Hallå där!
På väg hem med kranbilen blir Nicklas Jansson vittne till en trafikolycka och räddar livet på en långtradarchaufför. I dag hedras han för insatsen.
Vad hände den där julidagen på E4:an ett par mil söder om Nyköping?
– Plötsligt small det och slog gnistor. Jag ser något stort vitt som rasar ner mellan två broar. Det är en lastbil. Jag stannar min kranbil och ringer 112. En personbil med husvagn är inblandad men passagerarna klarade sig bra.
– Lastbilen är totalkvaddad. Jag kan inte tro att det finns en levande person i den, men ropar till chauffören som svarar. Bilen läcker bränsle. När ambulanspersonalen kommer vill jag säkra lastbilen med min kran, men då börjar den brinna.
Vad tänkte du då?
– Shit. Nu är det bråttom om chauffören ska överleva. Jag la benen på ryggen och hämtade en brandsläckare. Jag hoppar upp på skrothögen och tänker att om den glider ner från broräcket gäller det att hoppa bakåt, men branden släcker jag enkelt.
Hur förstod du att lastbilen behövde säkras?
– Släpvagnen hängde ner under bron och nådde marken, men var fortfarande kopplad till lastbilen. Min kran kanske kunde hålla den kvar, men knappast bärga långtradaren, bedömde jag.
Vad hände efteråt?
– Jag har hyllats mycket. De inbladade har kontaktat mig. Chauffören som miste båda benen i olyckan träffade jag så sent som i förra veckan. Helt ärligt, det som betytt mest är att alla inblandade överlevde.
I dag har du fått en utmärkelse av Brandskyddsföreningen?
– Ja, ett diplom, blommor och stipendium. Jag ska använda pengarna till en resa med sambon. Jag hade inte väntat mig att få något så detta är jättekul.
