Gryning i Fornhöjden. Nicklas första stopp är återvinningsstationen som för tillfället är värst drabbad av nedskräpning i kommunen. Foto: Lilly Hallberg
Close
Gryning i Fornhöjden. Nicklas första stopp är återvinningsstationen som för tillfället är värst drabbad av nedskräpning i kommunen.
Close
Kriminell sophantering

Här används ”sopspioner” i kampen mot brottslig dumpning

Södertälje. Små och stora brott – en sängbotten ställd framför pappersinsamlingen, en brinnande soptipp. I hela landet har kriminell avfallshantering fått ökad uppmärksamhet. I Södertälje arbetar ett par kommunala tjänstemän mot brottsligheten – som ”sopspioner”.

Samordnare mot illegalt avfall. Det är Nicklas officiella titel som anställd vid Södertälje kommun. Han vill varken stå med efternamn eller synas framifrån på bild.

– Det finns vissa risker när det handlar om organiserad brottslighet.

Tidigare arbetade han inom en grupp för att komma till rätta med bilbränder, tillsammans med polis och försäkringsbolag. Det år projektet startade, 2017, brann 350 bilar i kommunen.

– Vi levererade ganska rejält. Får man inga försäkringspengar blir det heller inte intressant att elda upp bilen. Sophanteringen var en del av det jobbet också, säger Nicklas.

Brottssyndikat

Sopor har länge lockat brottssyndikat, som maffian. Förtjänsterna är höga och riskerna att åka fast jämförelsevis små, straffen låga. I Sverige är illegal dumpning också ett sätt att komma undan skatten för att lägga avfall på depå, alltså vanlig soptipp.

När kommunens samordnare varit ute och kontrollerat en plats åker klisterlappen på. Det gör att fler anmälare inte behöver höra av sig. Foto: Lilly Hallberg
När kommunens samordnare varit ute och kontrollerat en plats åker klisterlappen på. Det gör att fler anmälare inte behöver höra av sig. Foto: Lilly Hallberg

Nicklas arbetar sedan årsskiftet på tjänsten som sopspion – ”okej uttryck om det sägs med glimten i ögat” – tillsammans med en kollega. Ungefär halva arbetstiden är de inne på kontoret, resten ute på fältet.

Kommunens driftsenhet i en utkant av Södertälje stad: Klockan är före sex, det är slutet av oktober och fortfarande mörkt ute. Nicklas rum rymmer dokumentationsmaterial och böcker, men också en del hårdrocksrelaterade bilder, några krukväxter och en gitarr (”kan spela men ska stämma den åt en kollega, jag är egentligen trummis.”).

Anonyma tips

Arbetspasset börjar med en genomgång av inkomna ärenden. Via kommunens hemsida, och en app, är det enkelt att felanmäla brister eller upptäckter i utemiljön. Tipsen kan lämnas anonymt. Det kan röra allt från potthål på vägarna till algblomning på badplatser. Sopspionerna tar hand om avfalls- och nedskräpningskategorierna.

– Ungefär 70 procent av tipsen om avfall kommer från allmänheten, säger Nicklas.

Uppskattningsvis lika mycket av den illegala dumpningen är organiserad, enligt honom. Ofta ligger oseriösa aktörer inom bygg- eller transportbranschen bakom brotten.

– Men vi märker att även företag inom äldreomsorg eller barnomsorg ägnar sig åt det. Hittar man 50 vuxenblöjor och liggunderlag vet man att det inte är från en privatperson… Och ju mer det kostar kommunen att ta rätt på sådant avfall, ju mindre pengar blir det till omsorgen, säger Nicklas.

– Många anlitar ju också företag för att hämta avfall efter en renovering, till exempel. Men kolla att det är ett seriöst företag. Visst, det går att spara hundralappar genom att anlita andra men räkna med att avfallet hamnar ute i naturen. Och i slutändan blir det inte billigare, som skattebetalare får du bara betala på ett annat sätt.

Fritt jobb med ansvar

Nicklas trivs med sitt jobb, det är fritt med ansvar.

– Det är skönt att hålla inkomna ärenden i schack. Och det är också kul att komma ut att träffa människor, det är inte alla som vet hur man ska hantera sopor. Vi jobbar för att göra det enklare.

Fast Nicklas har också satt dit personer som han upptäckt på plats. Exempelvis ett äldre par som lämnade ett tiotal sopsäckar utanför en återvinningsstation, och förklarade att de bara gjorde ”som alla andra”. Sådana miljöbrott kan ge böter på flera tusen.

Första stopp på rundan denna måndag är återvinningsstationen i Fornhöjden, ett miljonprogramsområde från 1970-talet i norra delen av staden. Det ser ut som att det var mycket länge sedan där städades. Det är det inte, det görs sju dagar i veckan.

Ungefär 70 procent av tipsen om avfall kommer från allmänheten, säger Nicklas. Foto: Lilly Hallberg
Ungefär 70 procent av tipsen om avfall kommer från allmänheten, säger Nicklas. Foto: Lilly Hallberg

Högar av bråte ligger framför behållarna. Trasor, gamla kläder, mattor, metallskrot, matsopor och flaskor. Ett grönt mjukdjur ligger på asfalten bredvid en vält resårbotten. Papper flyger omkring, i öppningarna till inkasten ligger avier och öppnade brev. Inkassokrav och brev från kronofogden. Uppgifter som skulle kunna användas för att avslöja dem som gjort sig skyldiga till nedskräpning. Fast Nicklas verkar mest se det som sorgligt och tittar efter sådant som kan visa om ett företag dumpat avfall. Han pekar på vad som ser ut som en 50-liters plasthink som en gång rymt jalapenos; den sorts starka paprika som till exempel brukar vara på kebabpizza. Konstaterar: Det kommer från en restaurang.

Samarbete med områdespolisen

Nästan all större dumpning sker nattetid. Därför är samarbetet med områdespolisen tacksamt. Polisen är nästan alltid de som kommer i direkt kontakt med de misstänkta, tar avfallsbrottslingar på bar gärning.

– Vi har också engagerat Securitas, som visar upp sig och tittar till stationerna på nätterna, säger Nicklas.

Om det finns något typiskt ärende? Nicklas tvekar, det är rätt mycket olika slags fall. Det skulle i så fall vara återvinningsstationerna. Nyligen stängdes två stationer i kommunen, Hovsjö och Geneta, på grund av omfattande nedskräpning.

– Många retar sig på kaos vid återvinningsstationerna, att det inte går att komma fram ens. Men problemet flyttar runt, just nu är det nog värst här i Fornhöjden, säger Nicklas.

Innan det ljusnat är sopbilen på plats och tömmer avfall från containrarna. Fast först måste chauffören gå ur bilen och se efter så att det är möjligt utan risk.

Det ser ut som att det var mycket länge sedan där städades. Det är det inte, det görs sju dagar i veckan. Foto: Lilly Hallberg
Trots att återvinningsstationen städas sju dagar i veckan är det högar av allsköns bråte framför behållarna. Foto: Lilly Hallberg

En kvart senare kommer bilen från Samhall och dagens städarbete börjar.

– Det var likadant i går. Det ser ut så här varje dag, säger förmannen.

Trots allt. Nicklas tycker att det ljusnar. Folk i allmänhet har blivit bättre på avfallshantering. Han framhåller den kompetens som finns, inte minst vid de två tipp-anläggningarna inom kommunen och det kommunala bolaget Telge Återvinnings arbete med fastighetsnära sortering.

Skett förbättringar

Vesa Hiltula är vd på kommunala bolaget Telge Återvinning och tycker också att det skett förbättringar under senare år. Dumpning på annan mark har minskat men i stället ökat på återvinningsstationerna. Behovet minskar dock av stationerna på grund av den fastighetsnära insamlingen som i dag är väl utbyggd i fler områden.

Vid årsskiftet tar kommunen över ansvaret för insamling från Förpackningsinsamlingen (FTI), en producentorganisation med återvinningsstationer som system.

Vesa Hiltula vd Telge Återvinning. Pressbild: Telge
Vesa Hiltula vd Telge Återvinning. Pressbild: Telge

När det gäller att avfallskriminalitet vill Hiltula lyfta att kommunen ställer krav och kommer med lösningar.

– Ingen i Södertälje förnekar brottsligheten, men kommunen har valt samverka bland annat med polisen inom Pax, både när det gäller större och mindre allvarliga brott, säger han.

– Det är ofta så att tillfälligheten gör tjuven, också när det gäller avfallshantering.

Skjuter på kostnaden

Vesa Hiltula nämner att avfallsbranschen är speciell så till vida att intäkten kommer först, när ett företag tar hand om soporna. Kostnaden kommer när avfallet ska behandlas. Sedan är det möjligt att mellanlagra avfallet i tre år utan att tillstånd krävs, vilket gör det möjligt att skjuta på kostnaden:

–  Det är många enskilda entreprenörer så det är inte enkelt att komma åt. Det handlar om att medvetandegöra dem som producerar avfallet att lämna till en seriös entreprenör, som tar hand om avfallet på ett riktigt sätt. Vi har olika slags uppsökande verksamheter och information som många använder när det gäller var de ska göra av grejorna.

Renhållningsbolagets vd nämner att Södertälje sticker ut jämfört med andra kommuner på ett vis, och det gäller det stora antalet festlokaler.

– Ofta är ju avfallet det sista man planerar i samband med en större fest, lika litet som vid en husrenovering hemma. Och många gånger blir det så att en bekant ordnar med en kreativ lösning. Det kan vara en container som fylls med blandat avfall och forslas bort för mellanlagring och någon som påstår att det finns en plan… säger Vesa Hiltula.

– Vi presenterar en lösning för avfallet, många gånger en lösning som inte blir dyrare.

Inte drabbade i jobbet

Günter Paduch är miljöarbetare och kör i Södertälje. Han är också lokalt skyddsombud.

– Vi är alla medvetna om att det händer brott med tippningar, men det är inte så att vi är drabbade i jobbet. Jag har inte något som liknar det som hände i grannkommunen, branden på den privata soptippen. Det är mer så att man talar om det på jobbet, säger han.

Ur Günters perspektiv har problemen med avfallshanteringen tvärtom minskat. Är det problem handlar det oftast om kunder som har bråttom. Generellt har folk annars blivit bättre på sopsortering, enligt honom.

– Vi har också vår kontrollant som väldigt noga går igenom lasten och kontrollerar att inget som inte ska vara där finns med, säger Günter Paduch.

Om det gör det riskerar kunden böter.

Röjning vid motorvägen söder om stan. Unga från Telge Tillväxt, ett kommunalt bolag som startade som projekt för att ge unga och invandrarkvinnor hjälp att komma ut i arbetslivet. Foto: Lilly Hallberg
Röjning vid motorvägen söder om stan. Unga från Telge Tillväxt, ett kommunalt bolag som startade som projekt för att ge unga och invandrarkvinnor hjälp att komma ut i arbetslivet. Foto: Lilly Hallberg

Klassisk dumpningsplats

I närheten av motorvägen söder om staden arbetar ett tiotal unga från kommunala Telge Tillväxt. Deras gula varselvästar lyser i grässlänten. En klassisk dumpningsplats för bland annat bortschaktat byggavfall. En kille bär upp en stor platt-tv, andra släpar på säckar. Arbetsledaren på plats konstaterar att de får komma tillbaka senare, med en större bil.

För Nicklas är det andra stoppet på dagens runda. Sedan väntar ytterligare en återvinningsstation.

– Nu har vi 24 ärenden, 11 är klara och utförda. Jag ska bara återkoppla till anmälarna innan jag kan släcka ned ärendena, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Han vill spåra avfallsbrott med AI

Artificiell intelligens. Kriminella tjänar mest pengar på droger, därefter vapen, och på tredje plats kommer avfall. Att komma åt den illegala avfallshantering­en är en ständig katt och råtta- lek, där myndigheterna ofta har svårt att hänga med. Nu undersöker Naturvårds­verket, i samverkan med andra myndigheter, möjligheterna att använda AI för att förbättra situationen.

Här i Kagghamra startade branden i november 2020. Sedan februari 2021 är soptippen täckt av sand.

Rekordrättegång väntar i Think Pink-härvan

Miljöbrott. Den 3 september startade rättegången mot sammanlagt elva personer misstänka för kriminell avfallshantering kopplat till återvinningsbolaget Think Pink. Målet är det hittills mest omfattande rörande miljöbrott – systematisk dumpning av giftigt avfall på en rad platser runt om i landet.

Vi behöver en ny kontrollmyndighet för yrkestrafiken

Debatt. Under 2022 infördes flera nya bestämmelser gemensamt inom EU, det så kallade mobilitetspaketet. Bestämmelserna skulle ge bättre arbetsvillkor för yrkesförare, mer rättvis konkurrens mellan transportföretag och ökad trafiksäkerhet i den europeiska transportsektorn.

Lastbil på vinterväg, Umeå. Foto: Scandphoto/Shutterstock

Så vill Trafikverket undvika förra årets snökaos på vägarna

Trafik. En ny dygnetrunt-funktion för drift och underhåll som gör att Trafikverket kan handla direkt, utan dröjsmål. Det finns med i myndighetens nya handlingsplan med åtgärder för att förebygga en upprepning av vinterkaoset på landets vägar.

Avtal 2025

”Jag längtar efter att få gå ner till heltid”

Miljö. Det hettade till kring arbetstidsförkortning och bättre arbetsmiljö när Transportarbetareförbundets miljöarbetare samlades till avtalsråd om ett nytt kollektivavtal. ”Jag kör slam- och spolbil i Norrbotten och längtar till den dag jag får gå ner till heltid", uttryckte sig Tommy Öhrwall.

Från och med den 1 december måste dubbfria vinterdäck vara märkta med den särskilda symbolen alptopp/snöflinga.

Skärpta krav för vinterdäck

Trafik. Från och med den 1 december i år gäller nya, hårdare krav för godkänd klassning som vinterdäck.

Stopp för dieseldrivna taxibilar i Oslo

Klimat. Från och med den 1 november 2024 tillåts bara eldrivna taxibilar i Oslo, rapporterar nättidningen Taxiidag.se. Som jämförelse kan nämnas de kritiska rösterna om en miljözon i Stockholm, ett begränsat område i innerstan där bara el-, bränslecells- och gasfordon är tillåtna.

Avtal 2025

Uppdrag: Välja avtalskrav

Miljöarbete/tidningsbud. Högre lön och kortare arbetstid. Och märket, märket, märket. Under två novemberdagar samlas Transport för ett fjärde tillfälle för avtalsråd. Förutom avtalskrav diskuterades också möjligheter och svårigheter när förbundet valt att ställa sig utanför LO-samordningen.

Miljöarbetare dog på jobbet

Arbetsmiljö. En miljöarbetare på Renova dog under sitt arbetspass onsdagen den 20 november. Hans bortgång sörjs av kollegor och fackliga kamrater.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Avtal 2025
Vuxna människor sitter vid bord efter varandra i en föreläsningssal.

Villkor för framtidens yrke och bransch

Bevakning. Det ökade säkerhetsläget i världen och i Sverige har ökat både säkerhetsföretag och antalet anställda. På Transports tredje avtalsråd diskuterades hur branschen kan bli attraktiv, både för redan anställda och för att locka nya.

Rederi stämmer Transport i AD

Arbetsdomstolen Ett rederi anklagar Transport för att ha utfört en olovlig stridsåtgärd. Facket nekar. Arbetsdomstolen får avgöra i frågan.

DO: Åkeri åldersdiskriminerade 34-åring

Arbetsrätt. Den arbetssökande mannen fick besked att han var för gammal för transportföretagets traineeprogram. Nu begär Diskrimineringsombudsmannen (DO) 75 000 kronor i ersättning för åldersdiskriminering.

Bolt slipper arbetsgivaransvar

Plattformsarbete. Det blir ingen prövning av om Bolt som arbetsgivare har ansvar för matbudens arbetsmiljö. Högsta Förvaltningsdomstolen beviljade inte Arbetsmiljöverkets ansökan.

Råttor utmanar hamn- och flygsmugglare

Flyg/Hamn. Gambiska jättepåsråttor har tidigare lärt sig sniffa upp både minor och utbrott av tbc. Nu tränar forskare råttorna för att de ska kunna avslöja smuggling av värdefulla djurdelar på flygplatser och i stora hamnar.

Forskning för bättre arbetsmiljö för lastbilsförare

Åkeri. Transportarbetareförbundet bidrar med 45 000 dollar, knappt 500 000 svenska kronor, till ett amerikanskt forskningsprojekt kring social hållbarhet och arbetsmiljö för lastbilschaufförer och andra yrkesgrupper.