Hamnkommuner kan stoppas från att muddra sina farleder
Kommunerna ska få hjälpa till att finansiera muddring och andra infrastrukturprojekt i sina hamnars farleder, tycker regeringen. Men i går röstades förslaget ner i riksdagens trafikutskott. Branschorganisationen Sveriges Hamnar varnar för allvarliga konsekvenser i svenska hamnstäder.
I flera hamnar, däribland Gävle, pågår eller planeras stora muddringsarbeten där det är meningen att kommunerna ska vara med och betala notan. Detta utgår från att regeringen får igenom sitt förslag: Att kommuner och regioner ska kunna medfinansiera infrastruktur till sjöss. Enligt regeringsförslaget ska medfinansieringen vara frivillig, och inte innebära att ett projekt får förtur bland statens planerade infrastruktursatsningar.
Men igår, tisdag, röstades förslaget ner i trafikutskottet, av den rödgröna oppositionen tillsammans med Sverigedemokraterna.
– Vi har en fördelning i Sverige där staten svarar för infrastruktursatsningar, medan kommunerna ansvarar för skola, vård och så vidare, säger Suzanne Svensson (S), ledamot i trafikutskottet.
Mikael Castanius, branschchef på Sveriges Hamnar, tycker att kommunal medfinansiering borde vara tillåten.
– Samma principer borde gälla för sjöinfrastruktur som för landinfrastruktur. Det vill säga, medfinansiering bör vara tillåten men aldrig tvingande, säger Mikael Castanius.
Suzanne Svensson menar att land- och sjöinfra redan följer samma principer.
– När kommuner finansierar infrasatsningar på land handlar det om kommunala vägar, och ibland om viss medfinansiering där kommunala och statliga vägar går ihop. Det är egentligen samma sak med sjöfarten – kommunerna kan ju finansiera kajer och andra satsningar på torra land, medan farlederna är statens ansvar, säger Suzanne Svensson.
Mikael Castanius anser att det skulle innebära stora problem ”för i princip alla svenska hamnar” om kommunerna inte får vara med och bekosta nödvändiga satsningar.
– När det gäller den pågående muddringen i Gävle, har den nog redan kommit för långt för att kunna stoppas. Men exempelvis tänker jag på Göteborgs hamn som vill muddra sin farled, och där hamnledningen diskuterat att kommunen skulle svara för upp till en tredjedel av kostnaden. Och Luleå hamn behöver stora satsningar för att kunna hantera de ökande malmvolymerna – jag har väldigt svårt att se hur det ska kunna genomföras om inte kommunen får hjälpa till. Risken är att malmen skeppas ut via Narvik i stället, säger Mikael Castanius.
Regeringsförslaget debatteras i riksdagen den 23 oktober.