Onsdagskväll på Mel's i Fjärdhundra.
Close
Onsdagskväll på Mel's i Fjärdhundra.
Close

Inte sista natten med gänget …

Som i en film. Kultfilmen Sista natten med gänget kretsar kring ungdomarna och de amerikanska bilarna som samlas vid hamburgarna på Mel's drive in en natt på 1960-talet. Nu finns filmrestaurangen i verkligheten, i Sverige, på den uppländska landsbygden.

Denna soliga onsdag är det fullt med gamla, men skinande blanka Chevor, Fordar och andra amerikanska bilar på parkeringen utanför entrén till Mel’s drive in i Fjärdhundra. Kön ringlar lång i fiket.

– Kom hit vid 17-tiden så hinner vi byta några ord innan det blir ordentligt tryck i serveringen, säger Simone Theodorsson, som driver stället, till tidningens reporter.

Men hon har missbedömt publiktrycket. Inte en chans att snacka när Simone och hennes två arbetskamrater öser ut hamburgare och Coca-Cola samt en och annan svensk kanelbulle till gästerna.

En runda på parkeringen skulle kunna ta reportern tillbaka till 1950-talet – om det inte vore för en felparkerad sprillans ny Volvo bland de blänkande amerikanarna. Egentligen får inga moderna bilar stå på hedersparkeringen vid Mel’s. Detta är ett etikettsbrott!

En god stund senare när hela kön är betjänad och Simone torkat svetten ur pannan säger hon:

– Det här är det roligaste som jag har gjort.

Hon trivs med kunderna. De flesta av dem har sett Sista natten med gänget otaliga gånger och filmen rullar oavbrutet på en duk utanför serveringen.

– De är så enkla och härliga människor. Inga krusiduller. Nästan aldrig blir någon sur även om kön är lång. Och om det händer flörtar jag lite. Då går ilskan över på en sekund.

Mel’s drive in ligger i ett ”plåtskjul” som tidigare rymde en verkstad och en mindre fabrik. Lokalerna övertogs av den nuvarande ägaren Jan-Olov Blomster för några år sedan. Han byggde Mel’s-kopian till sin 50-årsdag och höll festen där.

Efter firandet började ryktet gå om det fantastiska bygget. Och snart var kaféverksamheten i full gång.

Men utan Sista natten med gänget (American Graffiti) från 1973 hade rusningen till Fjärdhundra aldrig uppstått.

Filmen kretsar kring fyra vänner som tillbringar en sista kväll ihop försommaren 1962, innan två av dem ska åka i väg till annan ort och studera.

Trots att budgeten var minimal, filmbolaget trodde inte fullt ut på idén, blev filmen snart efter premiären en världssuccé.

Karaktärerna har nått kultstatus. Detsamma kan sägas om några av bilarna, vars öden finns väl dokumenterade av filmens entusiastiska följare.

Kulten tar sig också uttryck i Facebooksidor, som den svenska Vi som älskar Sista natten med gänget.

Den sista natten med gänget tycks aldrig ta slut …

… det håller forskaren och universitetslektorn Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet med om.

– Jag ser många motsvarigheter. Folk fastnar vid en film eller tv-serie, engagerar sig i den och blir kalenderbitare.

Fenomenet har funnits mycket länge.

– Människan är ett socialt djur, som söker bekräftelse, önskar samverka med andra och vill göra saker tillsammans.

Här på Mel’s handlar det om arbetarkultur och ett landsortsfenomen. Dessa entusiaster har gjort ett livsstilsval. De bor ofta på landet till låga kostnader och har kanske en lada på tomten där man kan meka med sin bil, konstaterar Viscovi.

– Jag ser både en klassnivå och könsnivå i denna kultur. Om du undersöker vem amerikanarna är registrerade på är svaret oftast männen.

– Här finns även idéer om maskulinitet, som speglas i den stora bilen och musiken.

ENTUSIASTERNA

På parkeringen utanför Mel’s vimlar entusiasterna som älskar sin kulturyttring och sällan vet hur många gånger de sett filmen Sista Natten med gänget, många gånger blir det …

Lasse Westberg, Enköping:

 – Jag tycker att filmen är häftig och ungarna tycker den är kul. Vi har sett den många gånger.

– Jag har varit bilintresserad sedan barnsben. På 1960-talet bodde jag och frugan i Stockholm och åkte den klassiska raggarsvängen – Kungsgatan, Sveavägen, Rådmansgatan, Birger Jarlsgatan – och åt hamburgare hos Sten-Kalle på Vallhallavägen.

– Min Ford 56 är samma modell som jag körde på 1960-talet. Jag har två bilar till, men det var gumman som ville att vi skulle ha den här.

 

Calle och Måna Söderholm, Enköping:

– Vi kan inte räkna hur många gånger vi sett Sista natten med gänget. Vi gillar den här kulturen. Bilarna och människorna är trevliga.

– Vi föddes på den tiden och växte upp med bilarna och musiken, men våra söner gillar japanska bilar. De vill ha dagens grejer.

 

Eddi Backlund, Biskopskulla:

– Filmen har rullat många gånger, men mest när jag var yngre. Det är framför allt bilarna jag gillar i den här kulturen, deras form och utseende.

– Jag tror att den börjar bli lite inne igen. Själv har jag tre bilar. Andra köper nya datorer och tv-apparater hela tiden. Jag lägger pengarna på mina bilar och håller på med dem. Det är skaparglädje.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

I ateljén, med målningen Dirty boots vars titel är hämtad från en Sonic youth-låt. Foto: Lilly Hallberg

Mörk samtid målad i stora drag

Konst. Lika levande yta men mer konkret djup. Björn Eriksson Molins måleri har blivit tydligare som kommentarer till samhällsutvecklingen. Värmlandsavdelningens ordförande ställer ut i Karlstad i november.

Att marschera i takt eller inte

Davids krönika. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Det vi förfasas över ändras genom åren. Men det dyker alltid upp något nytt. Foto: Shutterstock

Moral och panik – så olika saker har orsakat utbrott

Upprörande. Videovåld, häxkonster, dansbaneelände, raggarplåga och sociala medier. Moralpanikens mönster är sig likt, oavsett kultur och tid.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.

Farlig arbetsmiljö
vagga på sopbil Prezero Foto Justina Öster

Arbetsgivaren är skyldig att agera vid riskfylld backning

Miljö. Det finns inga specifika regler när det gäller backning med sopbilar eller andra tunga fordon. Däremot är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och vidta åtgärder om det finns risker vid backning.

Arkivbild. Sopbil på gata i Stockholm med två sopgubbar och en gående.

”Ingen respekt för backande tunga fordon”

Miljö/Åkeri. Folk har tappat respekten. De bryr sig inte längre om blinkande lampor och pipande ljud när sopbilar och andra tunga fordon backar. Dags för lite upplysning à la SVT:s Anslagstavlan för att förhindra fler olyckor och dödsfall.

Ambulans i Helsingborg. Foto: Shutterstock

Dödsfall på grund av backande sopbil – igen

Miljö. I april i år hände det som inte får hända. Igen. En miljöarbetare som backade med sopbilen råkade köra över en äldre kvinna i Råå, utanför Helsingborg. Hon avled senare.

Fråga facket
Adam undrar över lägstalönen för bilvårdspersonal. Illustration Martin Heap

Vad är lägstalön inom bilvård?

Transport. Adam vill veta vad bilvårdspersonal ska tjäna. Och Fanny vill veta hur länge man ska vara ledig mellan arbetspassen. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Sophämtning
Andreas Stålhandske försöker rycka på axlarna när han hamnar i dispyter med arga bilister som inte kommer fram. ”Jag kan inte komma med helikopter, svarar jag”.

Stressade bilister gör jobbet otryggt

Miljöarbetare. Privatbilister och cyklister som passerar närgånget i hög hastighet är farliga inslag under arbetsdagen för Andreas Stålhandske på Renova i Göteborg. Och det gäller att vara vaksam när man tömmer sopkärlen. Kollegan Thomas Johansson stack sig på en kanyl och fick vänta tre månader innan resultatet från hivtestet kom.