Väktarrån Ystad
Close
Ingen är misstänkt eller gripen för det brutala väktarrånet i Ystad när detta skrivs. Polisen försöker kartlägga händelseförloppet och efterlyser flera vittnen som syns på övervakningskameror.
Close

Rånade värdeväktaren satt bunden nästan två timmar

Bevakning. Värdetransportören som rånades i Ystad i början av januari satt bunden i närmare en timme och 45 minuter innan han hittades av en väktare som skickats ut på ett inbrottslarm. – Det är mycket som tycks ha gått snett här, säger Bert Johansson och Anders Palmqvist, regionala skyddsombud på Transports Malmöavdelning.

Söndag eftermiddag den 6 januari. Centrala Ystad. En ensam värdeväktare från Loomis ska tömma en servicebox som sitter i väggen till ett bankkontor. Det har bara gått sju veckor sedan Arbetsmiljöverket och domstolen körde över Transport och slog fast att Loomis inte behöver dubbelbemanna sina bilar.

I Ystad går väktaren in i banklokalen och tömmer boxen på sitt innehåll. På vägen ut blir han överfallen av flera rånare. Väktaren får ett slag i huvudet och blöder. Han bakbinds och får munnen igentejpad.

Enligt uppgifter till Transportarbetaren går rånarna sedan ut till bilen och hämtar in flera värdeväskor i banklokalen. Rånarna flyr så småningom, väktaren lämnas kvar, bunden på golvet i det lilla rum där serviceboxen sitter.

Loomis presschef Stefan Johansson bekräftar att värdeväktaren blev sittande länge – närmare en timme och trekvart – innan en väktare från ett annat bolag kom till banklokalen och larmade polis.

Rånet väcker många frågor och Transportarbetaren har försökt lägga pussel med hjälp av inblandade myndigheter och andra källor.

Enligt uppgift har Loomis ett system, så kallat time-out larm, där alla värdetransportörer ska kontakta högsäkerhetscentralen inför varje kunduppdrag. Väktaren ska rapportera in hur lång tid uppdraget beräknas ta och sedan kontakta centralen efteråt. Sker inte återkopplingen ska larmet gå.

Transportarbetaren har pratat med erfaren Loomispersonal som uppger att transportörerna regelmässigt uppger 60 minuter, även om jobbet bara tar en kvart.

– Vi gjorde alltid så. Alla gjorde det, för att slippa ytterligare ett stressmoment. Självklart kände Loomis till det, säger en person som kört värde i tio år.

Loomis presschef Stefan Johansson bekräftar att väktaren i Ystad jobbade ensam.

Hur mår han?

– Jag har ingen dagsfärsk information, men han mår nog inte så bra. Jag vet inte om han är tillbaka i tjänst eller sjukskriven, säger Stefan Johansson.

Hur kommer det sig att bilen kunde stå nästan två timmar utanför en banklokal med väktaren bunden nästan lika länge, utan att larmet går?

– Det är en rutin som vi håller på och ser över, och som kommer att ändras.

Loomis har ett time-out larm. Enligt flera källor rapporterar transportörerna närmast regelmässigt in lång tid – 60 minuter, med Loomis goda minne. Hur ser du på det?

– Det vill jag inte kommentera, men det är en av de bitar vi kikar på.

Nu gick det inte bara en timme, utan närmare två. Vad ska hända efter 60 minuter, om det nu är den tid värdeväktaren aviserat?

– Det går ett larm. Men jag kan inte kommentera vilka åtgärder som ska vidtas vid vilken tidpunkt.

För tre, fyra år sedan började Transport driva krav på att alla värdetransporter till obemannade objekt, exempelvis bankomater och serviceboxar, skulle vara dubbelbemannade.

Värdebolagen spjärnade emot, men facket fick Arbetsmiljöverket med sig. I februari 2017 fattade verket ett beslut som innebar att Loomis förbjöds att utföra transporter med enkelbemanning. Förbudet gällde i hela Sverige.

Kort efteråt gjorde Arbetsmiljöverket en helomvändning. Beslutet revs upp. Enkelbemannade bilar var okej – med hänvisning till att Loomis infört just time-out larmet, kroppsburna kameror och gps-övervakning av bilarna.

Transport överklagade, men i november 2018 förlorade facket tvisten i Förvaltningsrätten.

I Ystad tycks alla säkerhetssystem ha fallerat. Är Loomis berett att ompröva synen på enkelbemanning?

– Nej, det vill jag inte påstå, säger presschef Stefan Johansson. Inte i det här skedet. Vi ser inte att bemanningen var avgörande för att det här rånet begicks.

På Transports Malmöavdelning har de regionala skyddsombuden (RSO) en helt annan uppfattning:

– Med dubbelbemanning kan en väktare gå in till objektet, medan den andre sitter kvar i bilen och övervakar. Det blir mycket svårare för eventuella rånare att överraska väktarna, säger Anders Palmqvist.

Både Palmqvist och kollegan Bert Johansson är mycket försiktiga med kommentarer efter rånet. Men båda betonar att dubbelbemanning ökar säkerheten radikalt, samtidigt som kollegerna kan stötta varandra om något ändå händer.

– Den fysiska arbetsmiljön blir också bättre när värdetransportörerna kan turas om att bära de tunga väskorna, säger Bert Johansson.

Efter rånet är de två RSO:erna kritiska på många punkter:

– Det är ofattbart att det kunde gå så lång tid, säger Anders Palmqvist. Väktaren fick ett slag i huvudet och kunde ha förblött. Han mår väldigt dåligt i dag. Krishanteringen och hjälpen till den drabbade kunde ha varit betydligt bättre.

Bert Johansson säger:

– Det är många frågor som behöver få ett svar. Hur kom det sig att en vanlig väktare från ett annat bolag skickades på något denne trodde var ett vanligt inbrottslarm? Det rimliga hade väl varit att larma polisen.

Anders Palmqvist påminner om att Arbetsmiljöverket numera har en nollvision mot dödsolyckor:

– Om verket menar allvar så måste de våga ställa krav och ta de beslut som är nödvändiga, utan att backa för påtryckningar. Transport har kämpat för dubbelbemanning av värdetransporter och för TMA-bilar vid bärgningar.

– De senaste tidens händelser med rånet i Ystad och olyckan med bärgaren i Dalarna visar att vi haft rätt. Ingen anställd ska gå till jobbet med en oro över om han eller hon kommer hem helskinnad efter arbetsdagens slut.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Jag längtar efter att få gå ner till heltid”

Miljö. Det hettade till kring arbetstidsförkortning och bättre arbetsmiljö när Transportarbetareförbundets miljöarbetare samlades till avtalsråd om ett nytt kollektivavtal. ”Jag kör slam- och spolbil i Norrbotten och längtar till den dag jag får gå ner till heltid", uttryckte sig Tommy Öhrwall.

Med säkerheten i fokus

Bevakning. I dagarna tre har säkerhetsbranschens alla aktörer mötts i Älvsjö. Ett allvarligt säkerhetsläge i omvärlden präglade också mycket av diskussionen på Nordens största mässa i sitt slag.

Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Vem vinner på väskförbudet?

Krönika. Det är snart ett år sedan som polisen införde ett förbud mot väskor på evenemang som kräver polistillstånd eller som måste anmälas till polisen. För bevakningsbranschen har det inneburit ”klirr i kassan”.

Lastbil på vinterväg, Umeå. Foto: Scandphoto/Shutterstock

Så vill Trafikverket undvika förra årets snökaos på vägarna

Trafik. En ny dygnetrunt-funktion för drift och underhåll som gör att Trafikverket kan handla direkt, utan dröjsmål. Det finns med i myndighetens nya handlingsplan med åtgärder för att förebygga en upprepning av vinterkaoset på landets vägar.

Avtal 2025

”Jag längtar efter att få gå ner till heltid”

Miljö. Det hettade till kring arbetstidsförkortning och bättre arbetsmiljö när Transportarbetareförbundets miljöarbetare samlades till avtalsråd om ett nytt kollektivavtal. ”Jag kör slam- och spolbil i Norrbotten och längtar till den dag jag får gå ner till heltid", uttryckte sig Tommy Öhrwall.

Från och med den 1 december måste dubbfria vinterdäck vara märkta med den särskilda symbolen alptopp/snöflinga.

Skärpta krav för vinterdäck

Trafik. Från och med den 1 december i år gäller nya, hårdare krav för godkänd klassning som vinterdäck.

Stopp för dieseldrivna taxibilar i Oslo

Klimat. Från och med den 1 november 2024 tillåts bara eldrivna taxibilar i Oslo, rapporterar nättidningen Taxiidag.se. Som jämförelse kan nämnas de kritiska rösterna om en miljözon i Stockholm, ett begränsat område i innerstan där bara el-, bränslecells- och gasfordon är tillåtna.

Avtal 2025

Uppdrag: Välja avtalskrav

Miljöarbete/tidningsbud. Högre lön och kortare arbetstid. Och märket, märket, märket. Under två novemberdagar samlas Transport för ett fjärde tillfälle för avtalsråd. Förutom avtalskrav diskuterades också möjligheter och svårigheter när förbundet valt att ställa sig utanför LO-samordningen.

Miljöarbetare dog på jobbet

Arbetsmiljö. En miljöarbetare på Renova dog under sitt arbetspass onsdagen den 20 november. Hans bortgång sörjs av kollegor och fackliga kamrater.

Avtal 2025
Vuxna människor sitter vid bord efter varandra i en föreläsningssal.

Villkor för framtidens yrke och bransch

Bevakning. Det ökade säkerhetsläget i världen och i Sverige har ökat både säkerhetsföretag och antalet anställda. På Transports tredje avtalsråd diskuterades hur branschen kan bli attraktiv, både för redan anställda och för att locka nya.

Rederi stämmer Transport i AD

Arbetsdomstolen Ett rederi anklagar Transport för att ha utfört en olovlig stridsåtgärd. Facket nekar. Arbetsdomstolen får avgöra i frågan.

DO: Åkeri åldersdiskriminerade 34-åring

Arbetsrätt. Den arbetssökande mannen fick besked att han var för gammal för transportföretagets traineeprogram. Nu begär Diskrimineringsombudsmannen (DO) 75 000 kronor i ersättning för åldersdiskriminering.

Bolt slipper arbetsgivaransvar

Plattformsarbete. Det blir ingen prövning av om Bolt som arbetsgivare har ansvar för matbudens arbetsmiljö. Högsta Förvaltningsdomstolen beviljade inte Arbetsmiljöverkets ansökan.

Råttor utmanar hamn- och flygsmugglare

Flyg/Hamn. Gambiska jättepåsråttor har tidigare lärt sig sniffa upp både minor och utbrott av tbc. Nu tränar forskare råttorna för att de ska kunna avslöja smuggling av värdefulla djurdelar på flygplatser och i stora hamnar.

Forskning för bättre arbetsmiljö för lastbilsförare

Åkeri. Transportarbetareförbundet bidrar med 45 000 dollar, knappt 500 000 svenska kronor, till ett amerikanskt forskningsprojekt kring social hållbarhet och arbetsmiljö för lastbilschaufförer och andra yrkesgrupper.