Här mäts gashalten i alla containrar
Efter en olycka där två personer hamnade på intensiven med akuta förgiftningssymptom, mäts gashalten i varenda container på Clas Ohlson i Insjön. Vi åkte dit och kollade in hur det går till.
– Det är optimalt väder för gaser att frigöras i dag, säger skyddsombudet Micael Kans-Lodén. Tjugo grader ute, solen lyser och luftfuktigheten är hög.
Det är dags att mäta en av de i snitt dagligen femton leveranserna. Micael rullar fram den specialbeställda mätutrustningen vid namn gasmet, en tung historia med tillhörande gastub för klinisk rengöring av mätmunstycke och slang. Micael gläntar på dörrarna till containern, firar snabbt in slangen mellan kartongerna och stänger sedan ordentligt. På datorn börjar staplar och diagram pendla upp och ner. Micael böjer sig över skärmen, tar sig en rejäl titt på kurvor som sticker lite högre än andra och konstaterar strax att, vädret till trots, gav mätningen träffar långt under alla gränsvärden. Containern är okej att öppna. Allt som allt tog det fem minuter.
Snabbt och enkelt men inte billigt. Clas Ohlson har betalat en halv miljon kronor för gasmet, en investering som varit värd varenda krona, enligt Micael. Den kan spåra 275 ämnen och får träffar ända ner på molekylnivå.
Vanligast är förhöjda halter av aceton, etanol, metanol och a-Pinen, ämnen som kan utsöndras från träprodukter, färgtryck och mjukgörande medel till bland annat elkablar. Då och då sticker mätkurvorna i väg och då ventileras containern ordentligt innan lossningen får påbörjas. Med företagets hemsnickrade utsug tar det tjugo minuter att rensa luften från alla skadliga partiklar.
– Vi tog en överbliven vädertätningsfläkt och monterade på utsug och inblås, ett par rör och en strömanslutning, säger Micael. Eftersom vi redan hade fläkten och vi gjorde den i vår egen verkstad, har den kostat oss två tusen kronor. Hade vi behövt köpa in allt material skulle den nog hamnat kring tio tusen i stället.
Orsaken till den rigorösa säkerheten kring containerarbetet är den olycka som skedde år 2006. Två män som ena dagen problemfritt lossat en container låg dagen efter på intensiven i Falun med yrsel, frossa, andningsbesvär och illamående. Före olyckan hade det funnits en del oroliga funderingar kring vad det egentligen kunde finnas i containrarna, men ingen hade tagit tag i det.
– Och nu blev det en turboeffekt, säger Micael. Alla ville samma sak, men den som drev på mest för att göra miljön säker var faktiskt arbetsgivaren. Olyckan gjorde att cheferna snabbt prioriterade arbetet med arbetsmiljön för att få till en förbättring.
Forskare kom till Clas Ohlson och mätte halter av det ena och det andra. De provade ut en mätutrustning som skulle vara så heltäckande som möjligt. År 2008 anlände gasmet till Insjön. Med lite service och några uppgraderingar då och då står den utan problem pall för femton mätningar om dagen.
– Med den här investeringen och detta nya arbetssätt har vi åstadkommit en arbetsmiljö som känns helt säker, säger Micael.