Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock
Close
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg.
Close
Kultur

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson
”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson

En ovanligt het sommar drabbas Stockholm av ett dödligt virus. Snart är hela landet ödelagt. Men några överlever och Stockholm delas upp i fraktioner av immuna och osmittade som måste lära sig att förhålla sig till varandra och överleva i en ny ogästvänlig värld.

Det är lätt att tro att Daniel Åbergs serie Virus är inspirerad av coronapandemin. Men den första delen kom redan 2016. Då var det fortfarande helt nytt att skriva direkt för ljudböcker. Tidigare var det bara ”vanliga” tryckta böcker som spelades in.

– Konceptet hämtades från tv-världen där streamingtjänster hade börjat göra egna produktioner och satsade på eget innehåll. Nu ville Storytel göra samma sak och till skillnad från vanliga förlag erbjöd de ett förskott under skrivprocessen, så jag bestämde mig för att testa, säger Daniel Åberg som tidigare hade skrivit två relationsromaner och en bok om att bli förälder.

Undervisar

Sju Virus-delar senare och snart tre i thrillerserien Nära gränsen, kan han ett och annat om att skriva ljudböcker och undervisar både författare och förlag i det.

– Det finns egentligen inga regler. Många böcker som går bra som ljudböcker är ju inte specialskrivna för ljud. Men det skadar inte att ha vissa saker i åtanke, säger han.

En bra ljudbok får till exempel gärna ha en rak och tydlig story med ett stort driv framåt.

– Det är därför deckare, action, kriminalromaner och thrillers ofta går bra. Det är berättelser som har ett högt tempo och mycket som händer, säger Daniel.

Fånga från början

En ljudbok måste också ha förmågan att fånga lyssnaren redan från början. Annars är risken stor att lyssnaren tröttnar och börjar lyssna på något annat.

– Det skiljer ljudboken från en vanlig bok. De flesta lyssnar ju på ljudböcker via ljudbokstjänster och har tillgång till hela deras utbud. Det gör att de inte är lika lojala mot en ljudbok som de skulle ha varit mot en vanlig bok som de har köpt eller gått till biblioteket för att låna. I det senare fallet har de ju redan investerat så mycket att det är värt att ge boken en chans även om den inte är så spännande i början. Men så fungerar det inte med ljudböcker, säger Daniel Åberg.

Ljudboksomslag, Virus 7. Sjunde och sista delen i Daniel Åbergs Virus-serie.
Sjunde och sista delen i Daniel Åbergs Virus-serie.

En annan skillnad är att det är lättare att bläddra tillbaka i en fysisk bok än i en ljudbok om man har glömt vad som hände i en tidigare scen.

– Därför är det viktigt att ha lyssnaren med sig hela tiden. Att ha allt för många romanfigurer eller att hoppa mycket fram och tillbaka i tiden kan göra det onödigt förvirrande, säger Daniel Åberg och fortsätter:

– I Virus-serien är det fyra romanfigurer som växelvis driver historien framåt. Deras scener utspelar sig parallellt så när jag återvänder till en person är det viktigt att genast påminna lyssnaren om vad den personen var i för situation. Man får helt enkelt vara lite tydligare, utan att det för den sakens skull blir tråkigt eller upprepande.

Tänker du hela tiden på att det ska bli en ljudbok när du skriver?

– Nej det gör jag inte, det är först i redigeringsfasen. Men jag har naturligt ett sätt att skriva som passar i ljudböcker.

Kanske för att Daniel själv lätt blir uttråkad när han skriver, om det inte händer något hela tiden.

– Därför placerar jag ofta mina romanfigurer i kniviga situationer som inte ens jag vet hur de ska ta sig ur. Sedan får jag fundera ut lösningar och förhoppningsvis kommer jag på ett sätt som känns realistiskt. Det gör skrivandet roligare och mer spännande, säger han.

Lämnar över tolkningen

En stor skillnad mellan ljudboken och vanliga böcker är att författaren lämnar över tolkningen till den som läser in boken. Ofta är det en skådespelare som gestaltar berättelsen med sitt tonläge.

– Ibland har jag kanske tänkt att ett stycke är väldigt dramatiskt, men när jag lyssnar på ljudboken låter det inte dramatiskt alls. Då kan jag önska att man som författare kunde få lägga till lite scenanvisningar som i ett filmmanus. Men man får försöka skriva texten så att det blir så tydligt som möjligt i stället.

Har du mycket kontakt med inläsaren?

– Det är väldigt olika, en del hör inte alls av sig, andra ställer jättemycket frågor.

Är valet av inläsare viktigt?

– Jätteviktigt. Många som lyssnar på ljudböcker har favoriter och väljer böcker efter vem som har läst in dem. Jag själv kanske inte väljer bort en bok på grund av en inläsare, men man vet ju att vissa ljudböcker kommer att bli mer eller mindre roliga att lyssna på beroende på vem det är som läser.

I vår kommer den sista delen i serien Nära gränsen. Vad skriver du på nu?

– Det blir något helt nytt som utspelar sig i klimatkrisens tidevarv, en ganska klassisk berättelse i tre delar, där gott står mot ont.

Kommer du bara att skriva för ljudböcker nu?

– Nej, men jag kommer nog alltid att skriva böcker som även funkar i det formatet.

Vad är det bästa med ljudböcker tycker du?

– Att du kan ta med dig litteraturen och lyssna när du vill. Jag lyssnar när jag springer, promenerar, hänger tvätt och kör bil. Det gör litteraturen tillgänglig för fler. Jag tror att det har lett till att många har ökat sitt intag av litteratur.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Attila Yoldas. Foto: Julide Yoldas

”Typiskt killar är ingen ursäkt”

Machokultur. Självklart finns det biologiska skillnader mellan pojkar och flickor, kvinnor och män. Men överdriv dem inte, uppmanar föreläsaren Atilla Yoldaș. I sin handbok för att hjälpa oss göra pojkar till jämställda män passar han på att avliva myten om testosteron.

Nämn aldrig att du kör lastbil!

Davids krönika. Nämn inte att du kör lastbil. I varje fall inte under ett läkarbesök för då kan det gå riktigt illa.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Kultur
Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Helsingborgs hamn
Containrar i Helsingborgs hamn

Hamnarbetarna är trötta på frågor om kokainhärvan

Sektion 7 Helsingborg. Stuveriarbetare i Helsingborg får frågor från folk utifrån om vad som egentligen händer i hamnen – ”insiderhärvan” med koppling till kokainsmuggling har fått enorm uppmärksamhet i media det senaste året.

Arbetsmiljö
Flygtankarna på Stockholm Fuelling Services kan träna på arbetstid, till skillnad från de flesta andra transportare. Foto: John Antonsson

Knappt 6 av 10 transportare får friskvårdsbidrag

Hälsa. 2 111 transportarbetare svarade när tidningen gjorde en enkätundersökning om friskvårdsbidrag och träning på arbetstid. Trots att yrkesgrupperna är hårt drabbade av sjukskrivningar får bara 5,5 procent av de som deltog i enkäten träna på arbetstid. Samtidigt är det 58 procent som får friskvårdsbidrag.

Digitalisering & AI
Förarlös truck i stor lagerlokal.

Robotar tar över de trista jobben

Lager & terminal. Det handlar om designade flöden, anpassade efter verksamheten, beskrivet teoretiskt. I praktiken rör sig förarlösa truckar över ett gigantiskt lagergolv och tömmer sopkärl eller kör fram stålburar. När Postnord TPL införde lösningen med robotar var den helt ny och fanns ingen annanstans i landet.

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Kultur
Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Elektrifiering av transportsektorn

Hur går det med elvägarna?

Klimat. Bygget av en första permanent elväg i Sverige är satt på paus. Men tekniken är absolut inte död, säger forskningschef Lina Nordin. Fyra olika modeller av elväg har testats i Sverige och Trafikverket följer noga utvecklingen i andra länder.