Ledare.
En gång i tiden var hamnen själva hjärtat i många städer. Hit kom dagligen segelskutor och roddbåtar med grönsaker, potatis, ved, kol och färsk eller insaltat fisk. Från kajen kördes förnödenheterna till butiker och marknader. Ju kortare avståndet var till invånarna desto bättre.
Krönika.
Avtalsrörelsen 2016 drar snart i gång på allvar. Förbundet kommer att genomföra en stor avtalskonferens på Runö kursgård under vecka 42. Där och då kommer vi att formulera våra avtalskrav.
Krönika.
Var det bättre förr? Det beror på vem man frågar. Och vad man frågar om. Det som är bättre för den ene kan vara sämre för någon annan. Och även om vissa saker är bättre behöver det inte betyda att alla är det.
Krönika.
Den här sommaren hade sämsta vädret ever… Därför blev det bilsemester i några dagar. Att låna pengar för en resa till Malaga eller Menorca var inget alternativ. Hustrun och jag körde norrut, för vad spelar det för roll vart man åker i regnet?
Debatt.
Varför räknas inte trafikdöd som otrygghet? Varför bedöms det inte som otryggt att bli skadad i trafiken? Polisen genomgår som bekant sin största omorganisation sedan förstatligandet. I sin iver att skapa trygghet för medborgarna, vilket i sig är bra, strävar man efter att minst 50 procent av poliserna ska arbeta i lokalpolisområdena. Vissa regioner klarar detta, en del inte.
Debatt.
En kväll och natt i maj fick jag följa med två chaufförer som körde mellan Helsingborg och Stockholm. Magnus har arbetat som chaufför i 24 år och Åke har varit i branschen i 40 år. I lasten fanns grönsaker till stockholmarna. Bilarna i åkeriet rullar alla årets dagar utom julafton och nyårsafton. Jag mötte chaufförer som gillar sina jobb, men som var djupt bekymrade över hur det ser ut längs våra vägar.
Krönika.
I dag skulle Du ha fyllt nittiofem år. Vad Du skulle ha hatat att jag, din svärdotter, kan sitta här med penna, papper och ord och sätta mig till doms över Dig. Du, hade du fnyst; du vet ingenting. Du skulle blivit ursinnig över min makt. Du som ville ha all makten själv. Du som älskade att få alla att dansa efter din pipa. Acceptera dina familjetraditioner. Entusiasmeras av dina projekt. Baka hundra bullar, godast i stan. Fylla korvskinnen, med allt annat än spillprodukter, nej, inga trynen och öron här. Endast prima fläskkarré hamnade i din fjälster. Samma med syltan.
Krönika.
Har facket någon framtid? Hur ska lastbilschaufförernas villkor försvaras? Kommer det finnas morgontidningar att dela ut framöver? Hur ska väktare och ordningsvakter vända opinionen? Vad har du själv för planer inför hösten, nästa år, det närmaste decenniet? Så många frågor bubblar i kroppen när en lång sommar just har startat. Ledig tid betyder tid att fundera. Och då handlar det – åtminstone för mig – ofta om att ifrågasätta vardagslunken. Eller måla upp framtidsbilder, både med förtröstan och förfäran.
Krönika.
Nu är sommaren snart här och för många av oss väntar skön avkoppling tillsammans med nära och kära. Skolavslutningarna är genomförda och många barn och ungdomar kan se fram emot sommarlovet.
Krönika.
Sommar, sommar, sommar det var dans i folkets park! (Eller hur det nu var.) Nu stundar en vilsam period. Bara avkoppling i hängmattorna utanför stugknuten eller i solstolar på campingarna. Arbetet är glömt och med paraplydrinkar vid strandbarens bord syns den älskades brunbrända nylle. Det är nu den verkliga vilan börjar. Eller arbetet? Arbetet att reparera det som försakats under året. Och då menar jag inte bara det läckande uthustaket, utan kanske själva relationen till den kära, partnern. Ett reparationsarbete som kan vara nog så omfattande.