Forskning om vägens riddare

Krisen i åkeribranschen har fått en grupp arbetarhistoriker i Landskrona att spetsa öronen. Nu planeras ett treårigt projekt där forskarna vill titta närmare på hur yrket som ”den fria vägens riddare” förändrats från 1970-talet fram till nutid.

Projektet är tänkt att fylla ett tomrum. Det finns inte mycket forskning om svenska lastbilschaufförer och deras arbetsförhållanden i dag, konstaterar Lars Berggren. Han är historieprofessor vid Centrum för arbetarhistoria i Landskrona och en av fyra forskare som står beredda att gräva djupare i ämnet.

– Min kollega Annette Thörnqvist har tidigare skrivit om olika former av osäkra anställningar så vi började fundera över att titta närmare på transportnäringen. Just den branschen är väldigt illustrativ om man ska försöka förstå hur arbetsmarknaden, arbetares vardag, privatliv och sociala samspel förändrats under de senaste årtiondena.

– Transportsektorn är väldigt spännande. Alla viktiga frågor koncentreras där!

Lars Berggren räknar upp IT-revolutionen med mobiler och gps-utrustning, vilket gett arbetsgivarna helt nya möjligheter att övervaka förarna.

– Det ökar stressen, samtidigt som den nya tekniken förbättrar chaufförernas möjligheter att hålla kontakt med familj och vänner.

Med inträdet i EU följde också en helt ny konkurrenssituation, med prispress och möjligheter att anlita lågt betalda lastbilsförare från de nya medlemsländerna i Östeuropa. Svenska åkerier klappar igen och svenska förare blir av med jobbet eller oroar sig för att göra det. Vad innebär det för relationen mellan svenska och utländska förare och framväxten av ett vi och dom-tänkande?

I forskarnas problembild finns även avreglering av transportbranschen och tillåtna och otillåtna transporter genom Sverige av utländska företag, så kallat cabotage.

– Uppdrag granskning gjorde ett uppmärksammat reportage om de utländska förarnas slavlika förhållanden och frågan har fått stort genomslag i medierna, säger Lars Berggren.

Han och kollegorna intresserar sig också för chaufförernas speciella ”truckerkultur” med en mer eller mindre mytologiserad bild av vägarnas fria hjälte, en riktig karlakarl som reder sig själv och löser alla upptänkliga problem under vägen.

Kulturen rymmer yrkesstolthet, individuellt dekorerade, lackerade, hyttdesignade och omsorgsfullt vårdade lastbilar, liksom speciell klädstil, särskilt språk och jargong. Lars Berrggren kallar det en utpräglat maskulin värld som vidmakthåller en stark könsmaktsordning.

Kulturen odlades i USA och stora delar av världen, men forskarna uppfattar att myten inte fick lika stort genomslag i Sverige. Här krockade den med svensk arbetarrörelses starka föreställning om den skötsamma arbetaren, i kontrast med cowboyen som tar lagen i egna händer om något hotar hans frihet eller familj.

Har den svenska chauffören bytt cowboyhatten mot keps?

– Det ska vi titta på. Symboler är väldigt intressanta att studera, symbolernas kulturella betydelser. Det är inte alltid man uttrycker saker med ord utan också med klädstil och attribut.

Den fria hjälten är starkt antifacklig och ointresserad av att gå samman och kämpa för bättre arbetsvillkor, påpekar forskarna.

Kan det vara en del av förklaringen till alla konflikter och hårda ord mellan fackligt anslutna och icke-fackliga lastbilsförare i sociala medier?

– Ja, det tror jag. Det blir intressant att undersöka den fackliga frågan. Vad har avregleringen inneburit för fackets möjligheter att påverka, agera och organisera chaufförer? Finns det en antifacklig udd bland förarna och har den förändrats? undrar Lars Berggren.

Som exempel på mer amerikansk truckerkultur lyfter forskarna fram tidigare årgångar av tidningen Trailer medan Transportarbetaren står för mer av arbetarrörelsens ideal.

Historieforskarna kommer att studera både anställda chaufförer, egenföretagare och så kallat falska egenföretagare, där utländska chaufförer hyrs in för att köra åkeriers lastbilar men själva får betala skatt, försäkringar och sociala avgifter.

Vad har kvinnornas intåg i branschen betytt?

– Det vågar jag inte säga. Jag vill inte gå händelserna i förväg, säger Lars Berggren.

Han pekar också på makten över arbete och kapital – och hur balansen har förändrats över tid mellan lastbilschauffören, åkaren och transportköparen.

Under hösten väntas besked från Vetenskapsrådet med flera om forskarna får sina ansökta miljoner. Lars Berggren har gott hopp och en workshop om vägens hjältar kommer att arrangeras vid Centrum för arbetarhistoria i Landskrona i slutet av året.