Hallå där!
Flyg. Martin Andersson, ordförande i klubb 4 på Arlanda med bland annat plåtslagare och flygmekaniker. Er arbetsgivare Patria Helicopter har höjt era löner – innan avtalsrörelsen för flygbranschen ens dragit i gång. Varför då?
– Företaget har under lång tid med ljus och lykta försökt få tag i folk till vår yrkeskategori eftersom vi har ett konstant flöde av arbete. Helt naturligt slutar alltid någon och de är svåra att ersätta. Vi har haft folk inne, som kandidater, men de har tyvärr backat ur eftersom de inte är nöjda med den lön företaget erbjuder. Högre löner gör arbetsplatsen mer attraktiv och bidrar till att få hit mer folk.
Patria Helicopter har höjt era löner med mellan 1 000 och 3 000 kronor?
– Ja, ungefär och för de allra flesta. Jag vet inte exakt vad alla fått, men höjningen baseras på en sammanställning av de löneanspråk folk som sökt hit haft. Inte rakt av, men något sorts snitt. Företaget har lagt ner ganska mycket arbete på det. Höjningen gäller främst plåtslagare och komponentmekaniker, som det är störst brist på.
Är det brist både nationellt och internationellt?
– Ja, när jag började som plåtslagare för ungefär tolv år sen låg medelåldern på i snitt 45 år i Sverige. Nu är alla över 50, 55 år så det behövs tillskott.
Ökade prestationskraven på jobbet i och med lönehöjningen?
– Nej, det var rätt uttalat från chefen att det inte skulle öka kraven och att vi inte skulle göra mer än vi redan gör. Möjligtvis att vi tänker lite mer på att hålla arbetstider och raster.
Hur reagerade kollegorna på lönehöjningen?
– De flesta tyckte att det var positivt, men förstod först inte anledningen. Många blandade nog ihop det med avtalsförhandlingarna, fast de har ju inte börjat än. Det är positivt att företaget tydligt visar att de vill satsa på det här och få in ny personal.
Avtalsförhandlingarna inom flyget börjar i mitten av september och du sitter med i delegationen för flygmekaniker och plåtslagare. Tänker du lyfta personalbristen i förhandlingarna?
– Ja, det är ett bra argument för att höja lönerna. Den personal branschen söker nöjer sig helt enkelt inte med den låga lön som arbetsgivarna erbjuder i dag. Under pandemin försvann mycket folk från flyget. De har skolat om sig och jobbar på andra håll i dag.
Vad tjänar du?
– 40 500 kronor med alla påslag och lokala tillägg, efter tolv år i yrket. Vi jobbar vardagar klockan 7 till 16 och har ingen ob.
Vad är en rimlig lönehöjning i årets avtalsrörelse?
– Bra fråga, det är väl marknaden som avgör det. Problemet för oss är att den högsta tariffen (högsta steget i lönetrappan) ligger på knappt 29 200 kronor. Sen får man hela tiden hålla på och plussa på med lokala tillägg och personliga påslag, för att komma upp i en lön som går att anställa folk på. Så låg lön som står i kollektivavtalet är det nästan ingen som har. En höjning på 8 000 kronor i tarifflönen vore väl rimligt.
Om tarifflönerna var högre skulle ni inte behöva ha så många tillägg och påslag, tycker du. Kan du ge några exempel?
– År i företaget och lokala sprickindikeringstillägg. Vi har en hel massa. Lönehöjning är det viktigaste i årets förhandlingar beroende på situationen i samhället.
Flygbranschen drabbades hårt under pandemin. Hur var det för er?
– Ingen blev permitterad och det var vi väldigt glada för. Vi var förskonade eftersom vi i stort sett bara arbetade med samhällsbärande verksamhet som polis, ambulans och militärflyg.
Hur är det annars på jobbet?
– Det är fullt upp och så kommer det nog att vara under lång tid framöver. En positiv utveckling, men nu måste jag slänga mig i väg på nästa grej här.
Fotnot: Tariffer kan beskrivas som olika steg i en lönestege som ökar successivt, beroende på bland annat utbildning och anställningstid. I klubb 4 på Arlanda ingår, förutom flygmekaniker och plåtslagare, även flygelektriker, komponentmekaniker och förrådspersonal.