Hallå där!
Magnus Niska, lastbilschauffören i Haparanda som tvingades amputera höger arm, är först i världen med en protes som är inkopplad till skelett, nerver och muskler. Hans hjärna och protesen står i direktkontakt med varandra.
Vad hände?
– Det var länge sedan, när jag jobbade på ett jordbruk. Jag slog i armen i en järnkant och fick ett blåmärke. Sedan blev det en tumör som jag fick operera bort, men den fortsatte att växa inuti benet.
– Jag amputerade armen 2003, och tio år senare fick jag min nya robotarm. Den är så mycket bättre än den gamla protesen.
Berätta hur robotarmen fungerar?
– Den sitter fastskruvad med titanskruvar i skelettet. Elektroder gör att protesen är direkt kopplad till mina muskler och nerver. Och det gör att den känns mer som en riktig arm än ett hjälpmedel. Jag kan ta loss den om jag vill, men gör det bara ibland.
Kör du fortfarande lastbil i jobbet?
– Javisst, jag kör malm från LKAB:s Mertainengruvan i Svappavaara och jag jobbar extra åt en åkare. Då kör jag både i Sverige och Norge. Lastsäkringen är inga problem, jag håller spännbanden med höger hand och spänner fast med vänster.
Och hur känns det att ha blivit känd i press, radio och tv?
– Tja, folk vill ju prata hela tiden, jag får inte gå och handla på fredagarna längre för jag kom aldrig hem igen. Jag är flera dagar i veckan hos läkarna i Göteborg, sen har jag tre barn, sambo och villa. Och så ska man hinna jobba också. Så ganska hektiskt har det varit.
