Close
Nyköpingsbro, september 2024.
Close

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Dennis Larsson från Lidköping är gammal i branschen. Han började köra lastbil 1986, berättar han när vi träffar honom på E4:ans rastplats Sillekrog, i riktning mot Nyköping. Dennis har varit med i Transport i alla år och om fem månader fyller han 65. Om han ska fortsätta köra efter det vet han inte.

– Det finns både för och emot, men det blir nog att jag kör en del extra, säger han.

Chaufför framför lastbilshytt
”Det är så dåligt med pensionen”, säger gamla chaufförsräven Dennis Larsson. Foto: Justina Öster

Pension är en viktig fråga i avtalsrörelsen, tycker Dennis.

– Det är så dåligt med pensionen. Jag sitter i bilen ibland och tänker på den, men jag är så dålig på sånt…

Han tycker att hans yrkesliv varit bra.

– På mitt nuvarande åkeri har jag jobbat i 24 år och bättre åkeri finns inte. Jag sköter mig själv, får instruktioner på datorn. Det är ingen som tjatar.

Vill du att friskvård ska lyftas i avtalsrörelsen?

– Friskvårdsbidrag har vi med vår nya ägare, men inte med den förra. Jag går och simmar och allt möjligt, fast det har jag inte gjort på ett tag för jag har varit så förkyld.

Facket och Socialdemokraterna driver frågan om kortare arbetstid. Vad tycker du om det?

– Arbetstidsförkortning kan vi inte ha i det här yrket. Vi har våra 40 timmar.

Är det något du vill skicka med Transports förhandlare som ska träffa arbetsgivarna i Biltrafikens Arbetsgivareförbund och göra upp om löner och villkor i kommande kollektivavtal?

– Högre lön och fler chaufförer skulle behövas. De som börjar köra nu tror nog inte att det är så mycket arbete som det är, mycket jobb på kvällar och så. 

Dennis Larsson har ätit upp lunch­korven från OKQ8-macken och hoppar in i sin lastbil med släp för köra till Oxelösund och lasta.

– Sen åker jag hem och ställer bilen, min kollega tar den där, säger han.

Stressigt?

– En del har hög stressnivå, men jag är sån att jag stressar inte. Det får de mig inte till. En har hållit på så länge så en vet precis hur en ska ta det, säger Dennis Larsson.

Chaufför vid förarhytt, vit lastbil
Per Nilsson har sadlat om från ”gummigubbe” till chaufför. ”Så hög lön som möjligt är ju bra”, säger han. Foto: Justina Öster

Per Nilsson bor i Gävle och arbetar sin allra första dag som lastbilschaufför. Tidigare jobbade han på däckverkstad, men blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

– Nu ska jag frakta däck i stället. Så hög lön som möjligt är ju bra, men jag är inte så insatt än och vill inte stå här och tycka. Det kommer att ge sig med tiden. Jag tycker om att köra bil och gillar att jobba med däck. Lite pirrigt känns det första dagen, men det gör mig extra alert, säger han.

Vi kör vidare. På rastplatsen Nyköp­ings­bro i Södermanland står lastbils­ekipagen på rad kring lunch. Någon tar sin vila med vindrutan täckt, andra går in och köper dagens rätt, men de flesta verkar värma sin medhavda matlåda och äta den i hytten. En chaufför med fötterna på ratten.

”Grundlönen viktig”

Chaufför i gul t-shirt framför gul lastbilshytt
Tomas Knutsson tycker att en lönehöjning på minst 3 000 kronor vore rimlig. Foto: John Antonsson

Tomas Knutsson är 63 år, bor i Habo utanför Jönköping, och har varit i transportbranschen i 45 år. Hans far hade åkeri, så han började hänga med som springpojke vid lastning och lossning direkt efter grundskolan. Innan han själv tog lastbilskort.

– Grundlönen är viktig, att man tjänar hyfsat när man ligger ute på vägen med tanke på det ansvar man har för både gods och bilar. Själv kör jag mellan Jön­köping och Stockholm och runt i Mälardalen.

En lönehöjning på fem, sex procent eller minst 3 000 kronor tycker Tomas vore rimligt.

Fler lönesteg förslag

– Grundlönen är för låg i dag, den borde ligga på 35 000 kronor. De som kommer in nya har nästan lika bra betalt som oss som jobbat länge, men har man hållit på i så pass många år borde man tjäna mer.

Tomas föreslår fler lönesteg i Transportavtalet än de som förhandlades fram i förra avtalsrörelsen 2023. 

– Lönen borde öka var tionde år, vid 10, 20, 30 och 40 år i yrket.

Tomas tänker en del på pensionen och har privat pensionssparande.

Funderar på fria söndagar

– Nu får jag egentligen inte gå förrän jag är 66, men jag har funderat lite på att gå ner i tid för att slippa åka i väg på söndagar, att använda pensionsförsäkringen till det.

Åkeriet har friskvårdsbidrag, men det gäller bara på ett specifikt gym och den träningsformen passar inte Tomas. Han går hellre ut på långpromenader med sin stora belgiska vallhund. 

– Man kunde ju få använda friskvårdsbidraget för att få köpa bra skor i stället.

Vill du att Transport ska driva på för kortare arbetstid i avtalsrörelsen?

– Det vore bra, bara man inte får mindre i plånboken. Det ska gå ihop sig för både åkaren och en själv. Jag jobbar 48 timmar denna vecka och 32 timmar nästa, 80 timmar på två veckor.

Arbetet är inte lika tungt längre när det mesta körs på pall, tycker Tomas, och bilarna har blivit mycket bättre. Han har alltid matlåda med sig, för att spara pengar. Innan kaffebryggare, mikro och kylskåp kom in i lastbilarna var det kylväska som gällde.

– Mat och sånt har ju blivit jävligt dyrt, men jag har inte så mycket lån och har inte drabbats värre än andra. Vi får la se, hoppas vi är på väg åt rätt håll igen.

Chaufför i svart t-shirt, sitter i grön kranbilshytt
”Kortare arbetstid? Nej, nej, jag är arbetsnarkoman”, säger Thomas Bergström. Foto: John Antonsson

Kranbilsförare Thomas Bergström bor i Norrköping och tycker alltid ”det är skönt att ha Stockholm i backspegeln”. Nu har han varit där och lossat marksten och solceller. Thomas har aldrig varit medlem i facket eller förhandlat.

– Jag är nöjd med lönen eller eh, nöjd? Alla vill ju ha mer. Jag ligger inte ute, kommer hem till min säng varje kväll och det är skönt! Kortare arbetstid? Nej, nej, jag är arbetsnarkoman, 40, 50 timmars arbete i veckan är okej, jag kör så länge färdskrivaren tillåter. 

Thomas Bergström har drivit handels­trädgård förut.

– Men dieselpriserna blev så höga så vi fick lägga ner, säger han.

Manlig lastbilsförare med glasögon i svart/gul/grå t-shirt framför vit lastbilshytt
Ett tungt chaufförsjobb kräver en rimlig lön på i alla fall 40 000 kronor, tycker Thomas Karlsson. Foto: Justina Öster

Thomas Karlsson kör lastbil med släp. Han var med i Transport fram till i våras, då han bytte jobb. Nu arbetar han direkt för företaget Martin & Servera och har därför gått över till Handels.

– Min lön hoppade upp med 6 500 kronor i några steg, fast jag gör exakt samma sak som innan. Så jag har insett att jag har varit lurad i alla år! På mitt förra företag betalade de 1 600 kronor som mest och 1 200 som minst per dag för inhyrda chaufförer som gjorde samma jobb som jag. 

Transportavtalet är ett låglöneavtal, tycker Thomas och föreslår en lönehöjning på 30 procent.

– Lönen borde i alla fall öka till 40 000 kronor. Det är inte rimligt med så stora löneskillnader mellan åkerier, inhyrda och fast anställda. Det finns pengar, absolut! Men pengarna fastnar på vägen, ju fler mellanhänder desto sämre.

Thomas körde mycket för DHL tidigare.

Tungt jobb

– De sista åren slets det väldigt mycket på personalen. Jobba fram till 62, 63 år orkade de flesta, men en del klarade inte det. Det blir extra viktigt att ha en rimlig lön om man har ett tungt jobb, så att man har råd att sätta av pengar till pensionen. Man kan ju inte bara jobba tills man dör!

Själv har han inget pensionssparande.

– Jag har levt själv med två barn hela tiden så det har varit till att vända på slantarna. Jag säger till min äldsta dotter: Det är viktigt att du får betalt. Nu jobbar hon som servitris och kommer inte att kunna flytta hemifrån, säger Thomas Karlsson.

Manlig chaufför i orange varselkläder (t-shirt) bredvid vid sopbil från Pre Zero
Micke Ribbestad har återgått till jobbet som miljöarbetare – och sänkt sin lön rejält. Foto: Justina Öster

Mikael ”Micke” Ribbestad kör container­avfall för Prezero i Norrköping. Han har dock haft bilen med sig hem till Rejmyre och därifrån startat sin slinga.

– Jag har 40 år bakom ratten, säger Micke, som förklarar att det inte blivit av att han bytt fack från Livs till Transport än.

Sedan fyra år kör han sopor igen, något han också gjorde under flera år på 1990-talet i Stockholm.  Dessemellan var det livsmedelsdistribution.

– Jag har inte tänkt på vad som är viktigt att lyfta i avtalsrörelsen än. Ja, lön, så klart. Hur mycket mer är svårt att säga, 1 000 eller 1 500 mer i månaden kanske. Sköter man jobbet ska man ha bra betalt.

Pension viktigare med åren

Micke Ribbestad har gått ner i lön flera tusen i månaden sedan han flyttade från Stockholm men levnadskostnaderna har minskat än mer sedan han flyttade till gamla lantstället i Östergötland.  

– Jag har så jag klarar mig på lönen, säger han.

Om fem år fyller Micke Ribbestad 65.

– Det är viktigt med pension, snart är man där. Jag kan väl inte säga att jag direkt har något eget pensionssparande.

Men det verkar inte nämnvärt oroa Micke som inte varit utan arbete mer än två veckor sedan han gick ut grundskolan 1980.

– Jag trivs rätt bra med tillvaron nu, men någon tusenlapp mer i månaden hade varit bra. Jag känner ingen stress i jobbet heller. Bilen går inte fortare än den gör.

Arbetstidsförkortning svårt

Micke arbetar 6.00–17.00 i dag, fyra dagar i veckan och har ledigt fredagar.Arbetstidsförkortning för egen del är han skeptisk till.

– För vissa jobb fungerar det, men inte som chaufför. Kör du lastbil måste du ju köra en viss sträcka innan nästa kan ta över, eller ta in en tredje chaufför. Tror inte att många chaufförer vill ha arbetstidsförkortning.

Ung manlig chaufför, kllädd i grå t-shirt, som sitter i mettallicgrå förarhytt
”Jag tycker att det funkar rätt bra med 40 timmar i veckan som nu”, säger Sebastian Söderholm. Foto: Lilly Hallberg

Inte heller Sebastian Söderholm ser arbetstidsförkortning som en prioriterad fråga att driva i avtalsrörelsen. 

– Jag tycker att det funkar rätt bra med 40 timmar i veckan som nu, säger han.

Sebastian tog lastbilskort förra året och kör för ett Norrköpingsåkeri. Och tycker att det är självklart att vara med i facket. Fast att det är rätt svårt att som så ny peka på något som han vill skicka med till dem som ska förhandla fram nya kollektiv­avtalet. 

Jobbet med de nya lönerna har redan börjat

Plånbok med pengar
Foto: Shutterstock

Åkeri & terminal. Om ett halvår är det dags för nya löner för åkerichaufförer och terminalarbetare. Men det väntar en svettig avtalsrörelse för fack och arbetsgivare som ska enas om löner och anställningsvillkor.

Nästa år ska facken och arbetsgivarna komma överens om nya löner. Först ut för Transport är lönerna för åkerichaufförer och terminalarbetare.

Redan nu förbereder sig Transport för att formulera sina krav, de tas fram genom fackets avtalsråd under hösten. Där kommer fackligt anslutna arbetare från de olika yrkesgrupperna att få chansen att lyfta sina förslag och påverka hur arbetsvillkoren bli i framtiden.

Kraven brukar främst handla om löner, men i regel diskuteras också andra krav som rör arbetslivet, till exempel ledighet och pensionsavsättningar.

Men redan nu pågår en process hos andra fackförbund och arbetsgivarorganisationer som sätter tonen för hur transportarbetarnas arbetsvillkor ska se ut.

Sedan Industriavtalet kom till 1997 är det industrins lönenivåer som sätter märket för hur i alla svenska löner blir.

I princip innebär det att GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Unionen och Sveriges ingenjörer på ena sidan, och Teknikföretagen på den andra är de som bestämmer vilka löneökningar vi ska ha i Sverige. Fullt så enkelt är det så klart inte. Men nästan.

Störst av facken inom industrin är IF Metall och Unionen. Redan i början av 2024 började de ta fram sina avtalskrav och någon gång före årsskiftet kommer Facken inom industrin att presentera sina lönekrav. Detsamma gäller arbetsgivarna.

Kraven från de båda sidorna ser olika ut. Samtidigt finns ett samförstånd om att löneökningarna inte ska spä på inflationen och spegla hur produktiviteten utvecklas.

Innan dess kommer LO, som samordnar arbetarfacken, att besluta om en samordning och ta fram egna lönekrav.

Inför avtalsrörelsen 2023 valde Transport att stå utanför LO:s samordning efter att lönekravet siffersatts. Transport valde i stället att gå fram med egna lönekrav.

Enlig Transport ledde det till löneökningar som var högre än märket, enligt arbetsgivarnas organisationer landade löneökningarna helt i nivå med industrins märke.

Innan årsskiftet 2024–2025 kommer Facken inom industrin och Industriarbetsgivarna att byta sina avtalskrav. Sedan börjar förhandlingarna under januari 2025. Då börjar klockan också att ticka, senast den 31 mars 2025 ska avtalen inom industrin vara tecknade. Annars väntar ett läge där mäktiga industrifack och stora industriföretag kan ta till stridsåtgärder.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Rol Augustsson:
    12 oktober, 2024

    Tycker att vi som varit med länge,skulle tjäna mer än dom som nyss börjat…. Lite efter antal år och erfarenhet.mm
    Jag har kört sedan 1984.
    Arbetsförkortningar funkar inte på vårat arbete som fjärrchaufför.

  2. Lars Jönsson:
    4 oktober, 2024

    Har jobbat som sopåkare i trettio år, kommer inte att klara mig fyra år till då jag blir 67 vilket är "min" pensionsålder, sänkt arbetstid eller tidigare pension är viktigt för oss som sliter på kroppen. Förstår att yngre och de som bara kör vill tjäna så mycket som möjligt, har varit där.

  3. Marlene:
    28 september, 2024

    Hej Transportarbetaren! Nästa gång kanske ni kan fråga familjefäder också, inte bara nyutexade eller äldre män. Min mans (38 år) högsta önskan som nattarbetande lastbilschaufför är i alla fall 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön, för att han ska hålla till pensionen och samtidigt ska orka vara en del av familjen under barnens uppväxt.

  4. Greger Sundman:
    26 september, 2024

    Ta bort den jävla procentlönen på taxi en gång för alla! Vill strejka nästa år för detta!

  5. "Truckr":
    26 september, 2024

    35 000 i grundlön bör det höjas till. Väldigt låg lön nu med tanke på alla risker osv. Många letar sig till andra yrken pga detta. 40 tim i veckan ska va kvar. Många som lever ensamma har inget annat än jobbet o riskerar bli deprimerade att sitta hemma längre i veckorna.

  6. Henrik Soldan:
    26 september, 2024

    Lång erfarenhet bör prioriteras. Högre ob-tillägg samt kortare arbetstid.

  7. Max Hallström:
    26 september, 2024

    Säger som en kollega redan gjort. Lönestege är nog på sin plats. Lägre grundlön för en nyutexaminerad chaufför,sen med ålder och erfarenhet ökar man i lön. Hur man löser det vet jag inte. Just för att kunna behålla erfaren personal.

Lästips:

Tommy Wreeth. Foto: Kristina Sjöberg

Svårt komma framåt utan märket

Avtal 2025. Det går trögt i förhandlingarna mellan Transport och Biltrafikens arbetsgivareförbund. En konstruktiv dialog förs ändå säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth.

Efter olyckan fick Alexander Eriksson köpa ny säng, flytta in på bottenvåningen i huset och använda rullstol. Sen blev det kryckor och nu kör han bil igen.

Alexander fick ersättning från Afa – till slut

Arbetsskada. Lastbilsföraren Alexander Eriksson fick sina knän krossade när en truck kom i rullning på flaket. Afa försäkring sa nej till hans begäran om ersättning för arbetsskada. Han gick till facket, Transportarbetaren skrev – och till slut fick ­Alexander rätt.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Svenskar jobbar mycket jämfört med andra länder

Arbetsliv. Hur mycket jobbar svenskarna? En hel del enligt LO:s utredare. Det är ett argument för att vi faktiskt kan korta arbetstiden, anser LO-ledningen.

Svårt komma framåt utan märket

Avtal 2025. Det går trögt i förhandlingarna mellan Transport och Biltrafikens arbetsgivareförbund. En konstruktiv dialog förs ändå säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth.

Wolts bud i strejk – stöd från facket

Gig-jobb På lönedagen, den 25 mars, la Wolts matbud i Norrköping ned arbetet. Ersättningen är hopplöst låg med arbetsveckor på över 70 timmar, enligt de strejkande. Och trots att ingen är med i facket uttrycker Transports ombudsman sitt stöd.

Efter olyckan fick Alexander Eriksson köpa ny säng, flytta in på bottenvåningen i huset och använda rullstol. Sen blev det kryckor och nu kör han bil igen.

Alexander fick ersättning från Afa – till slut

Arbetsskada. Lastbilsföraren Alexander Eriksson fick sina knän krossade när en truck kom i rullning på flaket. Afa försäkring sa nej till hans begäran om ersättning för arbetsskada. Han gick till facket, Transportarbetaren skrev – och till slut fick ­Alexander rätt.

Nya regler för kombinerade transporter ska granskas

Åkeri. Hur har de skärpta reglerna för kombinerade transporter med flera olika transportslag påverkat godstransportbranschen? Det ska Transportstyrelsen och statliga analysmyndigheten Trafikanalys granska på uppdrag av regeringen.

Nya farligt gods-regler kan skapa problem

Åkeri. Den 1 juli 2025 ändras reglerna för ADR-transporter. Då måste alla dokument som rör transporter av farligt gods förvaras i förarhytten under färd. Det kan skapa stora problem, varnar Sveriges åkeriföretag.

Här tas sista avtalskraven fram

Avtal 2025. Avtalsrörelsen har sparkat i gång för taxiförare och flygplatsarbetare. I mitten av mars mejslade de fram sina krav.

Fler rattonyktra lastbilsförare stoppas i kontroller

Åkeri. Allt fler onyktra lastbilschaufförer stoppas av tullen som utökat sina kontroller. Trelleborgs hamn utmärker sig. Där hejdades 111 förare förra året och majoriteten, 74, var påverkade lastbilschaufförer.

Servicetrafik
Taxiträff i Söderhamn i slutet av februari. Fack, trafikföretag, politiker och tjänstemän från regionen samlades för att diskutera taxibranschen och offentliga upphandlingar. Foto: Lilly Hallberg

Striden för anständiga villkor

Taxi. När lägsta bud blir helt avgörande vid offentliga upphandlingar blir konsekvenserna ofta stora – för färdtjänstförare, för barn och sjuka beroende av transport, för trafikföretag. Och ytterst för alla skattebetalare.

Sohail Samadi väntar på körning utanför Gävle sjukhus. Han kör för Bocken taxi, ett av 25 bolag som X-trafik upphandlat trafik av. Foto: Lilly Hallberg

Sohail söker annat jobb

Taxi. Utanför Gävle sjukhus väntar Sohail Samadi. Han tycker att det fungerar bra att köra serviceresor för Gävlebolaget Bocken taxi men att det är svårt att klara sig på lönen.

Jonas Söderqvist, biträdande forskningsledare på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek överlämnar Mats Sundbergpriset för bästa verksamhetsberättelse till Maria Lefoy och Lars Mikaelsson på Transport. Foto Kristina Sjöberg

Transport föräras Mats Sundberg-priset

Prisutdelning. Priset delas ut av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek till det förbund inom LO-familjen som gjort den bästa verksamhetsberättelsen. Första förbund att få priset är Transport.

Automatisk förtöjning
Med stora vakuumplattor sugs fartygen in till en av kajerna i Kapellskärs hamn, en process som går tyst till och tar omkring 30 sekunder.

Hamnen där skeppen sugs fast

Kapellskär. Plötsligt är fartyget i väg. Lösgjort från de stora vakuumplattorna på ett nästan overkligt, ljudlöst vis. Kapellskär i Roslagen är först i landet med automatisk förtöjning – vid anlöp tar det 30 sekunder att suga in M/S Finnsirius till kajen.

Pärm med röd rygg ligger på ett bord och i bakgrunden syns människor suddigt.

Seg start på förhandlingarna

Avtal 2025. Transportavtalet är först ut när Transports avtal ska förhandlas om. Parterna har växlat krav och så mycket mer har inte hänt.