Klarade S sina fackliga löften?
Vallöften. Inför valet 2014 tog LO och Socialdemokraterna tillsammans fram tio ”ordningsregler” för svensk arbetsmarknad. Men hur har det gått med löftena? Transportarbetaren har granskat.
1. JA.
Löfte: Lex Laval ska rivas upp.
Så har det gått: Från och med den 1 juni förra året har svenska fackföreningar utökad rätt att ta till stridsåtgärder för att få företag med utländsk arbetskraft att teckna kollektivavtal.
Bakgrunden är en konflikt mellan fackförbunden Byggnads och Elektrikerna på ena sidan och det lettiska företaget Laval på den andra. Laval skulle bygga om en skola i Vaxholm utanför Stockholm och tecknade avtal med ett lettiskt fack. Byggnads satte då bygget i blockad för att kräva svenska kollektivavtal. EU:s domstol kom fram till att blockaden inte var tillåten, och så småningom förlorade de svenska facken i Arbetsdomstolen. 2010 kom den svenska lag som slog fast att fack inte fick vidta stridsåtgärder för arbetare på utländska företag där villkoren uppgavs vara lika bra som miniminivån i kollektivavtalen. Den lagen har rivits upp.
2. NJA.
Löfte: Alla utländska företag som är verksamma i Sverige ska registrera sig här. Det måste finnas en fysisk eller juridisk person att ställa till svars.
Så har det gått: Redan 2013, alltså innan regeringen tillträdde, infördes en lag som säger att utstationerade arbetare ska registreras hos Arbetsmiljöverket.
Däremot verkar det finnas luckor i lagen. Inte minst vad gäller skatt. Den som arbetar i Sverige mindre än 183 dagar på ett år behöver inte skatta här. En utredning har gjorts. Ny lag inom området kan enligt utredningens förslag vara på plats den 1 januari 2019. Den kommer att göra att arbetstagare betalar inkomstskatt i Sverige tidigare och att det blir registreringsplikt för företag verksamma här.
Men de chaufförer som kör internationell trafik är inte utstationerade. Så de omfattas inte alls av de regler som finns, mest troligt inte heller av de närmast kommande reglerna.
3. NEJ.
Löfte: Arbetstagare från tredjeland måste försäkras kollektivavtalsenliga arbetsvillkor. Det handlar alltså om arbetare som kommer från ett land utanför EU.
Så har det gått: 2008 gjorde Alliansen upp med Miljöpartiet om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Personen får vara här i två år och ska ha lön enligt kollektivavtal, hen ska dock som minst tjäna 13 000 kronor i månaden. Facket får göra ett utlåtande, men som Transportarbetaren rapporterat, öppnar systemet för fusk och dåliga villkor. Det finns inget fungerande sätt att se till att löften om hyggliga villkor hålls.
En utredning har gjorts och ytterligare en om frågan är på gång.
4. NJA.
Löfte: Lagstiftningen kring F-skatt förstärks. Det måste vara enkelt att bedöma om en person ska betraktas som egenföretagare eller anställd.
Så har det gått: En utredning är på gång och en första del presenteras i sommar. Ingen ny lag kommer därmed vara klar före valet. 2009 liberaliserades reglerna om F-skatt, alltså enskild firma, av den dåvarande Alliansregeringen. Det gjorde det möjligt för fler att starta företag. Bland annat eftersom det blev möjligt att driva firma med bara en uppdragsgivare. Utredningen ska bland annat titta på frågan om F-skattsedel, men också och undersöka om enskilda företag används som ett sätt att undgå arbetsrättsliga regler. Utredaren ska dessutom titta på så kallade egenanställningsföretag. Frågan är brännhet på grund alla de nya företag inom ”plattformsekonomin” där arbetarna får jobba via bemanningsföretag, egenanställningsföretag eller med egen firma mot en uppdragsgivare.
5. JA.
Löfte: Lagen om offentlig upphandling ändras så att de stora möjligheterna i EU:s nya upphandlingsdirektiv att ställa sociala krav till fullo tillämpas även i Sverige.
Så har det gått: Kraven handlade främst om att kunna fordra kollektivavtal vid upphandling. Det första lagförslaget som civilminister Ardalan Shekarabi presenterade vann ingen majoritet i riksdagen eftersom Alliansen och SD röstade mot. Men ett omarbetat förslag som bara skulle gälla större upphandlingar gick igenom efter mindre förändringar, som fick med Kristdemokraterna på båten. Nu går det till exempel att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor och lön vid upphandling av färdtjänst. Transport tycker att det alltjämt finns luckor i lagen och har i en debattartikel i tidningen Arbetet krävt skärpt upphandlingslag.
6. NEJ.
Löfte: Lagen om uthyrning av arbetskraft ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för stadigvarande arbetskraftsbehov.
Så har det gått: Där har ingenting hänt. Facken driver på och försöker ändra en del genom avtal. Men inom till exempel lager är det inte ovanligt att stora delar av, eller till och med hela, personalstyrkan är bemanningsanställd.
7. JA OCH NEJ.
Löfte: Lagstiftning införs för att säkerställa uppdragsgivares och huvudentreprenörers ansvar för entreprenadkedjor.
Så har det gått: För byggbranschen har det kommit ett lagförslag som presenterades i februari. I det ska huvudentreprenörer ha ansvar för att underentreprenörers anställda får betalt. Men för åkeribranschen, som i allra högsta grad också drabbas av krångliga entreprenadkedjor, är det enda som hänt ett förslag om utökat beställaransvar som gått ut på remiss.
8. JA.
Löfte: Att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska införas och ske individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma
Så har det gått: En lag har klubbats. Reglerna införs i två steg. Första steget
i sommar. Nästa vid årsskiftet.
9. JA.
Löfte: Ett skyndsamt införande av personalliggare för byggbranschen
i kombination med oannonserade kontrollbesök.
Så har det gått: I byggbranschen har regeln varit på plats sedan den 1 januari 2016. Ytterligare branscher har följt. Senast för för företag som jobbar med fordonsservice, grossistverksamhet och skönhetsvård.
10. NÅGRA STEG PÅ VÄGEN.
Löfte: Det ska vara konkurrensneutrala villkor inom åkerinäringen. Det behövs en nationell samordnare för bättre regelefterlevnad i åkeribranschen och cabotagemissbruket (utländska ekipage som körs olagligt mycket i Sverige) måste stoppas.
Så har det gått: Det råder inte konkurrensneutrala villkor i branschen ännu. Men det har hänt saker.
Inför valet lovade Socialdemokraterna att införa klampning av lastbilar till dess att böter är betalda. Först blev det max 24 timmar, nyss kom ett förslag om 36 timmar. Enligt EU-rätt går det inte att ge straff som inte är i proportion till brottet. Utifrån detta görs tolkningen att klampning måste vara tidsbestämd.
En mängd utredningar inom transportområdet har varit ute på remiss. Bland annat ett förslag om beställaransvar.
Det fanns också ett löfte om höjda böter. De flesta cabotagebrotten beläggs med så kallad sanktionsavgift till Trafikverket. Den är på 40 000 kronor. Men det har funnits fall där grövre överträdelser gått till domstol. Då har bötesbeloppen hamnat på hundratusentals kronor.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har också flaggat för någon slags ny funktion för ökad samordning mellan myndigheter som ska jobba mot cabotagebrott och annan olovlig yrkestrafik.
