”Lägre ungdomslöner är inte för ungas skull”
Transport är kritiskt, men övriga LO-förbund har nu sagt ja till regeringens så kallade jobbpakt med 75 procents lön och 25 procents praktik för unga upp till 25 år. – Det är skrämmande, tycker bemanningsanställda Pernilla Tindvall.
Hon är 25 år och fackligt engagerad inom Transport.
– Hur ska unga klara sig på 75 procent av lönen? Vi betalar också för mat, hyra, och bil, om vi behöver en till jobbet. Det här känns inte som det kommit till för ungdomarnas skull. I stället för att stötta unga hoppar de på oss! Det blir bara ytterligare ett sätt för arbetsgivare att hitta kryphål, anser Pernilla Tindvall.
Regeringens så kallade jobbpakt för unga upp till 25 år är tänkt att träda i kraft under första halvåret 2013. Idén lanserades av statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i somras. Den går ut på att 75 procents lönearbete ska varvas med praktik, upp till heltid, under ett halvårs anställning. Som morot för att anställa unga ska arbetsgivare erbjudas statligt stöd på mellan 50 och 75 procent av lönekostnaden.
– Är detta ett sätt att få unga att bo kvar hemma bara för att det är brist på bostäder? Det här är ungdomslöner, fast i ny form, summerar Pernilla Tindvall.
Regeringen hävdar att arrangemanget skulle leda till 30 000 nya jobb, medan LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson plussar på med upp till 50 000 nya arbeten. I en intervju i SVT avvisar han kritiken om lönedumpning, eftersom arbetstiden minskas samtidigt med lönen. Där förklarar Thorwaldsson också att det är upp till facken att kontrollera de nya ungdomslönerna.
Pernilla Tindvall vidhåller att lägre ungdomslöner är fel väg att gå för att få ut fler unga på arbetsmarknaden.
– Det är absurt att regeringen tänker så här och bedrövligt att LO går med på det!
Många unga arbetar, som Pernilla Tindvall, inom bemanningsbranschen. Ska politikerna minska arbetslösheten bland ungdomar måste de antingen avskaffa uthyrningen av arbetskraft helt eller reglera den betydligt hårdare, menar hon.
– Dagens situation är ett ekorrhjul. Företagen vet att de inte behöver anställa, de kan alltid täcka upp med bemanning.
Pernilla Tindvall pekar på dagens möjlighet att provanställa personer i sex månader, oavsett ålder.
– Gör personerna ett bra jobb så anställ dem! Jag förstår inte varför arbetsgivarna är så rädda. Att få in en ung person att lära upp är väl jättebra. Han eller hon kan stanna kvar längre än någon i 40-årsåldern.
Terminalarbetaren Ludwig Eriksson, 22 år, tycker att jobbpakten är ”åt helvete”:
– Den kommer inte att skapa några nya jobb åt unga, men arbetsgivarna blir nog glada över mer pengar att stoppa i fickan. Vi har ju redan sett att varken sänkta arbetsgivaravgifter eller sänkt restaurangmoms ledde till fler jobb. Det är märkligt att LO går med på det här och inte sätter ner foten.
Henrik Lagberg är 32 år och arbetar i däckverkstad. Han ser en risk i att oseriösa företag kommer att utnyttja systemet.
– Farhågan är ganska stor att arbetsgivare kommer att ta in unga personer i ett halvår och sedan byta ut dem mot några andra, ett halvår till, säger han.
Transport ställde sig inte bakom jobbpakten inom LO och förbundssekreterare Markus Pettersson resonerar ungefär som de unga medlemmarna ovan.
Han poängterar att regeringen i första hand måste ta tag i åkerinäringen, där seriösa arbetsgivare som värnar om de anställda slås ut av oseriösa åkare, som dumpar löner och villkor. Samma sak gäller inom taxibranschen. Det är inom de områdena som Alliansen måste införa skarpare regler och skapa ordning och reda, i första hand. Att dumpa löner och villkor för ytterligare en grupp i samhället skapar inte fler jobb. Lägre löner riskerar i stället att stöta bort unga från åkeri- och taxibranschen, anser Transport.
– Transportnäringen har tagit sitt ansvar för både utbildning och praktik. Elever som gått ut yrkesgymnasiet har körbehörighet för tung trafik och har redan varit ute och på arbetsplatsförlagd praktik. Ska vi säga till dem när de kommer ut: ”Nu får ni praktisera ett halvår till för lägre lön?” Alla som börjar på ett jobb är ju nya i början, oavsett ålder, och behöver inlärningstid.
Regeringen borde i stället satsa hårdare på bättre matchning mellan lediga jobb och arbetssökande och erbjuda arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb, anför Markus Pettersson.
Han ifrågasätter LO:s uträkningar om de nya arbeten som ungdomslönerna förväntas skapa och undrar vad de grundar sig på.
Regeringen har under hösten bjudit in arbetsmarknadens parter för att diskutera åtgärder kring ungdomsarbetslösheten. Vid ett möte med arbetsmarknads- och finansdepartementet i dag fick Markus Pettersson tillfälle att ta upp kritiken mot jobbpakten.
Han är kritisk till Alliansens förhandlingsspel. För att förmå LO att gå med på sänkta ungdomslöner har regeringen lovat slopa den differentierade a-kasseavgiften – som motprestation. Differentieringen innebär att fackmedlemmar i branscher med hög arbetslöshet betalar högre a-kasseavgift än medlemmar i branscher med låg arbetslöshet.
Tanken med det var att hålla tillbaka arbetstagarnas lönekrav i näringar med hög arbetslöshet. Reformen dömdes ut av fackföreningsrörelsen och nu även av Socialförsäkringsutredningen, påpekar Pettersson. Hans bedömning är att differentieringen hade gått i graven ändå, utan LO:s ja till jobbpakten för unga.
– Sänkt krogmoms har inte lett till fler jobb och inte halverad arbetsgivaravgift för ungdomar heller, ändå vill regeringen subventionera arbetsgivarna ännu mer. De har ju dessutom fått sänkt bolagsskatt. Det är ganska tydligt till vilka Alliansen riktar sin politik till.
Sänkt moms skapar högre vinster hos företagen och mindre skatteinkomster till staten för att finansiera den allmänna välfärden som skolor, daghem och sjukvård, menar Markus Pettersson. Han anser att regeringen lägger sig i lönebildningen som arbetsgivare och fack ska sköta i avtalsförhandlingar. Är jobbpakten en spik i kistan för den svenska modellen?
– Nej, men ett avsteg från den solidariska lönepolitiken, säger Markus Pettersson.