Hallå där!
Strejk är ett tungt vapen för hamnarbetare. De har makt att lamslå hela samhällsekonomin. Ekonomhistorikern Jesper Hamark på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har skrivit en doktorsavhandling på ämnet hamnar, hamnarbetare och arbetsmarknadskonflikter.
Betyder det att hamnarbetare strejkar oftare än andra?
– Nja, det är inte helt lätt att svara på. Förut trodde man att hamnarbetare var strejkbenägna angående allt och hela tiden, men så är det inte. Jag har främst kollat perioden före andra världskriget, och då strejkade de inte mer än andra i Sverige. Då var det mycket vanligare att gruvarbetare och hamnarbetare i England strejkade mer än andra. Vad som däremot är sant är att en strejk i en hamn alltid får stora konsekvenser på samhällsekonomin.
Riskerar inte den makten att göra hamnarbetaren till en odräglig motpart vid förhandlingsbordet?
– Odräglig är inget ord jag skulle använda. Men de är inte dummare än att de säkert är medvetna om den makten. Men det där med att ha möjlighet att sabba en produktion är ju bara en av flera saker som har betydelse vid förhandlingsbordet. På ett sätt kan man säga att hamnarna har blivit känsligare i dag när företagen inte längre har lika stora lager som förr. Men generellt skulle jag nog säga att makten har försvagats. Containrar kan ju också gå på trailer eller järnväg och man kan byta till en annan hamn. Det måste också tas med i beräkningen.
– Det kan vara farligt att ha för mycket makt också. År 2002 var det en konflikt i en hamn på västkusten i USA. Hamnarbetarnas strategi var att jobba exakt efter regelboken, de blev paragrafryttare, vilket gjorde att verksamheten blev långsam. Men de blev lockoutade i tio dar. Då ingrep Bush i enlighet med en paragraf som ger presidenten den rätten när rikets säkerhet hotas.
Så hamnarbetare bör hantera sin makt varsamt?
