, men man vet ju att vissa ljudböcker kommer att bli mer eller mindre roliga att lyssna på beroende på vem det är som läser.

I vår kommer den sista delen i serien Nära gränsen. Vad skriver du på nu?

– Det blir något helt nytt som utspelar sig i klimatkrisens tidevarv, en ganska klassisk berättelse i tre delar, där gott står mot ont.

Kommer du bara att skriva för ljudböcker nu?

– Nej, men jag kommer nog alltid att skriva böcker som även funkar i det formatet.

Vad är det bästa med ljudböcker tycker du?

– Att du kan ta med dig litteraturen och lyssna när du vill. Jag lyssnar när jag springer, promenerar, hänger tvätt och kör bil. Det gör litteraturen tillgänglig för fler. Jag tror att det har lett till att många har ökat sitt intag av litteratur.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Joe Hill. Foto: Joe Hill Visitor Center

Joe Hill – ett öde som fortsätter att fängsla

Facklig legend. Joe Hill lever än. Gävle vill lyfta minnet av stadens mytomspunne son – fackkämpen, poeten och protestsångaren.

Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Attila Yoldas. Foto: Julide Yoldas

”Typiskt killar är ingen ursäkt”

Machokultur. Självklart finns det biologiska skillnader mellan pojkar och flickor, kvinnor och män. Men överdriv dem inte, uppmanar föreläsaren Atilla Yoldaș. I sin handbok för att hjälpa oss göra pojkar till jämställda män passar han på att avliva myten om testosteron.

Snabbkoll
Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning. Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi ett bättre arbetsklimat

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.

Arbetsliv
Pedagogen Liliane Jbeilly har nära till skratt och visar ord och uttryck med hela kroppen för att Walid Dahda, Abdulnasser Alzoukani och kollegorna ska hänga med. Foto: Justina Öster

Här får de anställda lära sig svenska på arbetstid

SFI. 2025 är här. ”Har ni några önskningar”, frågar läraren Liliane Jbeilly. ”Jag vill bli rik”, svarar en av de anställda på TPL Postnord i Ljungby med ett gott skratt. De deltar i ett projekt, finansierat av EU och arbetsgivaren, och tränar svenska. På arbetstid.

Tema: Konfliktvapnet
Svensk strejkrätt. Illustration: Ingrid Fröhlich

Nu ska facket avväpnas

Strejkrätten. Fackliga sympatier i Tesla-konflikten har väckt en gammal fråga till liv. Röster höjs för att begränsa strejkrätten.

Richard Berglund, truckförare på Volvo, och Daniel Vänman, vaktmästare på Bilia är strejkvakter varje fredag. Här värmer de sig en stund i byggboden som står på andra sidan gatan från Teslas verkstad. Foto: John Antonsson

Fotfolket som inte ger upp hoppet om Tesla

Strejkrätten. Strejken har pågått sedan den 27 oktober 2023. Strejkvakterna står utanför Tesla i Umeå under alla öppna dagar. Richard Berglund och Daniel Vänman har stått minst en dag i veckan sedan strejken utbröt.

Digitalisering & AI
Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.

Kultur
Jul på väg. Stockholms centralstation inför första advent. Foto: Lilly Hallberg

Årets julklapp speglar tidsandan

God jul! Hoho, här kommer tips och råd på julklappar, gåvor och upplevelser till andra och sig själv under långhelgerna. Där de röda dagarna i år ligger så att chansen till lång sammanhängande ledighet är ovanligt stor.

Framtidens bensinstation
Den nya macken mellan Solvalla och Bromma flygplats invigdes i mitten av juni 2024 och har miljön i fokus, säger säljchef Martina Vigren. Arbetet med att installera solceller pågår och några pumpar behöver åtgärdas efter slutbesiktningen av bygget.

Macken vid flyg och trav

Miljön i fokus. Mitt under brinnande mackdöd – när fossila bränslen fasas ut och el in – slog en ny OKQ8-station upp portarna i somras. Ett stenkast från travbanan Solvalla med flygplan från Bromma flygplats dundrande över taken jobbar landets bästa personal…

Kultur
bland är det bra med lite sund skepsis: att EU gjorde det enklare att få tillstånd för uteserveringar påverkar inte det svenska klimatet (och möjlig anledning med utebord vintertid har ju försvunnit i och med att det också är förbjudet att röka utanför fiken).

När positivitet blir något negativt

Allt är inte bra. Ibland kan den ständigt peppande personen, som förmedlar ”upplyftande” klyschor, slätar över och kommer med lösningar på hur stjärnorna ska plockas ned bli – ett sänke. Inte minst på jobbet. Skeptikerrörelser och pessimistkaféer kan ses som motgift mot toxisk positivitet.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.