Onsdagskväll på Mel's i Fjärdhundra.
Close
Onsdagskväll på Mel's i Fjärdhundra.
Close

Inte sista natten med gänget …

Som i en film. Kultfilmen Sista natten med gänget kretsar kring ungdomarna och de amerikanska bilarna som samlas vid hamburgarna på Mel's drive in en natt på 1960-talet. Nu finns filmrestaurangen i verkligheten, i Sverige, på den uppländska landsbygden.

Denna soliga onsdag är det fullt med gamla, men skinande blanka Chevor, Fordar och andra amerikanska bilar på parkeringen utanför entrén till Mel’s drive in i Fjärdhundra. Kön ringlar lång i fiket.

– Kom hit vid 17-tiden så hinner vi byta några ord innan det blir ordentligt tryck i serveringen, säger Simone Theodorsson, som driver stället, till tidningens reporter.

Men hon har missbedömt publiktrycket. Inte en chans att snacka när Simone och hennes två arbetskamrater öser ut hamburgare och Coca-Cola samt en och annan svensk kanelbulle till gästerna.

En runda på parkeringen skulle kunna ta reportern tillbaka till 1950-talet – om det inte vore för en felparkerad sprillans ny Volvo bland de blänkande amerikanarna. Egentligen får inga moderna bilar stå på hedersparkeringen vid Mel’s. Detta är ett etikettsbrott!

En god stund senare när hela kön är betjänad och Simone torkat svetten ur pannan säger hon:

– Det här är det roligaste som jag har gjort.

Hon trivs med kunderna. De flesta av dem har sett Sista natten med gänget otaliga gånger och filmen rullar oavbrutet på en duk utanför serveringen.

– De är så enkla och härliga människor. Inga krusiduller. Nästan aldrig blir någon sur även om kön är lång. Och om det händer flörtar jag lite. Då går ilskan över på en sekund.

Mel’s drive in ligger i ett ”plåtskjul” som tidigare rymde en verkstad och en mindre fabrik. Lokalerna övertogs av den nuvarande ägaren Jan-Olov Blomster för några år sedan. Han byggde Mel’s-kopian till sin 50-årsdag och höll festen där.

Efter firandet började ryktet gå om det fantastiska bygget. Och snart var kaféverksamheten i full gång.

Men utan Sista natten med gänget (American Graffiti) från 1973 hade rusningen till Fjärdhundra aldrig uppstått.

Filmen kretsar kring fyra vänner som tillbringar en sista kväll ihop försommaren 1962, innan två av dem ska åka i väg till annan ort och studera.

Trots att budgeten var minimal, filmbolaget trodde inte fullt ut på idén, blev filmen snart efter premiären en världssuccé.

Karaktärerna har nått kultstatus. Detsamma kan sägas om några av bilarna, vars öden finns väl dokumenterade av filmens entusiastiska följare.

Kulten tar sig också uttryck i Facebooksidor, som den svenska Vi som älskar Sista natten med gänget.

Den sista natten med gänget tycks aldrig ta slut …

… det håller forskaren och universitetslektorn Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet med om.

– Jag ser många motsvarigheter. Folk fastnar vid en film eller tv-serie, engagerar sig i den och blir kalenderbitare.

Fenomenet har funnits mycket länge.

– Människan är ett socialt djur, som söker bekräftelse, önskar samverka med andra och vill göra saker tillsammans.

Här på Mel’s handlar det om arbetarkultur och ett landsortsfenomen. Dessa entusiaster har gjort ett livsstilsval. De bor ofta på landet till låga kostnader och har kanske en lada på tomten där man kan meka med sin bil, konstaterar Viscovi.

– Jag ser både en klassnivå och könsnivå i denna kultur. Om du undersöker vem amerikanarna är registrerade på är svaret oftast männen.

– Här finns även idéer om maskulinitet, som speglas i den stora bilen och musiken.

ENTUSIASTERNA

På parkeringen utanför Mel’s vimlar entusiasterna som älskar sin kulturyttring och sällan vet hur många gånger de sett filmen Sista Natten med gänget, många gånger blir det …

Lasse Westberg, Enköping:

 – Jag tycker att filmen är häftig och ungarna tycker den är kul. Vi har sett den många gånger.

– Jag har varit bilintresserad sedan barnsben. På 1960-talet bodde jag och frugan i Stockholm och åkte den klassiska raggarsvängen – Kungsgatan, Sveavägen, Rådmansgatan, Birger Jarlsgatan – och åt hamburgare hos Sten-Kalle på Vallhallavägen.

– Min Ford 56 är samma modell som jag körde på 1960-talet. Jag har två bilar till, men det var gumman som ville att vi skulle ha den här.

 

Calle och Måna Söderholm, Enköping:

– Vi kan inte räkna hur många gånger vi sett Sista natten med gänget. Vi gillar den här kulturen. Bilarna och människorna är trevliga.

– Vi föddes på den tiden och växte upp med bilarna och musiken, men våra söner gillar japanska bilar. De vill ha dagens grejer.

 

Eddi Backlund, Biskopskulla:

– Filmen har rullat många gånger, men mest när jag var yngre. Det är framför allt bilarna jag gillar i den här kulturen, deras form och utseende.

– Jag tror att den börjar bli lite inne igen. Själv har jag tre bilar. Andra köper nya datorer och tv-apparater hela tiden. Jag lägger pengarna på mina bilar och håller på med dem. Det är skaparglädje.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Pelle Filipsson framför sin arbetsplats: den tidigare industribyggnaden Strykjärnet, mitt i Motala ström, där Arbetets museum är inrymt sedan 1991.

De körde med order från Nazityskland

Krig & moral. Vinterkylan, den brända skogen efter slagen, stridsplanen och frågan vem man egentligen kör för – chaufförerna i den svenska lastbilskonvojen dras ned mot undergången. Pelle Filipssons roman Vägriddare bygger på faktiska händelser 1942 i fortsättningskrigets Finland.

Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Kultur
Sällskapsspel: Ticket to ride

Sällskapsspel för sommarnätter

Speltips. Sommar. Då är många av oss lediga. Här är tips på fem roliga spel att spela på semesterns slöa dagar och kvällar.

Arbete & fritid
Kvinna ligger i hängmatta, äter ett rött äpple och kollar sin laptop.

Vem vill ha mer ledighet?

Semester. Vissa har arbetstidsförkortning och lång semester. Men de flesta jobbar fortfarande 40 timmar i veckan och får bara den semester som lagen kräver. Kommer det fortsätta vara så?

Medleålders man med glasögon på innerstadsgata i Stockhjolm, halvfigur.

Tuffa uppdraget: Mindre jobb, mer pengar

Avtal. Veli-Pekka Säikkälä är LO:s nya avtalssekreterare. Hans uppdrag är att hålla ihop LO i löneförhandlingarna, få upp lönerna och nu ska han också sänka arbetstiden. Hur ska det gå till?

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.