Kritik mot bristande säkerhet och besparingar
En grupp flygplatskontrollanter inom Securitas på Arlanda slår larm om allvarliga brister i säkerheten och ett utbrett missnöje med besparingar som drabbar personalen. Swedavias säkerhetschef, Securitas och Transports företrädare på flygplatsen hävdar dock att säkerheten är god.
I botten gror ett flerårigt missnöje bland personalen gentemot Securitas ledning, som Transportarbetaren tidigare skrivit om. Det handlar om återkommande omorganisationer, schemaändringar, felrekryteringar av personer i ledningen och täta chefsbyten. Parat med kritik om tuffa besparingsprogram.
Till Dagens Nyheter uppger flygplatskontrollanter att ”säkerheten är noll” och att ”folk är så missnöjda med sina arbetsförhållanden att de inte orkar bry sig om hur vi söker av folk och hur vi röntgar bagage i säkerhetskontrollerna.”
Personerna är anonyma, för att inte utsättas för repressalier. De exemplifierar med en diplomat, som för en tid sedan passerade kontrollen utan att bli avsökt. Orsaken uppges vara att en nyanställd kontrollant inte kände till hur kontrollen skulle göras, till följd av minskade utbildningskrav.
Andra berättar att anställda somnat i arbetet framför röntgenmaskinerna, där incheckat bagage ska kontrolleras för att avslöja vapen, bomber och farliga föremål.
I november 2011 väckte de dåliga resultaten vid så kallade IED-test (improved explosive device) stor uppmärksamhet i media. De går ut på att personer, som personalen inte känner till, försöker passera säkerhetskontrollen med en bombattrapp.
Enligt de anställda är attrapperna ändå lättupptäckta och inte mer trovärdiga än ”Kalle Anka-bomber”. Verkliga bomber skulle utformas på ett skickligare sätt, anför de. Personalen ondgör sig också över att de inte längre får veta resultaten av testerna, efter att det tidigare läckt ut till pressen.
Till både Transportarbetaren och DN framförs uppgifter om att bevakningsbolaget Securitas la ett alldeles för lågt anbud vid senaste upphandlingen, för att få behålla verksamheten på Arlanda. Följden blir att företaget nu tvingas spara och ändra arbetstider och scheman för en redan hårt ansträngd personal.
Den schemaändring, som nu fått känslorna att svalla bland delar av flygplatskontrollanterna, ska träda i kraft den 1 april. Den går ut på att få högst bemanning vid de så kallade pikarna, med ett stort antal passagerare på morgnar och kvällar.
Enligt Transports klubbordförande Anders Gillberg har ledningen under flera år tryckt på för att samla mer personal vid rusningstid och glesa ut bemanningen övrig tid. I förlängningen betyder det förändrade arbetstider, kortare pass, fler deltidstjänster och inställelser vid flygplatsen, liksom kortare tid för de anställda att återhämta sig mellan arbetspassen.
– Förra vintern skrev 400 anställda på ett fackligt upprop med protester mot schemaändringar, som skulle träda i kraft den 1 januari 2012. De ändringarna lyckades vi stoppa. Vi kom i stället fram till en bra kompromisslösning, som de anställda köpte.
Därmed hoppades facket och de anställda att lugnet skulle lägga sig på flygplatsen. Chefer som väckt ont blod fick gå och nya tog över. Men i juni 2012 trädde ett nytt treårigt avtal i kraft med Swedavia och sedan dröjde det inte länge förrän ledningen på nytt uttryckte behov av att spara pengar.
Vid det laget hade man redan tagit bort en tidigare arbetsordning med en grupp anställda på varje terminal. Den möjliggjorde mer personalrotation och omväxling mellan olika arbetsuppgifter.
– Tänk dig att stå på samma ställe i säkerhetskontrollen åtta till elva timmar. Det blir enformigt, slitsamt och sjukskrivningarna ökar. Vi varnade för det och fick sedan se effekterna i höga sjuktal och större personalomsättning, säger Anders Gillberg.
– Nu har Securitas, till vår stora glädje, beslutat sig för att återgå till den gamla ordningen med terminalgrupper. Det drar igång den första april i år.
I november i fjol presenterade Securitas ledning ett förslag på en rad schemaändringar, som skulle leda till en ökning av antalet arbetspass från 15, 16 per månad till 20, 22, uppger Anders Gillberg. I stort sett alla eftertraktade tre-dagars-ledigheter skulle därmed försvinna.
– De förslagen var fullständigt omänskliga! Jag och förhandlingsombudet Martin Rodhe lämnade förhandlingsbordet och uppmanade ledningen att återkomma med ett mindre inhumant förslag, utbrister han.
Stämningen var på fryspunkten, men när ledning och fack åter närmade sig varandra lyckades man i februari kompromissa sig fram till en förändring. Den slår inte slår lika hårt, men innebär ändå sänkta personalkostnader.
Enligt Gillberg innebär förändringen, i stora drag, att alla anställda vid tre tillfällen per månad får göra ett längre arbetspass på 13 timmar, med ett rastavdrag på 90 minuter mitt i passet. Tack vare att personalen vid dessa tillfällen täcker både morgon- och eftermiddagsrusningen – och att man gör rastavdraget – kan Securitas göra samma besparing, som om man infört ett schema med 20-22 arbetspass per månad. Nu hamnar snittet i stället på 17 pass i månaden.
– Morgonmänniskorna, som börjar tidigt, verkar acceptera ändringarna. Vissa anställda får till och med bättre scheman med färre antal arbetspass än tidigare. Men många i kvällsgruppen, som bara jobbat kväll och ordnat sin barnomsorg efter det, är upprörda över att de nu ska tvingas arbeta morgnar, i snitt tre morgonpass per månad. De tycker att vi kastat ut dem med badvattnet.
– Jag har förståelse för att många i kvällsgänget känner sig personligt drabbade, men det är omöjligt att göra alla nöjda i en så stor personalgrupp. 17 arbetspass är ändå bra mycket bättre än 20-22. Vår strävan är alltid att minimera antalet inställelser på flygplatsen och försöka behålla de längre ledigheterna, anför Anders Gillberg.
De missnöjda kollegorna drog igång ett nytt upprop och samlade in 386 namn mot schemaändringarna, i en personalstyrka på cirka 950 personer.
Förutom ett lagrat missnöje mot ledningen ser Gillberg de anställdas protester som ett utslag för bristande information och dialog mellan personalen och cheferna.
– Man kunde ju kalla till personalmöte. Det har inte hållits på flera år.
– Visst finns det en del brister, som kan rättas till, men jag håller verkligen inte med om att det är allvarliga säkerhetsproblem på Arlanda. Missnöjet har blivit missriktat i Dagens Nyheters artiklar! Skyddet på flygplatsen är bra, fast går man för långt i besparingarna kan det leda till kvalitetsproblem, säger Anders Gillberg.
Han oroar sig över utvecklingen han ser med återkommande upphandlingar och pressade priser. För personalens del går det på tvärs mot arbetslinjens heltider. I förlängningen innebär det i stället en utveckling mot halv- och deltidsanställningar, för att täcka bevakningsbehovet fyra timmar på morgnarna och lika många på eftermiddagarna.
Mitt i missnöjet som riktas mot Securitas ser Anders Gillberg ändå företaget som en garant för att kollektivavtal följs och att löner betalas ut i tid:
– Jag är rädd för vad som väntar om hörnet om Securitas inte blir kvar på Arlanda.