Löneutveckling transportare/industrin
Close
Statistiken kommer från en rapport författad av Clas Linder och Dan Nyberg, som sammanställt olika typer av statistik för att få en bild av löneutvecklingen. De har använt sig av de siffor som finns. Fram till 1992 visar den röda kurvan rena åkerilöner. Därefter har löneuppgifterna hämtats från flera olika källor. Och även om siffrorna inte är helt exakta så visar de en trend.
Close

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.

”Det är ju inte ens ett skrovmål i veckan”, sa en arg Transportmedlem när han ringde Transportarbetaren samma dag som chaufförslönerna blev klara.

”Jag tycker att vi ska ställa varenda tankbil så ska vi se att lönerna kan gå upp”, fortsatte han.

De flesta av Transports avtal blev klara i våras. Alla med en löneökning på 6,5 procent över tre år. Dessutom med en låglönesatsning för de flesta som tjänar under 24 000 i månaden, beräknat på heltidslön. Allt enligt de riktlinjer som Industriavtalet och LO:s samordning ritat upp.

Jag frågade mannen som ringde om han tyckte att Transport borde lämna lönesamordningen.

– Ja, men givetvis, sa medlemmen med bestämd Malmfältsdialekt.

Bra reallöneutveckling

Dan Nyberg och Clas Linder
Dan Nyberg och Clas Linder. Foto: John Antonsson

Även om chauffören som ringde upp var arg har det funnits stora ekonomiska fördelar med Industriavtalet. När man räknar på löneökningar och tar hänsyn till pengars minskade värde får man fram det som kallas reallöneökning. Transports medlemmar har haft en bra reallöneutveckling de senaste 20 åren. Försiktiga löneökningar med låg inflation har inneburit mer pengar i plånboken.

För den som har koll på korridorerna på Transports förbundskontor är Clas Linder och Dan Nyberg bekanta ansikten.

Clas Linder säger att han är Transports hustomte, han är också före detta förbundskassör och var förbundsordförande under en kort period.

Dan Nyberg jobbade som utredare och dyker ibland upp för att läsa gamla protokoll och bläddra i gulnade nummer av Transportarbetaren.

Tittat på vad som hände

Linder och Nyberg har lagt månader på att få en bild av hur transportarbetarnas löner har utvecklats under en längre period. Närmare bestämt de 45 åren mellan 1960 och 2015. Fram till 1992 fanns det detaljerad lönestatistik genom ett samarbete mellan dåvarande Svenska arbetsgivareföreningen och LO. Självklart finns det fortfarande statistik, men inte på samma detaljnivå. Med de siffror som finns tillgängliga har Linder och Nyberg försökt så gott det går.

– Det vi ville kolla var: Vad hände egentligen? säger Clas Linder.

Det han syftar på är ett beslut som fattades av många Transportkongresser från 1960-talet och fram till 1982. Att åkerichaufförernas löner ska matcha industriarbetarnas.

Linder och Nyberg har jämfört åkerilöner, och sedan åkeri- och lagerlöner, med industriarbetarnas. Under de 45 uppmätta åren var det bara sex där transportarna tjänade lika mycket eller mer än industriarbetarna. Resten av åren har chaufförerna legat under.

– Även om man inte kan stirra på varje enskilt år finns en trend som är tydlig. Transportarbetarnas löner ligger nästan alltid under industrigenomsnittet, säger Dan Nyberg.

Diskutera lönesystem

Clas Linder och Dan Nyberg hoppas att deras sammanställning gör att en diskussion om lönesystem lyfts i Transport. Kanske ackord inte var så dumt i alla fall? Linder och Nyberg berättar att under alla år som det går att mäta, från 1970–1992, så var ackordslönerna högre än tidlönen.

– Fördelen med en fast lön är att du vet vad du får betalt och kan planera vad du ska göra för pengarna. Men baksidan är att du kan få jobba hårdare och snabbare och frakta mer i bilen utan att få mer betalt, säger Clas Linder.

Varför? Ekonomi är inte så komplicerat som vissa vill få det till. När en lagerarbetare packar fler paket än året innan, eller när en lastbilschaufför får med mer eller tyngre gods i bilen, har det skett något som kallas för produktivitetsökning. Varje anställd skapar mer värde.

Löneökning arbetare/tjänstemän
Varje år sammanställer LO lönestatistik. De senaste tio åren har klyftan mellan arbetare och tjänstemän ökat. Alla tjänar så klart mer, men löneklyftan är den största vi har haft i Sverige sedan 1930-talet.  Grafik: Christina Ahlund

Hur få mer betalt

Produktivitetsökningen är den kanske viktigaste anledningen till att löner ökar.

74-tonsbilar är på gång och ökad robotisering på lagren gör att färre händer behövs. Det är två exempel som kommer att leda till rejäl produktivitetsökning. Om det finns ett fungerande ackord får arbetarna en större del av värdet från produktivitetsökningen, säger Nyberg och Linder.

– Genom att titta på alla siffror kan vi ställa oss frågan: Hur kan vi runda det här? Ska vi nöjt sitta i baksätet och titta eller ska vi ta en diskussion om vad vi ska göra för att få mer betalt, undrar Dan Nyberg.

Transport satsar på bra lokala avtal

”Jag blir ju lite orolig när du pratar om att runda märket.” Det sa LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson med ett leende på läpparna till den nya Transportbasen vid kongressen i somras.

Han syftade på att Tommy Wreeth talat om att runda industrins lönemärke genom lokala förhandlingar.

Transports ordförande sitter bakåtlutad i kontorsstolen bakom skrivbordet och berättar vad han menade.

När han själv, i slutet av 1980-talet, började jobba på ASG i hemstaden Örebro var han 21 år gammal. Att vara med i facket var självklart för dem som arbetade där. För det var klubben som vid slutet av varje månad förhandlade med arbetsgivaren om gruppackorden.

Videospelare, mattor, vad det än var. Arbetarna fick betalt för varje sak som packades, utöver grundlönen. 1991 frystes till slut ackordsdelen av lönen på ett snittutfall på 9:43 i timmen. Om ackordet hade fortsatt att stiga på samma sätt som lönerna hade det motsvarat närmare 22 kronor i timmen i dag.

– Vi ska självklart ha bra tarifflöner i botten. Men jag tror också att vi ska försöka få fram bra lokala avtal så att vi kan få del av mervärdet från produktivitetsökningar.

Tommy Wreeth
Tommy Wreeth.  Foto: Justina Öster

Löneavtalen som har tecknats under året sträcker sig tre år framåt. Tommy Wreeth ser en fördel i att det finns gott om tid att förbereda sig inför nästa avtalsrörelse. De första stegen har redan tagits. Bland annat har en enkät skickats ut till Transports lokala ombudsmän. Därefter ska förbundet ta in åsikter från de personer som suttit med i delegationerna som förhandlat avtal. Han hoppas på så sätt att Transport kan hitta olika lösningar för olika avtal. Wreeth säger flera gånger att det inte finns någon medicin som funkar för alla avtal. För vissa grupper är det lokalt fackligt arbete. För andra, som taxiförarna, tror Wreeth att det främst behövs fler politiska beslut.

– Jag vill att det ska gå att få mer betalt. Men det ska vara rationellt och sakligt. Efter produktivitet och kompetens, inte chefernas godtycke. Jag vill inte heller börja med lönepotter eller individuell lönesättning.

En sak som försvårar förhandlingsläget är att lönestatistiken är begränsad. Den som finns tar arbetsgivarsidan in genom Biltrafikens arbetsgivarförbund och Svenskt Näringsliv.

– Vi skulle behöva en egen bra statistik. Om vi ska förhandla lokalt måste vi ha koll på läget, säger Tommy Wreeth.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Alex Lindqvist:
    23 oktober, 2021

    Jag kan tycka Transport bara ska sätta ned foten och ställa krav på 180kr timmen. Annars parkeras bilarna.
    Åkare och kunder får helt enkelt justera priserna bara.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Delpension i nytt avtal för utlandsförare

Utlandsavtalet. Transport och Biltrafikens Arbetsgivarförbund har kommit överens om ett nytt avtal för chaufförerna som kör på utlandet.

Tidningsbudens nya avtal klart

Tidningsdistributörsavtalet. En löneökning på 6,4 procent över två år – onsdagen den 23 april undertecknade Transport och Medieföretagen ett nytt kollektivavtal för tidningsbud. Avtalet följer industriavtalets lönemärke.

”Förväntad kompromiss”

Kollektivavtal. Det kunde varit värre – men också bättre. Och oklart vad som egentligen är normerande, utöver lönenivå. Så kommenterar Transports ordförande Tommy Wreeth parterna inom industrins överenskommelse.

Snabbkoll
Rättigheter och skyldigheter. Illustration: Mattias Käll

Håll koll på dina rättigheter – och skyldigheter

Anställd. Det kör ihop sig på jobbet och du vänder dig till facket. Får arbetsgivaren verkligen göra så här? Som anställda har vi många rättigheter – men också skyldigheter.

Kultur
Kiruna Folkets hus när verksamheten var i gång. Foto: Lars Sjölund

Farväl till Folkets hus?

Organisering. En gång arbetarrörelsens egen mötesplats, blomstrande och med central roll för folkbildningen. I dag på väg att försvinna. De senaste tjugo åren har vart tredje Folkets hus lagts ned.

Bemanning
Cevas Zalandolager i Brunna.

Transport stämmer företag för brott mot bemanningslag

Lager & terminal. En person jobbade som inhyrd på Cevas terminal i Stockholm i mer än två år. Då ska personen erbjudas tillsvidareanställning på arbetsstället eller två månadslöner. Det fick hen inte. Nu stämmer Transport företaget i tingsrätten.

Servicetrafik
Taxiträff i Söderhamn i slutet av februari. Fack, trafikföretag, politiker och tjänstemän från regionen samlades för att diskutera taxibranschen och offentliga upphandlingar. Foto: Lilly Hallberg

Striden för anständiga villkor

Taxi. När lägsta bud blir helt avgörande vid offentliga upphandlingar blir konsekvenserna ofta stora – för färdtjänstförare, för barn och sjuka beroende av transport, för trafikföretag. Och ytterst för alla skattebetalare.

Sohail Samadi väntar på körning utanför Gävle sjukhus. Han kör för Bocken taxi, ett av 25 bolag som X-trafik upphandlat trafik av. Foto: Lilly Hallberg

Sohail söker annat jobb

Taxi. Utanför Gävle sjukhus väntar Sohail Samadi. Han tycker att det fungerar bra att köra serviceresor för Gävlebolaget Bocken taxi men att det är svårt att klara sig på lönen.

Automatisk förtöjning
Med stora vakuumplattor sugs fartygen in till en av kajerna i Kapellskärs hamn, en process som går tyst till och tar omkring 30 sekunder.

Hamnen där skeppen sugs fast

Kapellskär. Plötsligt är fartyget i väg. Lösgjort från de stora vakuumplattorna på ett nästan overkligt, ljudlöst vis. Kapellskär i Roslagen är först i landet med automatisk förtöjning – vid anlöp tar det 30 sekunder att suga in M/S Finnsirius till kajen.

Däckbytartider
Jennie Franzén trivs bäst bland tungbilarna.

Lugnet före stormen

Gummiverkstad. Rockbandet Slade ljuder ur högtalarna och smält snö droppar i håret på däckmontörerna i splitternya lokaler vid däckverkstan Ingers däck. Men vem är Inger? Tungbilsmontören som rycker ut heter Jennie.

Snabbkoll
Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning. Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi ett bättre arbetsklimat

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.