Här används ”sopspioner” i kampen mot brottslig dumpning
Södertälje. Små och stora brott – en sängbotten ställd framför pappersinsamlingen, en brinnande soptipp. I hela landet har kriminell avfallshantering fått ökad uppmärksamhet. I Södertälje arbetar ett par kommunala tjänstemän mot brottsligheten – som ”sopspioner”.
Samordnare mot illegalt avfall. Det är Nicklas officiella titel som anställd vid Södertälje kommun. Han vill varken stå med efternamn eller synas framifrån på bild.
– Det finns vissa risker när det handlar om organiserad brottslighet.
Tidigare arbetade han inom en grupp för att komma till rätta med bilbränder, tillsammans med polis och försäkringsbolag. Det år projektet startade, 2017, brann 350 bilar i kommunen.
– Vi levererade ganska rejält. Får man inga försäkringspengar blir det heller inte intressant att elda upp bilen. Sophanteringen var en del av det jobbet också, säger Nicklas.
Brottssyndikat
Sopor har länge lockat brottssyndikat, som maffian. Förtjänsterna är höga och riskerna att åka fast jämförelsevis små, straffen låga. I Sverige är illegal dumpning också ett sätt att komma undan skatten för att lägga avfall på depå, alltså vanlig soptipp.
Nicklas arbetar sedan årsskiftet på tjänsten som sopspion – ”okej uttryck om det sägs med glimten i ögat” – tillsammans med en kollega. Ungefär halva arbetstiden är de inne på kontoret, resten ute på fältet.
Kommunens driftsenhet i en utkant av Södertälje stad: Klockan är före sex, det är slutet av oktober och fortfarande mörkt ute. Nicklas rum rymmer dokumentationsmaterial och böcker, men också en del hårdrocksrelaterade bilder, några krukväxter och en gitarr (”kan spela men ska stämma den åt en kollega, jag är egentligen trummis.”).
Anonyma tips
Arbetspasset börjar med en genomgång av inkomna ärenden. Via kommunens hemsida, och en app, är det enkelt att felanmäla brister eller upptäckter i utemiljön. Tipsen kan lämnas anonymt. Det kan röra allt från potthål på vägarna till algblomning på badplatser. Sopspionerna tar hand om avfalls- och nedskräpningskategorierna.
– Ungefär 70 procent av tipsen om avfall kommer från allmänheten, säger Nicklas.
Uppskattningsvis lika mycket av den illegala dumpningen är organiserad, enligt honom. Ofta ligger oseriösa aktörer inom bygg- eller transportbranschen bakom brotten.
– Men vi märker att även företag inom äldreomsorg eller barnomsorg ägnar sig åt det. Hittar man 50 vuxenblöjor och liggunderlag vet man att det inte är från en privatperson… Och ju mer det kostar kommunen att ta rätt på sådant avfall, ju mindre pengar blir det till omsorgen, säger Nicklas.
– Många anlitar ju också företag för att hämta avfall efter en renovering, till exempel. Men kolla att det är ett seriöst företag. Visst, det går att spara hundralappar genom att anlita andra men räkna med att avfallet hamnar ute i naturen. Och i slutändan blir det inte billigare, som skattebetalare får du bara betala på ett annat sätt.
Fritt jobb med ansvar
Nicklas trivs med sitt jobb, det är fritt med ansvar.
– Det är skönt att hålla inkomna ärenden i schack. Och det är också kul att komma ut att träffa människor, det är inte alla som vet hur man ska hantera sopor. Vi jobbar för att göra det enklare.
Fast Nicklas har också satt dit personer som han upptäckt på plats. Exempelvis ett äldre par som lämnade ett tiotal sopsäckar utanför en återvinningsstation, och förklarade att de bara gjorde ”som alla andra”. Sådana miljöbrott kan ge böter på flera tusen.
Första stopp på rundan denna måndag är återvinningsstationen i Fornhöjden, ett miljonprogramsområde från 1970-talet i norra delen av staden. Det ser ut som att det var mycket länge sedan där städades. Det är det inte, det görs sju dagar i veckan.
Högar av bråte ligger framför behållarna. Trasor, gamla kläder, mattor, metallskrot, matsopor och flaskor. Ett grönt mjukdjur ligger på asfalten bredvid en vält resårbotten. Papper flyger omkring, i öppningarna till inkasten ligger avier och öppnade brev. Inkassokrav och brev från kronofogden. Uppgifter som skulle kunna användas för att avslöja dem som gjort sig skyldiga till nedskräpning. Fast Nicklas verkar mest se det som sorgligt och tittar efter sådant som kan visa om ett företag dumpat avfall. Han pekar på vad som ser ut som en 50-liters plasthink som en gång rymt jalapenos; den sorts starka paprika som till exempel brukar vara på kebabpizza. Konstaterar: Det kommer från en restaurang.
Samarbete med områdespolisen
Nästan all större dumpning sker nattetid. Därför är samarbetet med områdespolisen tacksamt. Polisen är nästan alltid de som kommer i direkt kontakt med de misstänkta, tar avfallsbrottslingar på bar gärning.
– Vi har också engagerat Securitas, som visar upp sig och tittar till stationerna på nätterna, säger Nicklas.
Om det finns något typiskt ärende? Nicklas tvekar, det är rätt mycket olika slags fall. Det skulle i så fall vara återvinningsstationerna. Nyligen stängdes två stationer i kommunen, Hovsjö och Geneta, på grund av omfattande nedskräpning.
– Många retar sig på kaos vid återvinningsstationerna, att det inte går att komma fram ens. Men problemet flyttar runt, just nu är det nog värst här i Fornhöjden, säger Nicklas.
Innan det ljusnat är sopbilen på plats och tömmer avfall från containrarna. Fast först måste chauffören gå ur bilen och se efter så att det är möjligt utan risk.
En kvart senare kommer bilen från Samhall och dagens städarbete börjar.
– Det var likadant i går. Det ser ut så här varje dag, säger förmannen.
Trots allt. Nicklas tycker att det ljusnar. Folk i allmänhet har blivit bättre på avfallshantering. Han framhåller den kompetens som finns, inte minst vid de två tipp-anläggningarna inom kommunen och det kommunala bolaget Telge Återvinnings arbete med fastighetsnära sortering.
Skett förbättringar
Vesa Hiltula är vd på kommunala bolaget Telge Återvinning och tycker också att det skett förbättringar under senare år. Dumpning på annan mark har minskat men i stället ökat på återvinningsstationerna. Behovet minskar dock av stationerna på grund av den fastighetsnära insamlingen som i dag är väl utbyggd i fler områden.
Vid årsskiftet tar kommunen över ansvaret för insamling från Förpackningsinsamlingen (FTI), en producentorganisation med återvinningsstationer som system.
När det gäller att avfallskriminalitet vill Hiltula lyfta att kommunen ställer krav och kommer med lösningar.
– Ingen i Södertälje förnekar brottsligheten, men kommunen har valt samverka bland annat med polisen inom Pax, både när det gäller större och mindre allvarliga brott, säger han.
– Det är ofta så att tillfälligheten gör tjuven, också när det gäller avfallshantering.
Skjuter på kostnaden
Vesa Hiltula nämner att avfallsbranschen är speciell så till vida att intäkten kommer först, när ett företag tar hand om soporna. Kostnaden kommer när avfallet ska behandlas. Sedan är det möjligt att mellanlagra avfallet i tre år utan att tillstånd krävs, vilket gör det möjligt att skjuta på kostnaden:
– Det är många enskilda entreprenörer så det är inte enkelt att komma åt. Det handlar om att medvetandegöra dem som producerar avfallet att lämna till en seriös entreprenör, som tar hand om avfallet på ett riktigt sätt. Vi har olika slags uppsökande verksamheter och information som många använder när det gäller var de ska göra av grejorna.
Renhållningsbolagets vd nämner att Södertälje sticker ut jämfört med andra kommuner på ett vis, och det gäller det stora antalet festlokaler.
– Ofta är ju avfallet det sista man planerar i samband med en större fest, lika litet som vid en husrenovering hemma. Och många gånger blir det så att en bekant ordnar med en kreativ lösning. Det kan vara en container som fylls med blandat avfall och forslas bort för mellanlagring och någon som påstår att det finns en plan… säger Vesa Hiltula.
– Vi presenterar en lösning för avfallet, många gånger en lösning som inte blir dyrare.
Inte drabbade i jobbet
Günter Paduch är miljöarbetare och kör i Södertälje. Han är också lokalt skyddsombud.
– Vi är alla medvetna om att det händer brott med tippningar, men det är inte så att vi är drabbade i jobbet. Jag har inte något som liknar det som hände i grannkommunen, branden på den privata soptippen. Det är mer så att man talar om det på jobbet, säger han.
Ur Günters perspektiv har problemen med avfallshanteringen tvärtom minskat. Är det problem handlar det oftast om kunder som har bråttom. Generellt har folk annars blivit bättre på sopsortering, enligt honom.
– Vi har också vår kontrollant som väldigt noga går igenom lasten och kontrollerar att inget som inte ska vara där finns med, säger Günter Paduch.
Om det gör det riskerar kunden böter.
Klassisk dumpningsplats
I närheten av motorvägen söder om staden arbetar ett tiotal unga från kommunala Telge Tillväxt. Deras gula varselvästar lyser i grässlänten. En klassisk dumpningsplats för bland annat bortschaktat byggavfall. En kille bär upp en stor platt-tv, andra släpar på säckar. Arbetsledaren på plats konstaterar att de får komma tillbaka senare, med en större bil.
För Nicklas är det andra stoppet på dagens runda. Sedan väntar ytterligare en återvinningsstation.
– Nu har vi 24 ärenden, 11 är klara och utförda. Jag ska bara återkoppla till anmälarna innan jag kan släcka ned ärendena, säger han.