”Förstaavtalet ska alltid gälla”
Hamn. Att Hamnarbetarförbundet har ett eget kollektivavtal ska inte påverka Transports förhandlingsposition i hamnarna. Det säger Erland Olauson, jurist och före detta avtalssekreterare i LO.
Erland Olauson var arkitekten bakom parternas förslag som ledde till begränsning av strejkrätten förra året. Den gör att det bara är tillåtet att strejka för att få till ett kollektivavtal och var en direkt reaktion på konflikterna vid containerhamnen i Göteborg. Just den begränsningen har inte särskilt mycket att göra med om Hamnarbetarförbundet ska ha rätt att teckna lokala avtal eller inte. Det finns en praxis som är betydligt äldre än så, säger han.
– Grundregeln är att om det finns ett kollektivavtal som reglerar arbetsvillkoren för de anställda, och det sedan kommer ett nytt fack som begär ett eget avtal, då ska det först tecknade avtalet gälla. Praxis i Arbetsdomstolen säger det.
– Fack nummer två kan inte ändra anställningsvillkoren för berörda arbetstagare. Det spelar ingen roll vilken förbundstillhörighet arbetstagarna har. Först träffade avtal innebär att arbetsgivaren åtagit sig att tillämpa villkoren för alla anställda, säger Erland Olauson.
Transports avtal gäller
Han har inte följt den aktuella tvisten närmare. Men säger ändå att det är Transports centrala avtal om regler kring arbetstid som gäller. Så länge Transport och arbetsgivaren inte har kommit överens om något annat lokalt. Olauson satt med och dömde när Transport fick Arbetsdomstolen att underkänna en lokal överenskommelse mellan Shorelink och Hamnarbetarförbundet.
– Domen talade om att inget annat förbund får förhandla fram avvikelser i avtalet. Hur domstolen kommer att döma nu vet jag inte, men det är den principen som har blivit praxis.
– I det pågående målet är Transport och Hamnarbetarförbundet bundna av riksavtal. Om Hamnarbetarförbundet fått teckna ett lokalt avtal hade det kunnat angripas rättsligt av Transport, som brott mot stuveriavtalet, eftersom Transport har det först tecknade avtalet.
Konfliktåtgärder
Begränsningen i strejkrätten innebär att det bara är tillåtet att ta till konfliktåtgärder för ett eget avtal. Just nu är Hamnarbetarförbundets avtal likalydande med Transports. Men även om HF vid nästa avtalsrörelse strejkar fram ett avtal, med skarpare skrivelser kring lokala överenskommelser, tror Erland Olauson inte att det skulle påverka något i praktiken.
– En annan part än den som har förstahandsavtalet har alltid rätt att vidta stridsåtgärder för att få ett eget avtal. Men det får ingen verkan gällande anställningsvillkoren. Så var rättsläget långt innan begränsningarna.
Därmed, säger Erlandson, kan exempelvis Hamnarbetarförbundet inte ta till stridsåtgärder för att ”tvinga” arbetsgivaren att göra en annan tolkning av avtalstexten än den domstolarna slagit fast.
Varför ska förstaavtalet ha ensamrätt på att reglera anställningsvillkor?
– Det hänger samman med att man inte vill ha en situation som den man hade i England förr. Där kunde flera olika förbund ha egna avtal för folk som jobbade med samma sak på arbetsplatserna. Första facket strejkade sig till ett avtal, och så kom nästa fack och strejkade för sitt.
– Det var så omfattande stridsåtgärder att det till slut blev möjligt för Margaret Thatcher att införa generella strejkförbud. Principen är till för att få ordning och reda på arbetsmarknaden, säger Erland Olauson.
”Djungelns lag”
Han berättar att andra länder än Sverige har en ordning med fler begränsningar för hur och när arbetstagare får strejka och vilka åtgärder som ska till först.
– Exempelvis att ett visst antal medlemmar måste rösta om det, eller hur omfattande stridsåtgärderna får vara.
– I Sverige finns inget sådant, här råder djungelns lag. Du får vidta vilka stridsåtgärder du vill, så länge syftet är att sluta ett avtal. Men när avtalet väl gäller råder i princip hundraprocentig fredsplikt. Det skulle inte funka om man kunde strejka för att rubba själva systemet.