Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”
Close
Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”
Close

”Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut”

Sexism i skolan. I höstas var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om grov sexistisk jargong bland lärarna på Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Skolledningen utlovade åtgärder. I dag, några dagar innan examen, har inte mycket förändrats, uppger Jennifer.

– Jag har mår psykiskt dåligt av allt som hänt. Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut, säger hon.

Är det okej att manliga lärare drar grova sexskämt för 18–19-åriga fordonselever? Eller lägger handen på låret på kvinnliga elever när man ska luta sig in i lastbilshytten?

Jennifer valde gymnasiets transportprogram, med målet att bli lastbilschaufför. Första året gick hon i Hedemora, i årskurs 2 – hösten 2019 – blev det gymnasiet i Avesta. Där ligger själva skolan i stan, de praktiska övningar sker på ett avskilt område som kallas Mästerbo.

Tidigt reagerade flera elever på lärarnas språkbruk och beteende vid Mästerbo. Vid ett tillfälle var Jennifer ute och övningskörde i lastbil. Med i hytten fanns en av klassens två manliga lärare och en annan kvinnlig elev.

Diskuterade sexliv

Jennifer beskriver hur läraren och eleven började diskutera sina sexliv. Läraren skrockade och berättade om ett annat lektionstillfälle – en kväll när han varit ute och kört med två elever. Båda tjejer. Det regnade, eleverna hade blivit ordentligt blöta.

– Läraren beskrev hur tjejerna började klä av sig i hytten. Och det ledde till att han inte längre behövde hålla i ratten med händerna. För att fick ju sån erektion att han kunde styra ändå.

Jennifer Swens satt tyst under samtalet i hytten.

– Det kändes väldigt olustigt. Jag sa bara enstaka ord, när det var min tur att köra. Det har varit många sådana kommentarer. Och många händer på låret när man klättrat upp på förarsidan, för att visa oss en knapp eller ett reglage. Båda våra manliga lärare gjorde likadant.

– Jag har sett andra beröringar, som oroade mig. Skulle jag också kunna bli utsatt för massage av axlarna eller någon som trycker sig mot mig för att visa hur spännband ska kastas? Var gick gränsen? Allt det här påverkade min relation till de två lärarna. Jag undvek att vara ensam med dem.

Tog upp frågan

En bit in på terminen tog Jennifer upp frågan med skolkamrater, och i hemmet. Jennifer och en klasskompis kontaktade också en kvinnlig lärare de hade förtroende för. Läraren rekommenderade dem att gå till kuratorn.

Det blev ett möte där både den kvinnliga läraren och elever från flera årskurser var med. Fast samtalet med kuratorn blev inte vad Jennifer Swens hoppats på. Det kändes inte som om kuratorn lyssnade, sammanfattar Jennifer.

Men det som skakade om henne mest var den efterföljande reaktionen från de båda manliga lärarna. De kom inklivande mitt under en teorilektion och begärde ett möte med klassens fyra kvinnliga elever.

Lärarna upprörda

Transportarbetaren har tagit del av dialogen mellan de manliga lärarna och tjejerna. Det framgår att lärarna är upprörda över att någon eller några kvinnliga elever kontaktat ”fröken Rubin”.

De två yrkeslärarna vet inte att ”fröken Rubin” är skolans kurator – utan anser att elever gått till någon ”som inte har med detta att göra”. Av samtalet framgår tydligt att lärarna ser sig själva och eleverna som kompisar. Inte som just lärare och elev.

”Det är inga kompistag att springa bakom ryggen på oss och prata en massa skit!” utbrister en av lärarna.

Vid samtalet medger lärarna att de haft ett grovt språkbruk och en av dem säger att han tidigare blivit anmäld – och rentvådd. Och han vill inte vara med om det igen.

Han lägger till:

”Det som står i papperet är ljug. Vi kan ta på oss vissa saker, men lögnerna tar jag tamejfan inte på mig. Man ska ha fakta, inte ljuga, för då blir jag riktigt elak. Och det tror jag inte att någon vill uppleva…”

Jennifer uppfattar det sista som ett hot. Vid mötet med lärarna är det två av de kvinnliga eleverna som försvarar lärarna. En av dem anför att hon kan vara lika ”snuskskämtig” själv. Och att ingen av lärarna ju tafsat på någon tjej…

Olustigt

Samtalet blir alltmer olustigt för Jennifer. Lärarduon har fått anteckningar av kuratorn. Från elevernas vittnesmål. Namnen har tagits bort. Lärarna läser högt från papperet och låter även en av de försvarande eleverna läsa.

På transportgymnasiet i Avesta var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om en grovt sexistisk jargong bland lärarna. Det straffade sig, känner hon i dag när det bara återstår några dagar av skoltiden.
På transportgymnasiet i Avesta var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om en grovt sexistisk jargong bland lärarna. Det straffade sig, känner hon i dag när det bara återstår några dagar av skoltiden. Foto: Jan Lindkvist

Jennifer känner sig allt mer utpekad. Hon inser att lärarna enkelt kan räkna ut vilken roll hon haft.

Problemen med jargongen och oönskad beröring fortsatte och hösten 2020 fick eleverna till ett möte med rektorn. Ett kort möte som rektorn försökte avsluta redan efter 15 minuter.

Historien om gymnasieskolan når också medierna – både lokalpress och Transportarbetaren. Skolan lovar nu att vidta åtgärder. En utredning ska tillsättas och personalen utbildas. De kvinnliga eleverna får också löfte om en kvinnlig instruktör till all kvarvarande praktisk utbildning.

Hur blev det?

Jennifer Swens tittar ut genom köksfönstret några sekunder. Den tidigare artikeln i Transportarbetaren fick rubriken ”Skolchef sätter stopp för sextrakasserier”.

Hon skakar på huvudet. Efter medierubrikerna och turbulensen i höstas kom en ny coronavåg och fordonseleverna har haft mycket hemundervisning under våren. Den utlovade kvinnliga instruktören, en vikarie, var mentor för en annan årskull, och hade ont om tid.

Ingen förståelse

En av de manliga lärarna är fortfarande Jennifers mentor. Hon säger:

– Han är lite mildare i snacket nu, men han har absolut ingen förståelse för att jag mår väldigt dåligt. Den andra läraren, som var grovast i munnen, undviker mig. Hälsar inte ens om vi möts.

– De gånger han sagt något är det i nedlåtande ton. Jag har en klump i halsen varje gång jag ska till Mästerbo. Jag har försökt ta upp situationen med rektorn för fordonsprogrammet. Och med kuratorn. Gensvaret är svagt.

För Jennifer har det fått konsekvenser. Utan kvinnlig instruktör har hon inte kunnat ta släpkortet, E-behörigheten. Även krankortet är i farozonen.

Hon konstaterar att jargongen lever vidare. För någon månad sedan fick en av de manliga lärarna en skriftlig varning från skolledningen. Han hade fällt en kommentar om att en manlig elev kunde använda sin förhud i samband med lastsäkring. ”För den har du ändå ingen nytta av.”

Vill få ett avslut

Det är svårt att inte bli berörd av Jennifer Swens berättelse. Hon upplever att hon fått skolan mot sig. Liksom lärarna och en del av klasskamraterna. Hon vill bara få ett avslut. Slippa skolan. Hennes anhöriga har anmält gymnasiet till Skolinspektionen.

Transportarbetaren har talat med andra personer med god insyn i fordonsprogrammet på Karlfeldtgymnasiet, och framför allt verksamheten vid Mästerbo.

En av dem säger:

– Det som kommer fram nu är bara en liten del. De här lärarna skulle inte vara lärare. Ett stort problem är att Mästerbo ligger avskilt på en åker, bakom ett buskage. Där styr ett gäng gubbar utan lärarbehörighet sedan många år.

– Inte ens den programansvarige är utbildad lärare. Man har haft sina egna rutiner, sin egen jargong. Det är helt galet. Det är samma stämning som på ett gubbigt åkeri för 30 år sedan. På arbetsmarknaden har det hänt massor de senaste åren, men här har tiden stått still.

”Skyddar lärarna”

En annan källa beskriver fler grova skämt med sexuell anspelning. Säger:

– Många elever, inte minst tjejer, reagerar. De vet inte hur de ska göra. Lärarna är ju de som sätter betyg, det är inte lätt att höja rösten då.

– Tidningarna skriver att skolan försöker lösa problemen. Så är det inte, skolan gör ingenting! Man skyddar bara en gäng 60-åriga lärare som inte förstått att det inte är 1980-tal längre. De elever som trätt fram nu är fruktansvärt modiga. Det är många i lärarkåren som vet vad som pågår vid Mästerbo. Det måste bli en förändring.

”Det var enstaka händelser”

Sexism i skolan. – Det har inte framkommit att problemen fortsatt, säger Georgios Nielsen, ny rektor på Karlfeldtgymnasiet.

Nielsen tillträdde först efter turbulensen 2019–2020. Han uppger att skolan i dag har ett aktivt värdegrundsarbete bland lärare och elever.

Hur ser han på nya uppgifter om nya grova sexistiska skämt, som till och med ska ha lett till en skriftlig varning för en lärare?

– Jag kan inte gå in på hur vi hanterat enskilda personalärenden.

Mattias Öberg är biträdande rektor och ansvarig för just fordons- och transportprogrammet. Han tycker att artiklarna som skrevs hösten 2020 var onyanserade och vinklade:

– Åtta lärare som jobbar här kände sig utpekade. Jag håller inte med om att det fanns en jargong, det var snarare enstaka händelser. Men vi har vidtagit åtgärder för att det inte ska hända igen.

Ändå tycks en lärare nu under våren ha fällt en kommentar som till och renderade en skriftlig varning från skolan…

– Jag kan inte kommentera enskilda ärenden. Skulle en kommentar ha fällts på det sätt du beskriver är det oacceptabelt.

Jag har tagit del av ett inspelat samtal där två lärare tycks anse att lärare och elever ska ha en kompisrelation. Är det din linje också?

– Nej, lärarna ska agera professionellt, som lärare.

Hur ser du på att elever som slog larm känner sig straffade av utpekade lärare?

– Vi vill att alla ska trivas på skolan. Men jag kan inte kommentera enskilda elevärenden heller.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Göran Cederfjärd:
    7 juni, 2021

    Som man, yrkesförare, bonusfar, bonusmorfar skäms jag över hur delar av det manliga släktet beter sig!

Lästips:

Ung kvinna som lyfter tungt paket på ett lager.

Unga arbetare lever farligt

Arbetsskador. Unga mellan 20 och 24 år skadar sig oftare på jobbet, utsätts för mer sexuella trakasserier och får ofta utföra de mest ansträngande arbetsuppgifterna. Det visar en rapport från Arbetsmiljöverket.

Kvinnlig student framför bild på lastbil, Transport avdelning 5:s stipendiat

Linda knep ett av stipendierna

Pris. ”En glad och positiv kamrat, som vill att alla ska lyckas & må bra, med sin aura sprider hon lycka.” Med den motiveringen, från klasskamraterna på fordons- och transportprogrammet i Vallentuna, knep Linda Berneklint ett av årets stipendier.

Porträttbild på man med rakat huvud och skägg

Alla män måste ta sitt ansvar

Debatt. 2017 fick metoo sitt genomslag i hela världen. Kvinnor berättade om olika former av övergrepp, våldtäkter, trakasserier och hur män beter sig, oavsett yrke eller bransch, mot kvinnor. För män blev det en chock att det var så. Inte för någon annan orsak än att ”hur ska man nu kunna titta på en kvinna utan att bli anklagad”.

Digitalisering & AI
Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.

Kultur
Jul på väg. Stockholms centralstation inför första advent. Foto: Lilly Hallberg

Årets julklapp speglar tidsandan

God jul! Hoho, här kommer tips och råd på julklappar, gåvor och upplevelser till andra och sig själv under långhelgerna. Där de röda dagarna i år ligger så att chansen till lång sammanhängande ledighet är ovanligt stor.

Framtidens bensinstation
Den nya macken mellan Solvalla och Bromma flygplats invigdes i mitten av juni 2024 och har miljön i fokus, säger säljchef Martina Vigren. Arbetet med att installera solceller pågår och några pumpar behöver åtgärdas efter slutbesiktningen av bygget.

Macken vid flyg och trav

Miljön i fokus. Mitt under brinnande mackdöd – när fossila bränslen fasas ut och el in – slog en ny OKQ8-station upp portarna i somras. Ett stenkast från travbanan Solvalla med flygplan från Bromma flygplats dundrande över taken jobbar landets bästa personal…

Kultur
bland är det bra med lite sund skepsis: att EU gjorde det enklare att få tillstånd för uteserveringar påverkar inte det svenska klimatet (och möjlig anledning med utebord vintertid har ju försvunnit i och med att det också är förbjudet att röka utanför fiken).

När positivitet blir något negativt

Allt är inte bra. Ibland kan den ständigt peppande personen, som förmedlar ”upplyftande” klyschor, slätar över och kommer med lösningar på hur stjärnorna ska plockas ned bli – ett sänke. Inte minst på jobbet. Skeptikerrörelser och pessimistkaféer kan ses som motgift mot toxisk positivitet.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Magnus Albertsson tankar ett flygplan från Luxair.

Förberett för Jet A-1

Flygtankare. En fredag i oktober. Runt 280 flighter går från Arlanda den dagen. De flesta av dem tankas av ett gäng flygtankare som jobbar på firman Stockholm Fuelling Services.

Kultur
Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Helsingborgs hamn
Containrar i Helsingborgs hamn

Hamnarbetarna är trötta på frågor om kokainhärvan

Sektion 7 Helsingborg. Stuveriarbetare i Helsingborg får frågor från folk utifrån om vad som egentligen händer i hamnen – ”insiderhärvan” med koppling till kokainsmuggling har fått enorm uppmärksamhet i media det senaste året.

Arbetsmiljö
Flygtankarna på Stockholm Fuelling Services kan träna på arbetstid, till skillnad från de flesta andra transportare. Foto: John Antonsson

Knappt 6 av 10 transportare får friskvårdsbidrag

Hälsa. 2 111 transportarbetare svarade när tidningen gjorde en enkätundersökning om friskvårdsbidrag och träning på arbetstid. Trots att yrkesgrupperna är hårt drabbade av sjukskrivningar får bara 5,5 procent av de som deltog i enkäten träna på arbetstid. Samtidigt är det 58 procent som får friskvårdsbidrag.

Digitalisering & AI
Förarlös truck i stor lagerlokal.

Robotar tar över de trista jobben

Lager & terminal. Det handlar om designade flöden, anpassade efter verksamheten, beskrivet teoretiskt. I praktiken rör sig förarlösa truckar över ett gigantiskt lagergolv och tömmer sopkärl eller kör fram stålburar. När Postnord TPL införde lösningen med robotar var den helt ny och fanns ingen annanstans i landet.

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Kultur
Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.