Kritik mot ytterligare höjning av inkomstkrav
Migrantarbetare. I höstas mer än fördubblade regeringen inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare. Nu föreslås ännu en höjning. Den som tjänar under 34 200 kronor i månaden riskerar både att förlora jobb och att utvisas om förslaget går igenom.
I torsdags, den 15 februari, tog regeringen emot utredningen som rör åtgärder för att skärpa arbetskraftsinvandringen till låglöneyrken. Ett av förslagen är att höja inkomstkravet till medianlönen i landet.
Det innebär att migrantarbetare från länder utanför EU måste tjäna minst 34 200 kronor i månaden; medianlönen 2023 enligt SCB:s statistik.
Det skulle innebära en höjning med nästan 7 000 kronor i månaden från kravet som gäller från och med den 1 november förra året – redan det hårt kritiserat, både för att det drabbar människor som är etablerade och arbetar i landet men också för att det inte fyller syftet att reglera arbetskraftsinvandringen.
Öppnar för fler undantag
För yrkesgrupper där det finns risk för arbetsbrist föreslår den aktuella utredningen att det kan göras undantag, som regeringen fattar beslut om efter förslag från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
För personer med sådana jobb där det råder brist räcker det med att lönen är i nivå med kollektivavtal, eller i nivå med praxis för yrkeskategorin. Här är tanken att fack och arbetsgivare ska ges möjlighet att yttra sig.
Andra yrkesgrupper ska i stället stoppas från början.
– Det är för att motverka missbruket av regelverket kring arbetskraftsinvandring, sa regeringens utredare Ann-Jeanette Eriksson vid en pressträff förra veckan.
I hennes uppdrag ingår att föreslå sådana grupper som direkt kan uteslutas, och enligt förslaget rör det sig om bland annat personliga assistenter och bärplockare. Det rör sig om grupper där det finns utbredda problem när det gäller villkoren migrantarbetarna lever under, men också om branscher med organiserad brottslighet.
Kritik mot nivån
Teknikföretagen skriver i ett pressmeddelande att en ny nivå på inkomstkrav ”är bekymmersam” då det hindrar företag att anställa personer inom en rad yrken som det finns behov av och som inte är låglönejobb.
Också Industriarbetsgivarna uttrycker oro för att det inte ska gå att rekrytera arbetskraft som inte går att få tag på i Sverige eller övriga EU, men också för att ett höjt inkomstkrav kommer att fungera lönedrivande.
Transports hållning har hela tiden varit att arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad, och inte som sedan 2008 att arbetsgivare kan rekrytera fritt också från tredje land. Förra årets höjning sågs också som rimlig, den tidigare nivån – 13 000 kronor i månaden – för orealistiskt låg att kunna försörja sig på:
– Så på så vis är det rätt att höja nivån för vad som är en acceptabel nivå för att kunna försörja sig. Men vi hade önskat att arbetskraftsinvandringen mer gjordes utifrån behovsprövning, sa Transports avtalssekreterare Peter Winstén i höstas.
Han framhöll också att det vore rimligt med en övergångsperiod. Men några övergångsregler finns inte. Inkomstkravet på 27 360 kronor gäller både vid en första ansökan och för den som bor och arbetar i Sverige sedan tidigare och som behöver förlänga sitt arbetstillstånd.
Bland de yrkesgrupper som Transport organiserar ser det nya kravet ut att hårdast slå mot taxiförare, flyttarbetare och terminalarbetare. Det utifrån det antal yttranden som facket lämnat inför Migrationsverkets prövning av arbetstillstånd.
Med dagens inkomstkrav ligger de allra flesta tarifflöner i de kollektivavtal Transport tecknar över den lägsta nivån, bara några avtalstariffer ligger under 27 360 kronor. Det gäller exempelvis vissa budbilsförare med ingångslön.
En krav på 100 procent i stället för 80 procent av medianlönen, som föreslås i utredningen, skulle helt förändra det.
Förslagen i utredningen ska nu ut på remiss innan regeringen lämnar sin proposition till riksdagen. Om den går igenom kommer det nya inkomstkravet att gälla från och med den 1 juni nästa år.
