Höjda farledsavgifter hotar regeringens miljömål
Sjöfart. Vid årsskiftet höjer Sjöfartsverket farledsavgifterna för sjöfarten. Det gör att det blir dyrare att frakta gods på båt. I transportbranschen anser man att det motverkar statsmakternas miljömål, att mer gods ska flyttas från lastbil till järnväg och sjöfart.
– Dagens farledsavgifter är dåliga och nu blir de ännu sämre. Om staten menar allvar med att mer gods ska gå på sjön är beslutet olyckligt. Jag förstår om det här skapar oro även i hamnarna, säger Mattias Dahl, vd för arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.
Bengt Pihlqvist är stuveriarbetare och har många års erfarenhet som facklig förtroendeman för Transport i Helsingborgs hamn. Han påpekar att beslutet att höja lots- och farledsavgifterna får stora negativa konsekvenser för både rederierna och stuveribolagen i främst södra Sverige.
Det gäller bland annat Scandlines som kör färjorna över Öresund. Helsingborg hamn tappar också en kund som tidigare fraktat bananer dit. Nu blir det lossning i Danmark eller Tyskland och banankartongerna får åka lastbil till Sverige.
Systemet för farleds- och lotsavgifter är snårigt. Den nuvarande modellen bygger på fartygens bruttovikt och hur ofta de anlöper svenska hamnar. Många anlöp ger lägre pris. Rabatter ges också för båtar som infört reningsteknik för utsläpp av kväveoxid. Trafiken upp till Vänern är helt avgiftsbefriad.
I november tog Sjöfartsverket beslut om ett nytt system. Bakgrunden är att verket, som är affärsdrivande, går back. Mer pengar måste in om sjöfarten ska bära sina egna kostnader. Omkring 200 miljoner kronor mer beräknas det nya systemet dra in.
Avgifterna som börjar gälla från den 1 januari 2018 baseras på båtarnas ”nettodräktighet”. Alltså hur mycket de kan lasta. Antalet anlöp på en månad blir styrande även i fortsättningen. Systemet med miljörabatt byggs ut och är tänkt att träffa fler former av utsläpp.
Det låter kanske bra, men sjöfarten och många remissinstanser är starkt kritiska. Den statliga myndigheten Trafikanalys menar att förändringarna sammantaget minskar incitamenten för miljöförbättringar. Från bland annat färjerederier anförs att det till och med kan bli lönsamt att stänga av katalysatorer på båtarna.
Trafikanalys varnar uttryckligen för att de nya avgifterna kan leda till att gods flyttas över från sjön till lastbil. Särskilt gäller det för ”inre vattenvägar och kustnära sjöfart” som går i slingor längs kusterna. Alltså precis där som miljöpolitiker gärna vill se motsatsen – att gods flyttas från väg till järnväg eller sjöfart.
Arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar påpekar att Sverige och Finland är de enda länder som har farledsavgifter. Och då har Finland gått motsatt väg och halverat avgifterna, för att stimulera sjöfartsnäringen.
Sveriges Hamnar ställer sig också frågande till beräkningarna som Sjöfartsverket lutar sig mot. För oljetankfartyg förutspår verket en avgiftssänkning på nio procent med det nya systemet, medan redarna ser framför sig en höjning på 30-48 procent.
Sjöfartsverket måste få in mer pengar för att verksamheten ska gå runt. Men hur ser ansvariga politiker på avgiftshöjningen och riskerna för att det påverkar godsflödena till nackdel för sjöfarten?
Transportarbetaren har sökt Karin Svensson Smith, miljöpartist och ordförande i riksdagens trafikutskott. Hon är upptagen, men utlovar en kommentar under torsdagen.