Goda resultat med vindsmarta lastbilar
Bränsleförbrukningen kan minskas rejält om virkesbilar utrustas med detaljer som minskar luftmotståndet. Det visar studier i vindtunnel som gjorts av Skogforsk och Linköpings universitet.
– Resultaten är mycket lovande, vi tror på en sänkning av bränsleförbrukningen med upp till åtta procent, säger Claes Löfroth, transportforskare vid Skogforsk.
Forskarna har byggt en modell av en timmerlastbil och testat att sätta på olika vindavvisande detaljer för att se hur mycket bränsleförbrukningen kan reduceras. Bland annat har forskargruppen täckt mellanrummet mellan förarhytt och lasten, förlängt vindavvisare samt täckt mellanrummet mellan virkestravarna.
– I försöken har vi täckt fordonen med olika plastdetaljer och kartong. Men vilket material vi ska använda på vägarna är en senare fråga. Vi prövar oss fram.
Ett annat sätt att minska luftmotståndet och därigenom bränsleförbrukningen är att sätta fast så vingar, så kallade ”tailwinds” längst bak på fordonet.
– Man har testat detta på skåpbilar i Kanada och USA. De sticker ut kanske 70 centimeter baktill och ger väldigt stor effekt.
Ingen har tidigare testat detta på virkesfordon
Sedan tidigare har Skogforsk tillsammans med Vägverket gjort försök med extra långa och tunga transporter på mellan 74 och 90 ton. Detta för att få ned bränsleförbrukningen, räknat per transporterat ton. Aerodynamiska lastbilar är alltså nästa steg och skulle kunna få ned utsläppen ytterligare ett steg för virkestransporter.
– Scania och Volvo har lagt ned mycket utveckling på att förbättra hytten och själva lastbilen, men ingen har tidigare tittat på rundvirkesfordon, säger Claes Löfroth.
Även vid tomkörning finns det pengar att tjäna för virkesbilarna. Genom en så enkel åtgärd som att fälla ned stakarna som håller fast timret, så kan man sänka luftmotståndet och därigenom få ned bränsleförbrukningen cirka sex procent, enligt studien.
Bättre miljö och lägre kostnader
Timmerbilarna drar i snitt 5,8 liter bensin per mil, så för den som lyckas sänka bränsleförbrukningen finns det alltså stora pengar att tjäna. Dessutom är det bra för miljön om utsläppen kan minskas. Och att hitta frivilliga åkeriföretag som vill utföra de praktiska testerna ska inte vara något problem.
– De flesta åkarna har en väldig press på sig att få rörelsen att gå runt. Bränsle och personal är de största kostnadsposterna. Åkarna tror mycket på den här smarta utformningen av lastbilarna, gärna i kombination med de högre bruttovikterna på 74–90 ton.
Nu ska denna förstudie slutrapporteras och sedan ska forskarna söka pengar för att kunna fortsätta projektet.
– Inom ett år hoppas jag att vi har det första försöket med riktiga bilar ute på vägarna.
