Krönika

Kollektivavtal eller slaveri

Davids krönika. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Någon säger.

– Trettiotusen som i nya avtalet!

Kursledaren sträcker på sig, ser roat ut över församlingen och säger.

– Noll kronor! De löner vi får är de som förhandlas fram av fack och arbetsgivare!

Man kan säga mycket om kollektivavtalen. Som att en ombudsman en gång sa att de nästan är omöjliga att alltid följa exakt. Det är så många paragrafer och parametrar att det knappt går att känna till alla.

Det är också min upplevelse som anställd chaufför. Och jag har nog ”bjudit” en fåbilsåkare på någon timme då och då när jag väntat på att få lasta och passat på att ta en middagslur i hytten. Men det viktiga är principen med avtalen!

På kontinenten är ofta bara några tiotal procent av de anställda med i facket. I många länder är det därför politikerna som bestämmer lönerna – och de är låga. Ibland sker det i samarbete med facken, som i Tyskland där avtalade löner upphöjs till lag.

De låga statligt fastslagna lönerna leder till ideliga strejker, som i Frankrike. (Många, särskilt chaufförer, tror att de är speciellt handlingskraftiga där. Det är de inte, bara desperat underbetalda.)

Frågan kokar till slut ner till vad ett lönearbete är och hur det ska betalas?

Slaveriet avskaffades i Sverige så sent som 1945 då statarsystemet försvann på storgodsen. Som arbetare har du i dag två val eftersom du äger din kropp och din tid. Att jobba – eller att helt enkelt stanna hemma (och bli väldigt fattig).

Om du inte tycker att arbetsköparen betalar som denne/denna ska eller uppför sig alltför illa kan du alltså låta bli att gå till jobbet. Detta sätter dock ett kollektivavtal stopp för – i Sverige. Om du gör det kan det tolkas som en olovligt strejk med böter i straffskalan. Alltså är vi tvingade att arbeta.

Vad är då kollektivavtalen bra för? Jo för att trots allt få en rätt hyfsad lön, försäkringar, avsättningar till pensionskassor (mycket små för det mesta), och fred på arbetsmarknaden. Plus att vi värnar varandra med både arbetarskydd och fasta anställningar. Vi håller ihop, skriver avtal med arbetsköparna och gör vårt jobb. Det är helt enkelt det som är den svenska modellen!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Peter Jansson:
    16 december, 2023

    Tyvärr så anser jag att transports kollektivavtal mer gynnar arbetsgivarna än vad det gynnar de anställda chaufförerna det är min erfarenhet med långa arbetspass utan övertidsersättning.Att få övertidsersättning borde vara det normala om arbetspasset är längre än 8 timmar även om arbetstiden är det normala med 40 timmar/vecka.Dessutom verkar det finnas olika kollektivavtal inom transports kollektiv avtal då jag har fått olika ersättning från olika arbetsgivare som alla hade kollektivavtal när det gäller arbetspass som är längre än 8 timmar.En arbetsgivare betalade övertid vid arbetspass längre än 8 timmar medan en annan arbetsgivare inte betalade övertid.

Lästips:

Oleg Grygoriuk. Foto: MTWTU

”Hamnar och infrastruktur drabbas hårdast i Rysslands attacker”

Hamn. Ryssland attackerar Ukrainas strategiskt viktiga hamnstad Odessa nästan dagligdags. – Situationen växlar från ena minuten till den andra på ett sofistikerat sätt, säger Oleg Grygoriuk i Transports systerfack MTWTU.

Livsmedel körs med sämre lönevillkor

Åkeri. Coop Gotland är nästa företag på tur att börja köra ut mat med Foodora, i stället för traditionella åkerier. – Deras villkor är inte nära det som transportavtalet ger, säger Mats H Andersson, ombudsman på Transport.

Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Solen går upp över fälten. Foto: Martina Hansen

Tidningsbudens akademi

Tidningsbud. För många år sedan satt jag på Tidningsbärarnas kundtjänst och väntade på nästa samtal. Då fick jag en fullständigt galen idé. Tänk om det krävdes högre utbildning för att få dela ut morgontidningar. Hur hade det sett ut?

Alla män måste ta sitt ansvar

Debatt. 2017 fick metoo sitt genomslag i hela världen. Kvinnor berättade om olika former av övergrepp, våldtäkter, trakasserier och hur män beter sig, oavsett yrke eller bransch, mot kvinnor. För män blev det en chock att det var så. Inte för någon annan orsak än att ”hur ska man nu kunna titta på en kvinna utan att bli anklagad”.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Bokmöten i trolltider

Läsning. Luft, kraft, styrka gav årets seminarium Boken på arbetsplatsen på Runö kursgård i Åkersberga. Arrangörer var Transport, Kommunal och Byggnads. Det handlade om arbetsplatsbiblioteken, ungefär som de vägkrogsbibliotek Transport ännu driver.

Trafikverket gör en ny piruett!

Väghållning. Ont i handleden, stel i axlarna och allmänt risig. Det tog två dygn att rehabilitera sig från spänningarna i kroppen efter resan hem i snöstormen mellan Jönköping och Södertälje i början av april. Men jag och bilen kom i alla fall fram helskinnade!

Var står vi nu?

Nato. Sverige har skrivit på ett avtal med USA som innebär att dess krigsmakt fritt kan använda svenska baser och regementen från Boden i norr till Revingehed i söder. Om riksdagen godkänner avtalet med två tredjedels majoritet i slutet av året så går det igenom.

Tillsammans formar vi framtidens villkor

Ordförandeord. Förbundet har genomfört en rad regionkonferenser där vi gått igenom läget och olika delar av våra verksamheter. Självklart har en hel del tid lagts på utvärdering av den avtalsrörelse som vi genomförde senast, men också tankar och förberedelser inför den som komma skall.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Läs, annars ryker skärmtiden

Läsning. Vi lever i en tid av digitala skärmar och är ständigt uppkopplade. Mobilen (och andra skärmar) erbjuder oss ständiga belöningar och för att få dessa belöningar, krävs ingen nämnvärd ansträngning.

Varför säger färre och färre ifrån?

Civilkurage. Min mamma hade civilkurage och jag har ärvt min beskärda del av det. När jag läser om det som hände i Skärholmen, där en man visade civilkurage och blev skjuten till döds, tänker jag på en händelse som jag var med om i Farsta förra året.

Feedback kan vägleda och såra

Återkoppling. I estetiska sammanhang kallas kritik för ”bedömandets konst” – det är alltså en konst att ge och ta emot kritik. Nu för tiden pratar vi mindre om kritik och mer om feedback – den omtalade återkopplingen som är avsedd att vägleda och förbättra.

Vi behöver en ny kontrollmyndighet för yrkestrafiken

Debatt. Under 2022 infördes flera nya bestämmelser gemensamt inom EU, det så kallade mobilitetspaketet. Bestämmelserna skulle ge bättre arbetsvillkor för yrkesförare, mer rättvis konkurrens mellan transportföretag och ökad trafiksäkerhet i den europeiska transportsektorn.

Sommar, semester och sommarjobbare

Ledare. Semestern tackar jag särskilt för. Tack alla ni som förra århundradet kämpade för semester, kortad arbetstid och föräldraledighet. Utan ert engagemang och er kamp hade vi inte haft de semestervillkor vi har i dag.

EU-valet den 9 juni

Vi vill ta kampen mot organiserad brottslighet på arbetsmarknaden

Debatt. För att stoppa pengaflödet till gängen måste vi ta tillbaka kontrollen över svenska arbetsplatser från kriminella företag och organiserade brottsnätverk. Därför presenterar vi tio konkreta EU-förslag för att städa upp på arbetsmarknaden.

Jag skojade ju bara!

Insändare. Känner du igen uttrycket? Inte ovanligt så kunde jag höra det när jag gick i grundskola från någon som uppenbarligen blivit påkommen med att göra något riktigt dumt.

Blåst på jobbet på grund av adhd

Insändare. En dag i januari 2024 ringer min son och säger att han har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Jag hör på honom att han är stressad och inte har koll på situationen. Några dagar senare får jag se ett papper som sonen känt sig pressad att skriva under där han ”bekräftar sin uppsägning”. Om han inte skrev under skulle de säga upp honom, ska de ha sagt till honom.

Rejäl utmaning att välja ny LO-ledning

Ordförandeord. När denna krönika skrivs så drar det sig så sakta ihop till LO-kongress. Och en helt ny LO-ledning ska väljas.