Debatt. En framtid där allt fler arbetare måste ta gigjobb är inte svårt att föreställa sig. Det skriver Sirin Celik, statsvetare och utredare på Transportarbetareförbundet, som deltagit i det EU-finansierade projektet "Dont GIG Up, Never!". Celik har för Transport genomfört fallstudier på tre svenska plattformsföretag – ett arbete hon nyligen presenterade vid den avslutande konferensen i Rom.
I Sverige är debatten om gigarbete och om den hotar den svenska modellen polariserad.
Å ena sidan finns det fackförbund som aktivt arbetar mot gigarbete och ser det som ett hot mot den svenska modellen och arbetare. Å andra sidan hävdar vissa fackföreningar och arbetsgivarorganisationer att plattformsföretagen är en petitess i sammanhanget. Den svenska modellen står sig stark, även mot fenomen som detta.
Stämmer det här verkligen? Utgör gigarbete en petitess i svenska sammanhang?
Jag hävdar att det är fullt möjligt att skapa ett samhälle där gigarbete är norm. Vi är redan på väg dit. En dystopi där anställningstryggheten inte spelar någon roll och där företagens flexibilitet står över allt annat.
Orsakerna är en kombination av olika saker: En osäker ekonomi, finanskriser som slår hårt mot företag och arbetare, det allt mer individualiserade samhället och en anställningstrygghet som luckras upp.
”Jobba bara för dig själv”, ”Fakturera utan företag ”, ”Bli din egen chef”. Det här är fraser som vi kommer att höra mer av i framtiden.
Jag deltog nyligen i en EU-konferens som tog upp gigarbete i sju medlemsländer. Diskussionerna under konferensen fick mig att inse att det inte finns några begränsningar i vilka medel och metoder som plattformsföretagen väljer att använda sig av. Samtidigt som det är tydligt att arbetstagare i den ekonomiska otryggheten som råder blir allt mer desperata efter ett jobb.
Ett exempel är italienska företaget ”BeMyEye” vars affärsverksamhet bygger på att användare av deras applikation kan tjäna småpengar på att fotografera olika affärers skyltfönster. Data som användarna av appen samlar in säljs sedan vidare till företag.
Chansen att tjäna stora pengar är mycket liten eftersom ju fler personer som fotograferar ett skyltfönster desto lägre andel av den pengapott som finns för uppdraget får man. I dag finns det tre miljoner användare av appen.
Ett liknande företag är det polska företaget Task Hero som tilldelar microuppgifter i stor skala på många platser samtidigt. Användarna får i uppgift att till exempel kontrollera kvalitén på en restaurang och betygsätta den mot en liten summa. Resultat och data säljs sedan vidare till restaurangen.
I Sverige har vi företaget Tiptapp vars affärsidé bygger på att privatpersoner skjutsar andra privatpersoners skräp till tippen mot en liten peng och där det är vanligt att timkostnaden hamnar på cirka 50 kronor för ett genomfört uppdrag.
En framtid där allt fler arbetare måste ta gigjobb är inte långt borta. I Sverige är vi redan där när vi diskuterar frågan om ”enkla jobb” och flexibilitet för företagen.