Körigt för ensamstående pappa
Har du tid att både jobba och ha familj? Eller går pusslet inte ihop? Nästan alla transportare arbetar på oregelbundna tider. Men samhället är snarare anpassat efter åtta till fem-jobb och flexibla arbetstider.
Mathias Fjällstedt svänger in på parkeringen. Han har passat på att göra några ärenden inne i Umeå medan femåriga dottern Saga är på förskolan i hembyn Vännäs. På passagerarsätet ligger en barnbilkudde som han vant slänger in i baksätet.
Mathias är ensamstående varannanveckasförälder. Det har han varit sedan han och Sagas mamma separerade när dottern var tio månader. Han är också lastbilschaufför. En ekvation som bara med nöd och näppe går ihop.
– Man kan inte välja och vraka bland jobben direkt, det är nästan så man får mörka vad man har för förutsättningar. Men vill man jobba och man kan jobba 300 procent den veckan man inte har barn brukar det gå att lösa, säger han.
Själv arbetar han in det mesta av arbetstiden under den veckan då Saga bor hos sin mamma. På onsdagen åker han i väg söderut. Sen kommer han inte hem igen förrän på lördagen. Efter 24 timmars vila sätter han sig i bilen igen. När han kommer hem på tisdagsförmiddagen har han en halv dag innan det är dags att hämta dottern på dagis och åka hem för början på sin pappavecka. Sömnen brukar han prioritera bort.
– När jag kommer hem på tisdagen åker jag ofta runt och dricker kaffe med kompisar och sen går jag och lägger mig samtidigt som Saga på kvällen.
Tanken är att Mathias ska jobba en vecka borta och vara hemma en vecka. Men så blir det långt ifrån alltid. Tjänsten är inte på heltid så Mattias måste hoppa in när det finns jobb för att få mer arbetstid. Snart får han dock ett heltidschema. Problemet är bara att det innebär en resa med övernattning till Finland under den vecka då dottern bor hos honom.
– Antingen får hon fara till sin mamma en dag tidigare eller så får hon sova över hos farmor eller mormor. Eller så får jag vara pappaledig de dagarna.
Vad skulle du göra utan hjälp från dina föräldrar och svärföräldrar?
– Jag skulle behöva vara mycket hårdare mot min arbetsgivare. Och jag skulle inte kunna jobba heltid.
En fördel med att leva som han gör är att Mattias får mycket tid med dottern de veckor hon bor hos honom. Ofta går hon bara tre dagar på förskolan, på torsdagen eller fredagen tar de långhelg. Då kan de åka till stugan i fjällen, leka på leklandet i stan, träffa kompisar eller bara vara hemma.
– Det är enkelt när det bara är vi två, vi har bara varandra att ta hänsyn till.
Nackdelen är när det kör ihop sig. För det gör det, trots all uppbackning från familjen.
– Saga får fara med en hel del i lastbilen också. Men man kan ju inte ta med henne överallt. Man får kolla först vad man har för körningar.
Mathias berättar om en gång helt nyligen när Saga hade magsjuka. Men det gick inte att ta in någon för att sköta Mathias lastning. Så Sagas mamma fick ställa upp trots att det inte var hennes vecka, och Mathias gick till jobbet ändå.
– Det ställs för höga krav på oss chaufförer som är kvar i branschen för att kunna ta in extrafolk när det behövs.
En annan nackdel är att han i stort sett inte har någon barnfri fritid. Varannanveckasföräldrar brukar prata om hur mycket de hinner med de veckor när de inte har barnen. Men för Mattias del är den barnfria veckan bara jobb. Den tid han inte kör behöver han till återhämtning. Det sociala livet är i stort sett begränsat till de kompisar som också arbetar oregelbundna tider, som han kan fika med när Saga är på dagis. Och det sliter på kroppen att jobba så intensivt som han gör i perioder.
– Klart det känns.
Mathias är 30 år. För honom har det alltid varit självklart att ta lika stort ansvar för Saga som hennes mamma. Redan föräldraledigheten delade de i stort sett lika.
– Jag ville vara hemma, det var aldrig någon diskussion.
Och när separationen var ett faktum satte han upp ett mål.
– Min drivkraft har varit att det inte skulle gå ut över min och Sagas relation. Och det har det inte gjort heller.
Allt fler tjejer jobbar som lastbilschaufförer. Och allt fler män tar ett större ansvar för familjen än tidigare. Trots det lever föreställningar om hur en chaufför ska arbeta och vem som tar hand om barnen kvar i branschen, menar Mattias.
– Så sent som i förra veckan hade vi en diskussion jag och chefen där han sa ”du får väl skaffa dig en kärring”. På min förra arbetsplats fick jag förklara två gånger i månaden att jag inte kunde jobba de veckor som Saga bodde hos mig. De är vana i branschen vid att barnen bor hos männen varannan helg.
Mathias Fjällstedt tror att arbetstiderna skrämmer bort duktiga chaufförer. Går arbetet inte att kombinera med familjeliv kanske man väljer ett annat yrke.
– Man tappar många kompetenta människor, de försvinner till andra branscher. Och de som är i 25–35-årsåldern och byter yrke kommer inte tillbaka.