Höga nivåer av ultrafina partiklar på Arlanda
Effekterna av så kallade ultrafina partiklar, som bildas vid förbränning, är omtvistade. För att få en samlad bild av läget har nivåerna testats på flera europeiska flygplatser, däribland Arlanda. Resultatet från terminal 5 visar på högre nivåer än både Kastrup, Heathrow och Zürich.
Trots att det inte finns några bevis för att de ultrafina partiklarna är farliga finns det mycket som pekar på det. Och i Danmark har flera flygplanslastare som drabbats av urinblåsecancer fått besvären klassade som arbetsskador. Teorin är att det finns kopplingar till dieselavgaser och möjligen även så kallade ultrafina partiklar, som bildas vid all slags förbränning.
I slutet av förra året genomförde Swedavia en mätning av partiklar vid olika platser på Arlanda. Resultaten varierade något men vid terminal 5 uppmättes högst nivåer. Där var medeltalet 50 700 partiklar per kubikcentimeter.
Det kan jämföras med nivåerna på Hornsgatan i Stockholm, som ständigt lyfts fram som exempel därför att det är stadens mest trafikerade gata. Där var medeltalet 21 100 partiklar per kubikcentimeter.
– Problemet är det inte finns några normer för det här. Man kan konstatera att det är höga värden, men sedan går det inte att säga vad som är för höga värden, och det är ett jätteproblem, konstaterar Dan Holmberg, regionalt skyddsombud på Transports flygavdelning.
Han menar ändå att nivåerna är oroande och efterlyser forskning som kan bevisa, eller motbevisa, riskerna med ultrafina partiklar.
Enligt honom är ämnet aktuellt bland de anställda på Arlanda.
– Det är klart att de är oroliga och de är på sina chefer och undrar vad man ska göra åt det här, de vill inte gå på en arbetsplats som är farlig, säger Dan Holmberg.
En av flygplanstankarna har tagit till en egen metod för att slippa problem.
– Han använder friskluftsmask ute på plattan och mår jättebra nu. Nu är han inte längre torr i slemhinnor och han är pigg när han kommer hem efter jobbet, till skillnad från förut, berättar Dan Holmberg.
Arlanda är inte ensamt om att ha genomfört tester. Genom samarbetsorganet ACI, Airports Council International, har flera europeiska flygplatser genomfört egna mätningar. Resultaten från Kastrup visade till exempel ett medeltal på 38 000 partiklar, och vid testet på Zürich flygplats uppmättes i medel 42 000 partiklar per kubikcentimeter.
Håkan Broman, HR-specialist och arbetsmiljöansvarig på Swedavia, som driver Arlanda flygplats, menar dock att det är svårt att jämföra resultaten eftersom mätningarna har varit så olika.
– Dels har man använt olika instrument och dels har man mätt under olika lång tid. Vi har använt ett instrument som mäter väldigt fina partiklar, och mätte under en, respektive två veckors tid. På Zürich flygplats mätte man bara under ett par timmar, säger han.
Håkan Broman berättar också att resultaten varierar kraftigt beroende på till exempel väderförhållanden och hur stor aktivitet det är på flygplatsen.
Några återkommande mätningar på Arlanda är inte inplanerade i nuläget.
– Eftersom det inte finns någon mätstandard, inga gränsvärden och ingen forskning att stödja sig på väljer vi att inte göra fler mätningar just nu. Men om det kommer ny kunskap som visar att det har tydliga hälsoeffekter kan det ändras, säger han.
I stället satsar Swedavia, i enlighet med företagets miljömål, på att förbättra luftmiljön generellt på flygplatsen.
Sedan några dagar tillbaka används till exempel en ny rutin när flygplanen ska lämna gaten vid en del av flygplatsen. Tidigare har flygplanen backats ut med hjälp av en så kallad push back-traktor. Planet drogs runt i rätt riktning innan motorerna startades med jetstrålen bakåt, mot husfasaden. Vid uppstarten krävs extra mycket kraft, vilket innebär hög förbränning och stor mängd avgaser.
Med den nya rutinen knuffas flygplanen bakåt, varpå motorerna startas så att flygplanet kan vända, vilket leder avgaserna från uppstarten i en annan riktning än mot fasaden.
– Vi har inga siffror på att det här gör skillnad men vi har frågat de som jobbar där och de upplever att avgasdoften har minskat, säger Håkan Broman.
Andra åtgärder är att byta ut fordonen på flygplatsen mot elbilar eller andra typer av miljöbilar, att begränsa tomgångskörning.
Swedavia har också tagit fram ett förslag på framtida åtgärder på Arlanda. Det handlar bland annat om att kartlägga vilken utrustning som används och se om det finns bättre alternativ. Dessutom finns förslag på att undersöka om det går att installera partikelfilter i avgassystemen, och att hitta nya rutiner som minskar flygplanens väntetid vid gate och på taxibanan.
Transports Dan Holmberg tror att de luftförbättrande åtgärderna som görs, som att byta ut fordon mot elbilar, är ett bra första steg.
– Sedan får man väl skaffa någon form av rening i flygmotorerna som tar hand om partiklarna. Det är nästa steg, men att påverka flygindustrin är inte så enkelt, säger han.