Finland skärper beställaransvaret

Våra nordiska grannländer stramar upp reglerna kring tillfälliga inrikestransporter, så kallat cabotage. I Danmark krävs nu att föraren har med sig dokumentation i bilen. Finland går ännu längre och stärker sitt redan tydliga beställaransvar. – Om det fuskas i Finland så ryker beställaren, konstaterar Magnus Falk på Transport.

Cabotagelagstiftningen, som gäller i hela EU, har kritiserats hårt. Kritiken gäller framför allt att kontrollen är för dålig och att många cabotagetransporter är olagliga.

Utifrån EU:s förordning har vissa europeiska länder valt att styra tillämpningen på något olika sätt med nationella regler.

– Från fackföreningshåll framhålls ofta Finland och Holland som goda exempel, säger Magnus Falk, transportpolitiskt ansvarig i Transportarbetareförbundet.

Den 25 april träder en ny lag i kraft i Finland, med utökat beställaransvar.

Lagändringen gör att transportbeställaren nu måste försäkra sig om att transportören har trafiktillstånd, betalar skatt och uppfyller arbetsgivaransvaret. Om beställaren fattar misstankar om att allt inte stämmer, till exempel genom låga priser, blir det olagligt och straffbart att ingå avtal.

– Finland hade redan förut ett tydligt beställaransvar, nu blir det ännu tydligare, något som vi skulle behöva i Sverige också, säger Magnus Falk.

Enligt den svenska yrkestrafiklagen kan en beställare dömas till böter eller fängelse om han eller hon känt till att transportören inte haft tillstånd, eller haft ”skälig anledning att anta” att det saknades.

Men den svenska varianten har visat sig verkningslös eftersom det är svårt att bevisa att beställaren har vetat om detta.

I Danmark gäller regeländringen dokumentationen som ska bevisa att en cabotagetransport är laglig.

Enligt EU:s cabotageförordning ska transportföretaget kunna lämna tydliga bevis för rätten att utföra cabotagetransport. Men i en promemoria från december 2010, gjord av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö, konstateras att det i EG-förordningen inte är ”tillräckligt preciserat under vilka förutsättningar (framför allt när och var) handlingarna ska uppvisas”.

Det har även Trafikstyrelsen i Danmark kommit fram till. På grund av detta specificeras kraven på vilken information en förare som utför cabotagestransport måste kunna visa upp vid en kontroll.

Från och med den 20 april måste föraren kunna visa vem som är avsändare och mottagare samt när och var godset ska levereras. Dessutom ska det finnas information om lasttyp, vikt och fordonskombinationens registreringsnummer, skriver danska Trafikmagasinet.

Enligt John Roy Vesterholm, chefsjurist på Dansk transport och logistik, DTL, ska detta göra det lättare för kontrollmyndigheterna.

Nyheten har väckt reaktioner bland danska speditörer, som menar att de nya kraven skulle strida mot EU-rätten. Det håller dock inte John Roy Vesterholm med om.

– Påståendet om att ändringen är i strid med EU-rätten anser jag vara av mer politisk än juridisk karaktär. Det handlar inte om någon ändring av kraven på dokumentation som finns i EU-reglerna, utan endast en precisering av dokumentationskravet, säger han till danska Trafikmagasinet.

Att införa den danska skärpningen rakt av även i Sverige tror Transports Magnus Falk skulle ge liten effekt.

– Vi har dålig koll på cabotage i Sverige till att börja med. Att införa sådana krav skulle nog varken göra till eller från. Men om det skulle göras i kombination med finnarnas regeländringar skulle det kunna vara något, säger han.

På Sveriges Åkeriföretag Syd, menar Anders Falk att den danska förändringen är ett steg i rätt riktning. Men även han skulle gärna se den finska lagstiftningen om beställaransvar i Sverige.

– Det skulle underlätta för polisen när de gör kontroller. I dag kan de inte på plats avgöra om det är en olaglig cabotagetransport eller inte, säger Anders Falk.

För svensk del finns inga konkreta förslag till förändring av lagstiftningen men frågorna är ständigt aktuella. Under förra året genomförde Rikspolisstyrelsen och Transportstyrelsen, på uppdrag av regeringen, en utredning av hur bra reglerna följs på svenska vägar.

Enligt rapporten, som nu skickas på remiss, kom man bland annat fram till att frågan om att registrera utländska fordon i vägtrafikregistret ska utredas separat.

Rikspolisstyrelsen ska också ta fram föreskrifter om enskilda polisers rätt att ta nycklar och registreringsskyltar från fordon så att de hindras från att köra vidare. Till slutet av juni ska Rikspolisstyrelsen och Transportstyrelsen dessutom ta fram en strategi för kontroll av yrkestrafik på väg.

Transports Magnus Falk hade önskat mer handfasta förändringar när rapporten presenterades, men hoppas att den pågående utredningen ska leda till något bra.

– Jag vill framför allt ha bättre kontroll av den befintliga lagstiftningen i Sverige, det är kontrollen som brister, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Vi behöver en ny kontrollmyndighet för yrkestrafiken

Debatt. Under 2022 infördes flera nya bestämmelser gemensamt inom EU, det så kallade mobilitetspaketet. Bestämmelserna skulle ge bättre arbetsvillkor för yrkesförare, mer rättvis konkurrens mellan transportföretag och ökad trafiksäkerhet i den europeiska transportsektorn.

Övervakad rastplats i Jönköping.

Det skulle bli lika lön – blev 32 avgifter

Åkeri. Mer än ett år har gått sedan EU-reglerna som skulle sätta stopp för lönedumpning på vägarna infördes. Facit: 32 sanktionsavgifter för transportföretag som saknat utstationeringspapper och facket saknar alltjämt verktyg att granska företagen som kör tillfälligt i landet.

Tommy Johnsson. Foto: Lilly Hallberg

Transportköpare – ta ert ansvar!

Debatt. Stora delar av mobilitetspaketet har nu implementerats i Sverige, det som skulle vara åkeribranschens stora räddning. Det skulle bli konkurrensneutralitet, och svenska löner skulle gälla för utländska chaufförer som kör cabotage i Sverige. Detta är något som branschen kämpat för länge, men vad blir resultatet?

Den första svenska bussen körde i Stockholm i juli 1899. Den testades senare under året på linjen Tegnérgatan-Roslagstull.

Första svenska bussen blev ett bullrande fiasko

Årsdagar. Nu är det 125 år sen Sverige fick den allra första motordrivna bussen. Det blev ett superfiasko som hördes flera kvarter. Daimlers nya heta modell fick öknamnet ”bullerbussen”.

Helsingborgs containerhamn

Hamnarbetare dömd för kokainsmuggling

Hovrättsdom. Tingsrättens dom för kokainsmuggling i Helsingborgs hamn har fastställts av hovrätten. Straffet för den man som dömdes till åtta år i fängelse skärps till nio år. Hamnarbetaren och den andra mannen döms till vardera två år.

Genrebild tidningsbud

Fortsatta neddragningar för tidningsbud

Tidningsbud. De svarta fläckarna där tidningen har blivit allt fler under årets första halvår. På många håll i landet har det lett till uppsägningar.

Transport stämmer bussföretag

Arbetsrätt. Ett bussföretag sa upp en chaufför utan att förhandla med facket. Nu stäms bolaget för brott mot medbestämmandelagen.

Det är oklart vad just den här Mercedesen väger. Vad vi vet är att den går på el.

Färdskrivare slopas för miljöfordon upp till 7,5 ton

Trafik. Regeringen har beslutat att slopa krav på kör- och vilotider samt färdskrivare på vissa miljövänliga lastbilar som väger upp till 7,5 ton. Samtidigt ska vissa b-kortsförare kan få köra klimatvänliga fordon som väger upp till 4,25 ton. Transport är kritiskt och kallar ändringarna en trafikfara.

Kvinnlig student framför bild på lastbil, Transport avdelning 5:s stipendiat

Linda knep ett av stipendierna

Pris. ”En glad och positiv kamrat, som vill att alla ska lyckas & må bra, med sin aura sprider hon lycka.” Med den motiveringen, från klasskamraterna på fordons- och transportprogrammet i Vallentuna, knep Linda Berneklint ett av årets stipendier.

Kvinnlig lasstbilschaufför i förarhytten

Arbetsskadorna fortsätter öka

Arbetsmiljö. Kvinnliga yrkesförare har en förhöjd risk att skada sig allvarligt på jobbet. I en rapport från Afa Försäkring är siffrorna dystra.

Knallrosa Matbudsväska med Foodoras loggga på träbänk i Stockholms innerstad.

Livsmedel körs med sämre lönevillkor

Åkeri. Coop Gotland är nästa företag på tur att börja köra ut mat med Foodora, i stället för traditionella åkerier. – Deras villkor är inte nära det som transportavtalet ger, säger Mats H Andersson, ombudsman på Transport.

Minigasbussarna som exploderade

Teknik. En minigasbuss i Nybro och två i Västervik som använts till service­resor spontanexploderade. Sedan kallades militären in.

Transports ombudsman Peter Åkesson varnar: All stöld är saklig grund för avsked.

Stöld på jobbet skäl för avsked

Bensinmack. Ibland börjar det med en glass, en hamburgare eller en dricka. Sen kan det övergå till snus och cigaretter. Efter upprepade fall av stölder på bensinstationer i Göteborgsområdet varnar ombudsman Peter Åkesson: Stjäl aldrig på jobbet. Det är saklig grund för avsked!

Man delar ut ett flygblad genom sidorutan till en taxichaufför.

Facket stämmer stort taxibolag

Taxi. Telepass har på ett ­förslaget sätt försökt runda kollektivavtalet för att slippa betala ut övertidsersättning. Det anser Transport som drar taxibolaget till Arbetsdomstolen.

Avtal 2023
Gummiverkstad med däck staplade i förgrunden. En man står och jobbar framför en bil längre in i lokalen.

Det blev inget nytt avtal om arbetstid

Gummiarbetare. Det blir inga nya villkor om arbetstider i gummiverkstadsavtalet. Överenskommelsen föll efter att medlemmarna sagt sitt.